- Den här anmälan är mer precis och påstår ett preciserat fel av en myndighet som går att granska utan att det blir för vidsträckt, säger Lambertz till TT. Ångström bad JK utreda vad Försvarsmakten vet om hemliga dykningar Ångström anser det bevisat att detta skett vid Estonias vrak dygnen direkt efter förlisningen den 28 september 1994. Han namnger också nio personer, flera anställda på militära underättelsetjänsten, med kunskap om dykningarna. Först ska nu försvaret yttra sig, vilket kan ta en och en halv månad. Utifrån svaret ska JK sedan avgöra fortsättningen. - Om jag gör någon större utredning och talar med personer så kan det väl tänkas ta ett år. Annars kan det ta slut inom två-tre månader.

Inte tystnadsplikt

Lambertz uppger också att de hördas tystnadsplikt inte behöver hävas. - I förhållande till mig kan man yttra sig utan hinder av tystnadsplikt. Det blir min sak att bedöma vad jag kan ta med i ett yttrande eller beslut. Ångström anser att regeringen länge mörklagt sanningen om transporterna av militärmateriel på Estonia. Han uppger att bilder från vraket, tagna den 2 oktober 1994, visar att dykare redan varit inne i vraket. Men när regeringen i juni satte Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) att granska saken begränsades det till bilder mellan den 2 oktober och 6 december 1994 - just den tid man vet att ingen påverkan skett, enligt Ångström.

"Sista chans"

Varken Mona Sahlin, ansvarigt statsråd, eller försvarsminister Leni Björklund ville kommentera på onsdagen. Men statsminister Göran Persson sade på tisdagen att han är "fullt beredd att tillmötesgå" en önskan om vidgat mandat för SKL. Ångström är skeptisk - men säger att regeringen i så fall snabbt kan ge tilläggsdirektivet att granskningen gäller från den 28 september 1994 och framåt. - Det kanske blir statsministerns sista chans att visa att han menar allvar, säger Ångström till TT.