SNURRIGT VÄRRE. Vindkraftverken reser sig som jätteträd över det norrländska landskapet. Foto: Mats AnderssonSNURRIGT VÄRRE. Vindkraftverken reser sig som jätteträd över det norrländska landskapet. Foto: Mats Andersson
SNURRIGT VÄRRE. Vindkraftverken reser sig som jätteträd över det norrländska landskapet. Foto: Mats Andersson
"Vindkraft är som ett vulkanutbrott." Ingemar Jonsson, Centerpartiet. Foto: Mats Andersson"Vindkraft är som ett vulkanutbrott." Ingemar Jonsson, Centerpartiet. Foto: Mats Andersson
"Vindkraft är som ett vulkanutbrott." Ingemar Jonsson, Centerpartiet. Foto: Mats Andersson
UPPRÖRDA. Monica Blomström, Per Fahlén och Leif Malmström är några av dem som arbetar för att vindkraftsparken strax utanför Ramsele i Västernorrland inte ska byggas. Foto: Mats AnderssonUPPRÖRDA. Monica Blomström, Per Fahlén och Leif Malmström är några av dem som arbetar för att vindkraftsparken strax utanför Ramsele i Västernorrland inte ska byggas. Foto: Mats Andersson
UPPRÖRDA. Monica Blomström, Per Fahlén och Leif Malmström är några av dem som arbetar för att vindkraftsparken strax utanför Ramsele i Västernorrland inte ska byggas. Foto: Mats Andersson
"Det pågår en exploatering utan dess like." Åke Wikström, boende i Ramsele. Foto: Mats Andersson"Det pågår en exploatering utan dess like." Åke Wikström, boende i Ramsele. Foto: Mats Andersson
"Det pågår en exploatering utan dess like." Åke Wikström, boende i Ramsele. Foto: Mats Andersson

"Jag slåss för mina barnbarns framtid"

Publicerad

RAMSELE. Gigantiska vita vindsnurror reser sig högt över de ångermanländska grantopparna

Det väsande ljudet från rotorbladen förvandrar den fridfulla skogen till ett bullrande inferno.

Regeringen satsar stort på vindkraft för att producera grön el och utveckla glesbygden, men människor över hela landet protesterar mot att deras livsmiljö slås i spillror.

Det pågår ett uppror i Sverige, från norr till söder blåser iskalla vindar. Folk är förbannande, frustrerade och maktlösa.

Deras ilska riktar sig mot regeringens och riksdagens stora satsning på vindkraft. Staten bidrar via stora subventioner till exploatering av stora markområden. Skogar och fält fylls med jättelika bullriga vindkraftverk som dominerar allt i sin närhet.

- Jag är farmor och slåss för mina barnbarns framtid. Vi har ingen yttranderätt fast snurrorna bara är några kilometer bort, säger Monica Blomström, 70, som representerar Junselevallens byalag i Ångermanland.

Hon och hennes meningsfränder kämpar hårt mot vindkraftverken i övre Ångermanland som hotar deras hem. De slåss för att få bo kvar.

"Flyttade för att få lugn och ro"

I dag är 65 vindsnurror i bruk och ytterligare 58 kommer att sättas i produktion i år. Men mer är på gång. I deras närhet finns 500 vindkraftverk prospekterade och sammanlagt är mer än 13 000 hektar avsatta för dessa enorma vindkraftparker.

- Jag flyttade upp hit från Muskö i Stockholm för att få lugn och ro. Nu är planen att vi ska bli omgivna av 500 snurror. Vi som bor där har ingen makt, inte en chans att påverka, säger Leif Fagerlind, 70, från Fullsjön som är aktiv i byalag och vägförening.

På samma sätt protesterar människor över hela landet.

I Kvarsebo utanför Norrköping opponerar sig fågelvänner mot sex planerade vindkraftverk som hotar känsliga rovfåglar. I Hangvar på Gotland protesterar grannar och naturvårdsorganisationer mot fem vindkraftverk som stör miljön och fågellivet. Vid Vågsjön utanför Köping är de boende starkt emot en planerad vindpark som väntas ge svåra bullerstörningar.

Men många politiker anser att vindkraften är en satsning på framtiden.

- Jag ser stora möjligheter för bygden. Vi behöver verkligen någonting som utvecklar bygden, 1955 hade vi 5 000 invånare nu är det knappt 1 900. Ett enigt fullmäktige fattade besluten om vindkraft, säger Ingemar Jonsson (C), ledamot av kommunfullmäktige i Ramsele.

- Vindkraften är som ett vulkanutbrott som kommer att skapa arbetstillfällen och få människor att flytta till orten. Vindkraftföretagen har redan ställt i ordning ett visningsrum och jag ska börja rekrytera folk.

- Protesterna är förstås negativa för bygden. Men jag tror inte att människor behöver flytta och jag hoppas att de inte gör det, säger han.

Jag fick ett brev från Åke Wikström i Ramsele. Han skriver bland annat:

"Jag bor i övre Ångermanland, En vacker trakt med sina älvdalar och skogar. Nu pågår emellertid en exploatering utan dess like i vindkraftens tecken. Riskkapitalister, skogsbolag och mark- ägare som Svenska kyrkan exploaterar nu vår miljö med tusentals vindkraftverk i Jämtland och Västernorrland ... För de båda länen kan komma att finnas långt över 2 000 verk på 150-200 platser. Hela kartan kan bli täckt av dessa installationer."

Jag tog flyget till Sundsvall och bil de dryga 15 milen till Ramsele, där jag träffade Åke Wikström och sex andra som kämpar mot vindkraften. Jag mötte frustrerade och sorgsna människor som såg hela sin livsmiljö slagen i spillror, men som är beredda att kämpa hårt för att få bo kvar på orten och på sina gårdar.

Leif Fagerlind, Anita Berglund och Kerstin Torgersson är alla på väg att förlora sina hem. De och andra vindkraftsmotståndare befarar att hela Ångermanland kommer att förvandlas till ett industriområde.

"Samtalet har kommit bort"

De säger att de känner sig maktlösa och hävdar att ingen ansvarig vill ta ansvar och föra en saklig diskussion. Samtidigt skyller politikerna på tjänstemännen och dessa vägrar prata.

- Det demokratiska samtalet har helt kommit bort eftersom det förutsätter en dialog, säger Monica Blomström.

Per Fahlén, 68, tidigare professor i installationsteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, bor i området. Han säger att Sverige redan har överskott på el och att den stora satsningen på vindkraft därför är onödig och en ekonomisk felsatsning.

- Till råga på allt finns det inga sakliga underlag för vindkraftsbruk. Utan bara en övertygelse från politikerna som tror att vindkraften är någonting väldigt bra, säger Per Fahlén.

Men en kommunalpolitiker i Ramsele lyssnar i alla fall på protesterna. Lillemor Edholm (S), ordförande i utskottet för samhällets utveckling, går emot sitt parti i vindkraftsfrågan. Socialdemokraterna är för att bygga ut vindkraften, men hon anser att utbyggnaden går för snabbt så hon har reserverat sig i fullmäktige.

- Jag tycker vi ska stanna upp och tänka efter. Jag har föreslagit att vi gör en karta över kommunen och tar fram områden där vi inte har någon vindkraft. Som det är nu kommer vi att se vindkraftverk vart vi än vänder oss, säger Lillemor Edholm.

- Jag är vald av kommunens invånare och jag måste lyssna på dem. Jag känner nu att dessa enorma vindkraftsplaner håller på att gå över styr. Det känns som att inte ens miljöfrågorna tas på allvar, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag