De betyg som i framtiden delas ut av lärare behöver inte nödvändigtvis vara ett slutbetyg, föreslår en statlig utredning. En missnöjd elev kan vända sig till skolans rektor och få det omprövat.
I bästa fall – för eleven – kan omprövningen göra att betyget höjs. Det kan bli verklighet om förslaget går igenom.
Förslaget får också tummen upp från flera håll. Lärarnas Riksförbund är positivt, liksom Sveriges Elevråds Centralorganisation (Seco) och från partihåll de rödgröna partierna, samt Centern och Kristdemokraterna.
Då var knappast utbildningsminister Jan Björklunds (FP) kommentar vad man hade hoppats på:
- Det bör inte genomföras och det för att nackdelarna överstiger de positiva fördelarna, säger han.
Han räknar upp nackdelarna:
• En större byråkrati inom skolan.
- En högstadie- eller gymnasielärare kan ha ett par hundra elever. Ska det vara möjligt att någon annan person ett år senare ska utvärdera ett betyg måste läraren skriva ned omdömen om varje elev och inte ytligt utan omfattande, så att det på allvar går att använda i en överklagandeprocess.
• En stor omkostnad. Bara överklagandeprocessen uppskattas kosta cirka 250 miljoner kronor om året.
- Det är beräknat på bara de överklaganden som sker. Dokumentationskraven har också en kostnad som är svår att mäta. Hade jag en kvarts miljard så finns det andra saker som är mera angelägna, säger Jan Björklund.

Kritik från alliansen

Hans sågning av förslaget får också kritik från delar av alliansen, bland annat Centern och då Ulrika Carlsson, ledamot i utbildningsutskottet:
- Jag blev förvånad och tycker att han gled undan. Han (Björklund) säger flera gånger att rättsperspektivet är viktigt och som liberal är rättighetsfrågorna väldigt viktiga. Det får ibland kosta att sätta elevers fokus, säger Carlsson till TT.
Men trots att Jan Björklund är negativ till förslaget går det nu ut på remiss.
- Jag är ändå beredd att lyssna på vad andra har att säga men vill varna att det får de här konsekvenserna med ökad byråkratisering, säger han.

Tobias Österberg