Liberalernas Jan Björklund intervjuas av Expressens Niklas Svensson.Liberalernas Jan Björklund intervjuas av Expressens Niklas Svensson.
Liberalernas Jan Björklund intervjuas av Expressens Niklas Svensson.
Jan Björklund och Anette Brifalk med sönerna Gustav, 11, och Jesper, 15. Foto: IBLJan Björklund och Anette Brifalk med sönerna Gustav, 11, och Jesper, 15. Foto: IBL
Jan Björklund och Anette Brifalk med sönerna Gustav, 11, och Jesper, 15. Foto: IBL

Jan Björklund om att vara en curlingpappa

Publicerad

Plötsligt låg knytet där på hotellsängen.

– Helt osannolikt. Jag hade funderat på hur länge det dröjer innan man tycker att det där är mitt barn. Det kanske tar ett tag. Men det var - omedelbart, säger Jan Björklund.

I tio år hade de kämpat utan att lyckas, Jan Björklund och hustrun Anette Brifalk. Därför satt de nu på det där hotellrummet i Seoul, Sydkorea, och väntade på pojken som skulle adopteras.

Toppolitikern hade tänkt mycket på hur det skulle bli, och på hur lång tid det skulle dröja innan "pappakänslan" kom.

En månad? En vecka? En minut?

– Inte ens det. När pojken låg där och skrek, tre månader gammal, så insåg man ju att det finns ingen annan. Om inte jag är där så finns det ingen annan. Så det blir en omedelbar anknytning. Efteråt var det en överraskning för mig, minns Jan Björklund.

Klockan var tre på eftermiddagen när bebisen bars in och lades på sängen.

– Något helt osannolikt.

Hur förändrades ditt liv när du blev pappa?

– På samma sätt som för alla andra, så klart. Man går helt upp i barnen, och det gör man ju fortfarande.

Jesper är 15 år nu, Gustav 11. Stor hämtar liten i skolan. Men hemma får de hjälp av både mamma och pappa med läxläsningen.

– Jag står för matte och SO-läxläsning för den yngre grabben. Det kan jag säga, att när det kommer till den äldre så börjar det bli svårt med matten.

Du fixar inte nians matte?

– Nej, inte fullt ut. Jag hade nog inte klarat den rakt av. Men man får ju läsa på, eller ringa någon som gick naturvetenskaplig linje i gymnasiet.

Hustrun sköter övriga ämnen.

– Hon är mer språkligt begåvad än vad jag är, haha.

Björklund med hustrun AnetteFoto: Sven Lindwall

För ett par år sedan kallade han sig för curlingpappa - en som gör allt för barnen, även sådant som de borde göra själva. Jan Björklund lovade förändring och uppmanade också andra att bättra sig, för barnens skull.

Hur har det gått?

– Nej, jag har misslyckats.

Du är fortfarande en curlingpappa?

– Ja, jag är det. Min fru påpekar detta, att varje gång jag är i tv talar jag om disciplin i skolan, men själv har jag svårt att leva upp till det i min papparoll tycker hon.

Är de politiskt intresserade dina söner?

– Möjligen har de sett för mycket av baksidan av jobbet.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt berättade häromdagen om hur okända människor kan komma fram och säga fula saker när han är ute och går på stan med sina barn. Någon enstaka gång har det hänt Jan Björklund också.

Men det är vanligare att människor kommer fram och säger trevliga och snälla saker.

Det är värre på nätet.

– I sociala medier kan man skriva förfärliga saker ibland.

Hur skyddar du barnen från det som händer på nätet?

– Ja, det är ju svårt. Som alla andra vill de vara på nätet. Min fru och jag är rätt så observanta på vad som sker. Men det är en väldigt relevant och svår fråga, i synnerhet när de blir ännu lite äldre.

Aldrig ensam - alltid ensam

Expressen möter Liberalernas partiledare utanför riksdagens kammare. Några steg framför går hans presschef sedan ett par år tillbaka, Elin Boberg - precis som vanligt.

Aldrig ensam, alltid ensam. Det vittnar flera partiledare om.

– Man är ju alltid omgiven av en massa människor; politiker, medarbetare, familjen så klart, men sen när beslut ska fattas... I det läget är man ensam, absolut, så är det. När man lyssnar på tio personer så ger alla olika råd som är direkt motstridiga, och till slut måste man själv sätta ner foten, säger Jan Björklund.

Hur skulle du sammanfatta 2016?

– Globalt och politiskt ett i huvudsak ganska dystert år. Populismen är på frammarsch, både högerpopulism och vänsterpopulism. Det är den politiska mitten i bred mening som försvagas. Det är bekymmersamt, därför att det leder till en kraftigt ökad polarisering och en extremism som är destabiliserande.

Vilka händelser under det här året har påverkat dig mest?

– Den framväxande populismen. Det är två stora faktorer i världen som driver fram den här utvecklingen. Det ena är fortsatt den djupa finanskrisen. Stor arbetslöshet, branscher slås ut, regioner slås ut. Det andra är det totala sammanbrottet i Mellanöstern som, ja, vi ser det nu - med fruktansvärda blodbad i några av Syriens och Iraks städer. Allt det här sammantaget; finanskrisen, terroristhotet och flyktingkrisen, skapar en väldig oro. Och det utnyttjas av populister på ett ganska skickligt sätt.

Ser du populismen i Sverige också?

– Ja, det gör jag absolut. Sverigedemokraterna står ju absolut för en högerpopulism. Sen har vi Vänsterpartiet, men det är inte lika starkt i Sverige som i andra länder. I Sydeuropa håller de socialdemokratiska partierna på att utplånas och ersättas av mycket mer vänstersocialistiska partier. Vi ser en polarisering. Och det är väldigt olyckligt för vårt samhälle.

Alla i toppolitiken har ett ansvar för att populismen vinner mark, menar Björklund. Och alla måste nu ta ansvar för att tränga tillbaka den.

– I Sverige handlar det till exempel om en misslyckad integrationspolitik. Det har vi haft ansvar för, och det har alla regeringar haft ansvar för. När det kommer väldigt många människor till Sverige blir det mer synligt att integrationen inte fungerar.

Det har under året också handlat om Rysslands militära upprustning. Hur tror du att Vladimir Putin kommer att agera under året som kommer?

– Inget talar för att han skulle lägga om kursen på något radikalt sätt som skulle vara positivt. Allt talar ju för att han fortsätter med en militär upprustning och en ganska aggressiv utrikespolitik som knappast präglas av försoning eller vilja till samförstånd.

Finns det, som du ser det, någon reell risk för att Sverige dras in i ett krig de närmaste åren?

– Jag vill inte låta alarmistisk, för den tonen avspeglar inte läget just nu. Men ja, risken för en konflikt i Östersjöområdet har ökat. Sen att säga att det står för dörren, så är det inte.

Du var officer i försvaret i tolv år - händer det att du längtar tillbaka?

– Nej, men jag trivdes bra i försvaret. Jag tyckte det var roligt att jobba i försvaret, och jag tyckte det var meningsfullt. Men det jag gör nu är också väldigt roligt. Så jag längtar inte tillbaka.

Nyligen hävdade författaren Jan Guillou i SVT:s Agenda att hotet från Ryssland överdrivs i medierna. Vad säger du om det påståendet?

– Jag delar inte den uppfattningen, det är reellt. Det har Ukraina fått känna av och Baltikum känner det också dagligen närmast. De baltiska staterna är väldigt glada över att de hann bli medlemmar i Nato medan det var lite mer avspänt i Europa. I dag kanske Nato inte hade velat ta in de baltiska staterna. Så det är ett hotfullt läge och jag delar inte uppfattningen att det överdrivs.

"Hårda prioriteringar"

Liberalerna vill att försvarsbudgeten ska utgöra två procent av bnp - vilket skulle innebära 40 miljarder mer per år till försvaret. Var ska du ta pengarna?

– Det kommer att behöva tas ur statsbudgeten, och det behöver vara hårda prioriteringar som görs. Men det är en långsiktig upptrappning som måste ske till en sådan nivå. Det är ju inte så att man uppnår det väldigt snabbt, men det är en målsättning vi bör sätta upp.

Finns det egentligen någonting som talar för att ni kommer överens när försvarsberedningen träffas efter årsskiftet?

– Nej, jag är ju väldigt kritisk till det försvarsbeslut som togs 2015. Det var ju därför som vi liberaler inte var med. Alla andra allianspartier har gjort upp med de rödgröna partierna, men jag menar ju att det är alldeles för otillräckligt. Den enda positiva komponenten är egentligen att man återskapar en liten garnison på Gotland. Men i övrigt ska man skrota ut moderna stridsflygplan som redan är inköpta och betalda, därför att vi inte har råd att driva dem. På punkt efter punkt är det otillräckligt.

Så hur överens är ni egentligen inom alliansen?

– Om försvarsfrågan är vi inte överens. De andra tre gjorde upp med regeringen, men vi tycker det är otillräckligt. Försvarsbeslutet som togs svarar inte mot de faktiska hot som finns i vårt närområde.

Det finns flera saker ni inte är överens om. Så sent som i oktober sa du till SVT att det finns en tydlig spricka inom alliansen när det gäller Sverigedemokraterna. "Under ett halvårs tid har ett par partier varit oklara på om de kan tänka sig att regera med Sverigedemokraternas stöd", sa du.

– Alltså, jag kommer att jobba dag och natt i två år framåt för att Sverige ska få en alliansregering. Och om alliansen blir större än de rödgröna så bildar vi en regering.

Och då spelar otydligheten hos de andra ingen roll?

– Om alliansen blir större så spelar det ingen roll, då regerar vi. Det här att vi tycker olika i olika sakfrågor, det kommer vi att lyckas förhandla om. Det har vi gjort innan också. Vi skulle kunna skriva ihop en regeringsförklaring väldigt snabbt, det är jag övertygad om. Men, problemet uppstår i ett läge där vi får ungefär samma parlamentariska situation som vi har i dag, där de rödgröna är större än alliansen. Det är där diskussionen förs om hur vi ska göra. Det löstes sist genom den så kallade Decemberöverenskommelsen, och i praktiken tillämpas ju den fortfarande även om den formellt sett är upphävd. Men jag menar ju att den här modellen är ett misstag, för den ger Vänsterpartiet ett alldeles för stort inflytande.

Om det parlamentariska läget efter nästa val ser ut som det gör i dag förespråkar Jan Björklund ett närmare samarbete med Socialdemokraterna - något som upprör bland andra KD-ledaren Ebba Busch Thor.

– Jag vill understryka att det är mellan alliansen som helhet och Socialdemokraterna, säger Björklund nu.

Men vad betyder det? Betyder det att du är beredd att sätta dig i en socialdemokratiskt ledd regering, eller betyder det att du är beredd att ge Stefan Löfven erbjudande om en ministerpost i en alliansledd regering?

Ebba Busch Thor.Foto: Magnus Liljegren / STELLA PICTURES

– Jag tror man gör samverkanstanken en stor otjänst om man börjar i den änden.

Det har varit ett turbulent år inom Liberalerna. Din partikamrat Birgitta Ohlsson har tagit avstånd från din politik vid flera tillfällen. Det har bland annat handlat om förslaget att stoppa religiösa friskolor och om att bjuda in Sverigedemokraterna till politiska samtal. Hur är er relation i dag?

– Den är god. Men det är riktigt, det finns olika uppfattningar i ett parti. Jag tycker att man ska stoppa religiösa friskolor, hon har en annan uppfattning. Sen har vårt partiråd haft ett sammanträde och avdömt denna fråga, och partiet står bakom den här linjen som jag har gått fram med.

I höstas krävde flera liberaler Birgitta Ohlssons avgång. Men hon sitter kvar i partistyrelsen.

– Ja, men det är ju ingen som ska avgå tycker jag. Att man har olika uppfattningar i ett parti, så är det i alla partier. Sen var jag kritisk mot att hon gick ut offentligt samma dag och tog avstånd. Det var kanske i form onödigt, men man måste i sak få tycka olika i ett parti - det är ju självklart.

"En onödig martyrroll"

I september föreslog du som sagt att Stefan Löfven borde bjuda in Sverigedemokraterna till politiska samtal som förs över blockgränsen. Varför vill du det?

– När man förhandlar om en politisk fråga, då bjuder man ju in de man tror man kan göra upp med. Och då är det något annat. Till exempel är det fem partier som har gjort upp om försvaret, och de träffas ju utan att vi är med. Däremot när man har andra typer av evenemang. När man bjuder in för att informera, att SD då exkluderas hela tiden tror jag skapar en onödig martyrroll åt dem. Om man är ute efter att de ska förlora så tror jag att det är helt kontraproduktivt. De tjänar på det.

Nästa år har du varit partiledare i tio år - hur känner du inför att en dag kliva av som partiledare och lämna över till någon annan, är det något du ibland funderar på?

– Nej, det gör jag inte. I det här jobbet är det så att vi jobbar i fyraårscykler.

Det betyder att du ganska snart måste fatta ett beslut om hur du ska göra inför nästa fyra år?

– Ja, men det beslutet har jag fattat. Jag är beredd att ta ansvaret för att leda partiet i valrörelsen, till en valseger, till en ny regering och vara med och bilda en ny regering. Det beskedet har jag givit och det står jag fast vid, naturligtvis.

Man brukar säga att de bästa cheferna också bäddar för sin efterträdare. Gör du det?

– Jag tänker leda partiet över nästa val, också. Sen kan jag säga att de bästa partiledarna avstår från att spekulera i framtida efterträdare.

"Man vill ju påverka"

Enligt den senaste partisympatiundersökningen skulle Liberalerna få 5 procent om det vore val i dag. Vad säger du om den siffran?

– Vi är inte nöjda med den, så klart.

I valet 2006, året innan du tog över som partiledare, fick Folkpartiet 7,5 procent. 2002 fick partiet 13,3 procent. Vad är det som har gått snett under din tid som partiledare?

– Man är ju i politiken för att man vill påverka, och att sitta i en regering är ju det man eftersträvar för det är då man kan påverka. Å andra sidan har det också ett rätt högt pris att sitta i regering, för när medborgarna är kritiska mot något i samhället - och alla medborgare är kritiska mot något - då riktas den kritiken mot en regering. Så alla borgerliga partier gick tillbaka under regeringsåren. Alla borgerliga regeringspartier hade lägre valresultat 2014 än när regeringen bildades 2006, så det är inget konstigt.

Är det otacksamt att sitta i regering?

– Nja, men om man är i den här branschen för att bli tackad - då är man i fel bransch. Det är klart att vi strävar efter att det ska vara plus på valnatten 2018 och att vi ska få en alliansregering.

Vi ska blicka framåt nu: Hur ser dina förväntningar och förhoppningar ut inför nästa år?

– Den stora utmaningen för Sverige är integrationen av de nyanlända. Det är den utmaningen som den här riksdagen och regeringen, och vi som partier och politiker måste engagera oss mer i. Det handlar både om mer enkla jobb med lägre ingångslöner, så att inte de nyanlända lågutbildade fastnar i våra invandrartäta förorter och lever på bidrag i år efter år. Det handlar om jämställdhet. Vi har varit för flata i Sverige när det gäller att sätta gränser för vad vi accepterar.

En sista fråga nu då: Du ska nu få chansen att ge en julklapp till en annan partiledare: Vem får vad?

– Jag tycker att mina allianspartiledare naturligtvis förtjänar fina julklappar för gott samarbetsklimat.

Och vad skulle en fin julklapp kunna vara?

– Men den är ju i paket, det kan man inte berätta. Och sen kan väl den här regeringen som sitter behöva ett lycka till i julklapp. Särskilt Miljöpartiet tror jag behöver det.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag