Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand med sin drömlöpsedel till riksdagsvalet 2010. Foto: Robban Andersson
Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand med sin drömlöpsedel till riksdagsvalet 2010. Foto: Robban Andersson

"Jag ska inte bli ett bittert fd språkrör"

Publicerad
Uppdaterad
Snart ett år till valet - nu frågar Expressens Christian Holmén och Karl-Johan Karlsson ut partiledarna.
Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand är först ut.
Enligt Miljöpartiets stadgar får ett språkrör bara sitta i nio år. Det betyder att du och Peter Eriksson måste avgå ett år efter valet. Alla de som röstar på MP tack vare er, hur ska de kunna veta vad de röstar på?
– Miljöpartiet är ju samma parti, även om man byter ett par språkrör. Det är ju knappast så att det bara är språkrören som bestämmer vad partiet gör.
I Sifos senaste förtroendeundersökning har 92 procent av MP:s väljare stort eller mycket stort förtroende för er två. Vad betyder det för partiet att ni tvingas gå bara ett år efter valet?
– Det är helt begripligt att folk vill veta vilka människor som finns i ett parti som de röstar på. Men enligt de flesta statsvetare har det ganska liten betydelse i Sverige vilka som är partiets främsta företrädare.
Om ni vinner valet, har du tänkt sitta kvar i regeringen efter du avgått som språkrör?
– Det är inget som hindrar det i alla fall, det är ju fullt tillåtet enligt våra stadgar.
Borde inte de nya språkrören ha förtur till ministerposter?
– Vi kommer väl inte bara ha två – eller?
Det är inte tänkbart att språkrören inte sitter i regeringen?
– Jag tror inte att det skulle vara en bra lösning. Jag tror att det är bra att de som är språkrör sitter i regeringen.
Då gäller det att ni vet vilka som blir språkrör, annars finns ju risken att ni tvingas byta ut två ministrar ganska tidigt i mandatperioden.
– Det där är ju spekulationer. Vi får väl se vad som händer.
Man pratar om att du och Peter Eriksson har normaliserat Miljöpartiet. Vad är det som säger att de som efterträder er inte är mer öppna för originella förslag som brukar poppa upp på Miljöpartiets kongresser?
– Vi har en stor uppslutning i partiet kring vår politiska inriktning. Den kommer inte kunna förändras bara för att man byter språkrör.
”Jag och Lars Ohly har aldrig varit de närmsta vänner”, har Peter Eriksson sagt, och kallat Vänsterpartiet för ”bakåtsträvande och gammalmodigt”. Hur funkar Eriksson och Ohly ihop egentligen?
– De funkar faktiskt alldeles utomordentligt.
I senaste Sifoundersökningen var Sverigedemokraterna vågmästare. Om valresultatet skulle ge Sd en position som vågmästare, hur agerar Miljöpartiet då?
– Då tycker jag att det logiska är att alliansen splittras och något av partierna där är beredda att diskutera med de rödgröna.
Kan ni tänka er att samarbeta med alliansen för att hålla Jimmie Åkesson utanför regeringen?
– Det är en fråga som jag inte kan svara ja på.
Ni har ända sedan 2006 talat för en variant av vårdnadsbidrag, en barnpeng, där småbarnsföräldrar får en ersättning på 2500 kronor i månaden om de går ner i arbetstid till 75 procent. Kommer ni driva det här i regeringen?
– Ja, definitivt. Det är så många småbarnsföräldrar som skulle vilja gå ner i tid, men som har små ekonomiska marginaler och som har svårt att fixa det ekonomiskt.
Det har beskrivits som ett ”vårdnadsbidrag light”. Hur stora är chanserna att få med S och V på något sådant?
– Nu har båda de partierna gjort utspel som går lite i den riktningen. Det känns inte som att det skulle vara omöjligt.
Lars Ohly vill ha ett förbud på att ta ut vinster på vård och skola. Socialdemokraterna är också allt mer kritiska mot vinstdrivande vårdbolag och skolor. Ni är positiva till det. Hur ska ni komma överens?
– Det handlar inte om att vara positiv. Det handlar om ifall det ska förbjudas eller inte. Det är svårt att utforma en sådan lagstiftning.
Socialdemokraterna vill ta bort undantagsreglerna i las. Du var med och införde de här undantagsreglerna. Står ni fast vid det?
– Ja, det gör vi. Vi anser att det är mycket viktigt för de små företagen, att det har gjort att de har vågat anställa på ett annat sätt än vad de gjort förut.
Kan det här bli en stridsfråga om ni hamnar i regeringen tillsammans?
– Än så länge tror jag inte att det har blivit det, men visst hade det varit skönt om det hade löst sig i förhandlingarna med arbetsmarknadens parter tidigare under våren.
Bland annat er syn på las har retat upp industrifacken. IF Metalls ordförande Stefan Löfven, som sitter i Socialdemokraternas ledning, har sagt att ”Miljöpartiet är ett problem för oss”. Hur dålig är er relation till facket?
– Jag tror att de skulle ha mer problem om de inte hade Miljöpartiet, för då skulle de inte ha ett tillräckligt starkt regeringsalternativ att visa fram för väljarna.
Ni vill höja bensinpriset med två kronor litern. För en svensk på landsbygden som kör 2000 mil per år innebär det över 3000 kronor mer i utgifter varje år. Hur ska ni förklara den skattehöjningen för folk utanför storstäderna?
– Just för glesbygden så har ju den här regeringen avskaffat ett glesbygdsstöd på skattesedeln som ger exakt den summan tillbaka i sänkt skatt. Den största faran är att låta dem sitta fast i ett beroende av fossila bränslen.
Hur mycket kan bensinskatten höjas?
– Jag tror att den höjningen är fullt tillräcklig nu.
Ni är starka förespråkare av höghastighetståg. Nyligen rapporterade regeringens expertgrupp att det är meningslöst för Sverige att satsa på höghastighetsjärnvägar. Enligt experterna skulle det vara att kasta miljarder i sjön och skulle ändå inte hjälpa klimatet. Måste ni tänka om här?
– Vi ska naturligtvis läsa den där rapporten. Men om man ser det på lång sikt tror jag det är nödvändigt för ett stort glesbefolkat land som Sverige att ha höghastighetståg.
Ni vill ha ett EU-mål på 80 procent i utsläppsminskningar fram till 2020. Hur ska ni nå ett sådant högt ställt mål?
– Man ska satsa pengar och försöka hitta ett sätt att stödja gröna investeringar som bidrar till att göra samhället klimatsmart och få ner utsläppen. Om alla länder skulle vara överens om den här inriktningen, då får företagen långsiktiga spelregler och vet vad som gäller för framtiden. Då tror jag att man kan få en ganska snabb förändring.
Ni vill sänka 40 procent av allt utsläpp i EU, och ni vill sänka 40 procent av alla utsläpp i resten av världen. Hur kan detta bli 80 procent av de totala utsläppen?
– Det är bra att du frågar. 40 procent av EU:s utsläpp ska minskas inom EU. Lika mycket som detta ska vi finansiera i andra länder. I Kyoto-beräkningssiffror kallar man det för att EU då minskar utsläppen med 80 procent.
Kan du förstå att folk tänker: ”de kan inte räkna”.
– Vi har haft diskussioner om det här. Det är svårt att förklara vad man vill göra med hjälp av de här siffrorna. Men vi vill göra det som forskarna säger behövs.
På sidan 4 i Expressen skrev miljöminister Andreas Carlgren att ni fick ner utsläppen med en procent per år mellan 1998 och 2006, när ni samarbetade med regeringen Persson. Den takten räcker väl inte med era mål?
– Det är ett helt annat tryck i den här frågan i dag än 2006.
Tycker du att skattebetalarna ska betala för bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling?
–  Ja, det tycker jag. Om man nu har valt att ha en monarki så tycker jag att man ska låta dem gifta sig. Men man skulle kunna passa på när det är ett stort evenemang och många internationella gäster att göra detta till ett klimatsmart bröllop. Det skulle vara en fantastisk möjlighet att sprida svensk miljöteknik och klimatsmart tänkande.
Kan man få ihop det, en miljöteknikmässa och ett bröllop?
– Jag vet att kronprinsessan är jätteintresserad av de här frågorna. Hon har ju varit på Grönland och studerat glaciärernas avsmältning.
Ni har svängt i frågan om svenska trupper i Afghanistan...
– Vi har väl varit för att skicka trupper till Afghanistan?
Fast nu är ni ju emot?
– Vi vill att det ska göras en utredning i förhållande till uppdraget. Om de kan vara där och göra sitt jobb som fristående från Nato-styrkan eller från USA, då tycker vi att de gör ett bra jobb. Men om det är så att de sammanblandas med de amerikanska krigsförande trupperna, då är det inte OK att de är där. Vi kan inte se i dag att man verkligen lyckas med att hålla sig fristående från de amerikanska trupperna.
Avskaffad ränta, rösträtt för spädbarn, krav på skolundervisning i Esperanto. Det är bara några förslag som återkommit på Miljöpartiets kongresser. Är miljöpartiet utan dagens pragmatiska ledning seriöst nog att vara med och styra Sverige?
– Vilken fråga! Det är väl uppenbart att vi är! Om du tittar på vilket annat parti som helst och ser vilka förslag som tas upp så kommer du att hitta förslag som du tycker är tokiga.
Din språkrörskollega Peter Eriksson skrev i ett brev till partimedlemmarna efter partikongressen i Gävle 2006: ”Det är möjligt att vi förlorar på att människor kan se kongressen, hur vi ser ut, vad vi säger och hur vi beter oss.” Är ni överens i den frågan?
– Det här är en av de få saker under alla år som vi inte har varit 100 procent eniga om.
Vad ska du göra efter politiken? Hur länge tänker du vara kvar, om ni vinner valet?
– Jag vet inte. Inte hela mitt liv.
Vad ska du göra för att inte bli ett bittert före detta språkrör?
–Tack för att du frågar! Det är en väldigt viktig slutsats som jag kommit fram till. Jag ska inte bli ett bittert före detta språkrör. Jag ska ägna mig åt att göra andra saker än att sura.

Läs HELA intervjun med Maria Wetterstrand här!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag