Den amerikanska rödlistan är nämligen inte bara en artförteckning som i de flesta andra länder.
Alla arter på listan faller automatiskt under Endangered Species Act (ESA), den hårdaste artskyddsförordning som hittills instiftats av någon enskild nation.
Den stipulerar att en art som klassificerats som hotad ska ges högsta tänkbara skydd. Den stipulerar också, vilket är unikt, att myndigheterna måste agera för att eliminera hoten mot arten.

Intensivt motstånd

Föga förvånande har planerna på att placera isbjörnen på listan mött intensivt motstånd, inte minst från Bush-administrationen. Det är svårt nog att rädda arter som hotas av skogsskövling eller jakt. Men en art som hotas av smältande isar? Vad ska myndigheterna göra? Lägga ner all industri?
Till slut hade dock den amerikanska regeringen inget val. Dirk Kempthorne, minister med ansvar för miljöfrågor, sade när han meddelade beslutet, att de vetenskapliga bevisen inte ger något tvivel om att isbjörnens miljö håller på att försvinna på grund av stigande temperaturer.
Frågan är vad beslutet innebär. Kempthorne beklagade att han tvingats ta beslutet och kallade ESA "en inflexibel lag". Han underströk att den "inte är ett lämpligt redskap för att tackla klimatförändringarna".

Juridisk strid

Därför har Bush-administrationen sett till att ESA:s regler i det här fallet är underställda annan lagstiftning som gäller marina däggdjur – och som inte innebär några krav på ändrad klimatpolitik.
I praktiken ser det med andra ord ut som om beslutet inte medför någonting. Men många juridiska experter är inte så säkra. De tror att miljöorganisationerna mycket väl kan stämma den federala regeringen för brott mot ESA.
Utgången av ett sådant mål är oklart. En fällande dom skulle bli en het potatis för vilken regering som helst. Men oavsett vad som händer har isbjörnarna onekligen bidragit till att hetta upp klimatstriden ytterligare.

Av Roland Johansson/TT