I Syrien poserade Osama Krayem på bilder med automatvapen och delade avrättningsvideor på Facebook – och bad direkt om att få genomföra ett självmordsattentat i Europa. Foto: PRIVATI Syrien poserade Osama Krayem på bilder med automatvapen och delade avrättningsvideor på Facebook – och bad direkt om att få genomföra ett självmordsattentat i Europa. Foto: PRIVAT
I Syrien poserade Osama Krayem på bilder med automatvapen och delade avrättningsvideor på Facebook – och bad direkt om att få genomföra ett självmordsattentat i Europa. Foto: PRIVAT
My Atlegrim blev offer för terroristerna. Foto: PrivatMy Atlegrim blev offer för terroristerna. Foto: Privat
My Atlegrim blev offer för terroristerna. Foto: Privat
Medlemmar i Osama Krayems terrorcell, övre raden: Mohamed Belkaid, Salah Abdeslam, Najim Laachraoui, Mohamed Abrini, mellersta raden: ”Ahmad al-Mohammad”, Bilal Hadfi, Ibrahim el Bakraoui, Khalid el Bakraoui, nedersta raden: Chakib Akrouh, Foued Mohamed-Aggad, Abdelhamid Abaaoud, stora bilden: Osama Krayem.Medlemmar i Osama Krayems terrorcell, övre raden: Mohamed Belkaid, Salah Abdeslam, Najim Laachraoui, Mohamed Abrini, mellersta raden: ”Ahmad al-Mohammad”, Bilal Hadfi, Ibrahim el Bakraoui, Khalid el Bakraoui, nedersta raden: Chakib Akrouh, Foued Mohamed-Aggad, Abdelhamid Abaaoud, stora bilden: Osama Krayem.
Medlemmar i Osama Krayems terrorcell, övre raden: Mohamed Belkaid, Salah Abdeslam, Najim Laachraoui, Mohamed Abrini, mellersta raden: ”Ahmad al-Mohammad”, Bilal Hadfi, Ibrahim el Bakraoui, Khalid el Bakraoui, nedersta raden: Chakib Akrouh, Foued Mohamed-Aggad, Abdelhamid Abaaoud, stora bilden: Osama Krayem.

IS-svenskens terrorcell dödade 162 personer

Publicerad

Osama Krayem, nu 24, lämnade Sverige för terrorgruppen IS.

I Syrien poserade han på bilder med automatvapen och delade avrättningsvideor på Facebook – och bad direkt om att få genomföra ett självmordsattentat i Europa.

När han återvände till Europa var han med och mördade 32 personer i Bryssel – två av dem svenskar.

En 30-årig kvinna från Umeå, en 23-årig man från Malmö, en 63-årig kvinna från Norrtälje. På morgonen för ett år sen, den 22 mars 2016, var en av dem på väg till jobbet via tunnelbanan i Bryssel, en på flygplatsen Zaventem för att åka hem till Sverige efter ett besök hos dottern, och ännu en i tunnelbanan tillsammans med en bekant.

En av de tre svenskarna skulle dö den dagen – och var den enda som inte gjorde det.

***

Osama Krayem, nu 24, lämnade Sverige för terrorgruppen IS.Foto: Privat

Osama Krayem föddes och växte upp i Malmö. Hans föräldrar kom till Sverige från Syrien, och Osama Krayem bodde med dem och sina syskon från födseln 1992 fram till sensommaren eller hösten 2014. Då reste han till Syrien för att ansluta till IS.

Första gången han nämndes i IS-sammanhang i svenska medier var i Expressen den 17 november 2015. Personer i hans närhet berättade att han var "en vanlig kille" som plötsligt "började klä sig mer religiöst och lät skägget växa".

Väl med terrorgruppen höll han kontakten med personer i Sverige och delade bilder på sig själv beväpnad med en kalasjnikov och med IS-flaggor i bakgrunden på Facebook. Han delade också avrättningsfilmer från IS.

Osama Krayem tros vara en av de första svenskar som anslöt sig till IS. Sammanlagt beräknas de vara runt 300.

Osama Krayem delade bilder på sig själv beväpnad med en kalasjnikov och med IS-flaggor i bakgrunden på Facebook.

***

Någon gång 2014. Osama Krayem ringer hem till familjen i Rosengård från Syrien.

– Jag ska vara med i IS. Jag kommer inte tillbaka.

***

Exakt vad Osama Krayem gjorde under sin tid i Syrien är inte känt. Däremot har det sagts att han blev en del av IS "elitkommando" bestående av uppåt 600 personer, enligt en rapport från tankesmedjan ISW. Sydsvenskan har skrivit att Krayem måste ha fått stridserfarenhet i Syrien – annars skulle han aldrig ha fått ingå i kommandot.

***

Augusti 2015. Osama Krayems lillebror, också han radikaliserad, skriver till honom på Facebook.

07.56: Tre misstänka terrorister, bland dem Ibrahim el Bakraoui i mitten, fångas av Zaventem­flygplatsens övervakningskameror strax före bombdådet.Foto: AP/ TT

”Har saknat dig jätte mycket min storebror! ett år sen jag träffa dig min bror, in shaa Allah gud är med dig hela vägen o in shaa Allah vi träffas i jannah, om vi inte träffas innan!!"

Jannah är paradiset i islam.

***

Den 20 september 2015 tog Osama Krayem sig, med hjälp av ett falskt syriskt pass med det påhittade namnet Naïm al Hamed, till Europa, "flyktingvägen". Med honom på resan fanns bland andra IS-befälhavaren Mohamed Belkaid, 35, som bodde i Märsta norr om Stockholm innan han anslöt till IS.

07.58: Två män utlöser självmordsbomber, laddade med spikar, på flygplatsen. En svensk kvinna från Norrtälje dödas.

Första anhalt var den grekiska ön Leros. Därifrån åkte de till Ulm i Tyskland. Den 3 oktober hämtades de därifrån till Bryssel av Salah Abdeslam, en av männen bakom terrordåden i Paris.

Sen började attentaten planeras.

***

19 mars 2016. Osama Krayem pratar i telefon ombord på en spårvagn i Bryssel. En annan passagerare hör vad han säger:

Människor samlades på Place de la Bourse i Bryssel efter terrordåden för att hedra offren.Foto: Julien Warnand / EPA / TT

– Vi måste förbereda tre väskor för attacken.

***

Först ut var Frankrikes huvudstad Paris kvällen den 13 november 2015. 130 offer dödades av nio gärningsmän, uppdelade i grupper om tre. Terroristerna använde både automatvapen och självmordsbomber.

Det är inte klarlagt hur delaktig Osama Krayem var i Parisattentaten, men han har kopplats till flera bostäder som användes av terroristerna, och hans DNA har hittats i den lägenhet i Brysselstadsdelen Schaerbeek där Parisbomberna tros ha tillverkats. Sen den 20 april 2016 är Krayem formellt misstänkt för terrordåden i Paris. Misstankarna rör terrormord och deltagande i terrorgrupp.

 

Men när dåden genomfördes var Osama Krayem långt från Paris. Samma dag åkte han tillsammans med en annan misstänkt, Sofiane Ayari, buss från Bryssel till Amsterdam. De åkte till flygplatsen Schipol där polisen misstänker att de planerade att utföra ett dåd samma dag. Men Krayem återvände till Bryssel senare på kvällen. Varför attentatet inte genomfördes är oklart. Krayem har, enligt en poliskälla till AFP, sagt att han var där för att "se om man kunde förvara vapen, sprängämnen och pengar".

Då skulle det inte dröja lång tid förrän Osama Krayem var direkt inbladad i ett terrorattentat.

***

Morgonen den 22 mars 2016. Klockan 07.58 dog kvinnan från Norrtälje. I avgångshallen på flygplatsen Zaventem utlöste två män – senare identifierade som Ibrahim El Bakraoui och Najim Laacharoui – sina självmordsbomber, laddade med spikar.

Lite mer än en timme senare, klockan 09.11, skulle de andra två svenskarna dö, vid tunnelbanestationen Maelbeek i centrala Bryssel. Men bara en av dem, 30-åriga My Atlegrim från Umeå, gjorde det. Den andra, Osama Krayem, lämnade tunnelbanan innan hans terrorvän Khalid El Bakraoui, bror till en av flygplatsbombarna, utlöste sin bomb.

Osama Krayem tog i stället hissen upp till gatuplan. På en toalett tog han sen av sig väskan med bomben, enligt belgiska De Morgen. Sen skickade han ett Facebookmeddelande till sin bror i Sverige.

”Jag är i Bryssel. Kan du komma och hämta mig?”

***

I de två bombdåden dödades 32 offer och 340 skadades. Fem terrorister var utrustade med bomber. Två av dem, Osama Krayem och Mohamed Abrini, utlöste inte sina laddningar utan flydde.

Den 8 april greps 23-åringen från Malmö och Brysselbon Mohamed Abrini, som fångades på bild på flygplatsen vid dådet.

Osama Krayem kunde gripas i sitt gömställe tack vare ett tips från Säpo till den belgiska motsvarigheten. Tipset rörde Krayems meddelande till sin bror i Malmö, som Säpo snappade upp.

***

April 2016. Den unge mannen från Malmö sitter i förhör med utredarna i Belgien. Han ljuger:

– Jag visste inte att bröderna skulle genomföra en attack. Jag trodde att ryggsäcken jag gav till Khalid El Bakraoui var tom.

Han säger att ja, han umgicks med terroristerna, men nej, han hade inget med attentaten att göra. I ett annat förhörsrum sitter Mohamed Abrini. Han ljuger också, säger att han blev tvingad till dådet av bröderna El Bakrauoi.

***

Osama Krayem har identifierats på bilder från köpcentret City 2 i Bryssel där han köpte de väskor som tros ha använts i dådet i tunnelbanan. Det har också framgått att han följde med El Bakraoui till tunnelbanan och åkte tåg med honom från stationen Pétillon. Väl vid stationen Maelbeek detonerade han dock inte sin bomb.

Krayems förklaringar av vad som hände har varierat. Först skyllde han ifrån sig. Sen har han ångrat sig. I förhör ska Krayem ha sagt att:

– Det var inte en slump att jag var i Bryssel. Jag visste exakt vad jag gjorde.

– Det var först då som jag insåg vad jag gjorde. I sista stund bestämde jag mig för att backa ur, ska Krayem ha sagt i förhör.

 

I helgen kom nya, officiellt obekräftade, uppgifter om varför Krayem inte utlöste sin bomb. I ett av de första förhören efter gripandet ska Krayem, enligt belgiska De Morgen, ha sagt:

– Jag visste hela tiden att jag inte skulle spränga mig.

De Morgen skriver att allt tyder på att Osama Krayems radikalisering bröts så fort han kom till Raqqa. Ett självmordsuppdrag i Europa var hans enda möjliga väg tillbaka hem till Malmö.

Men han sa det aldrig högt, bara i en privat chatt med sin bror, skriver tidningen.

Genom att lura IS att han ville genomföra självmordsattentat kom han så till Belgien, skriver De Morgen. Det var också därför Krayem avbröt dådet på Schipol den 13 november 2015, enligt tidningens uppgifter.

Från vem uppgifterna kommer är dock oklart.

I februari i år slog Säpo till mot en lägenhet i Malmö och beslagtog flera mobiltelefoner och datorer som tros tillhöra Osama Krayem. I dem ska det finnas flera viktiga spår som avslöjar Krayems kontakter med Sverige innan och efter terrordåden.

När rättegången mot Osama Krayem inleds är oklart. Häktningstiden har gång på gång förlängts.

Expressen har återkommande sökt Osama Krayems försvarare Vincent Lurquin och Gisèle Stuyck.

Osama Krayems terrorcell – ännu en svenskkoppling

Ibrahim El Bakraoui, död 22 mars 2016. Belgare med marockanska rötter. En av självmordsbombarna på Zaventem.

Khalid El Bakraoui, död 22 mars 2016. Belgare med marockanska rötter. Självmordsbombaren bakom dådet i tunnelbanan i Bryssel. Bror till flygplatsbombaren Ibrahim.

Najim Laachraoui, död 22 mars 2016. Belgare med marockanska rötter. Den andra självmordsbombaren på Zaventem.

Mohamed Abrini, gripen 8 april 2016. Tros ha planerat Parisdåden i november 2015 och Brysseldåden. Flydde från Zaventem vid attacken och lämnade sin bombväska.

Mohamed Belkaid, död 15 mars 2016. Algerier som bodde flera år i Sverige där han dömdes till fängelse för mindre brott och gifte sig med en svensk kvinna. Utpekad som IS ”befälhavare” vid Parisdåden.

Abdelhamid Abaaoud, död 18 november 2015. Belgare med marockanska rötter. Utpekad som ”hjärnan” bakom Parisdåden. Rekryterare till IS, och Syrienresenär. En av Paristerroristerna som sköt mot barer och restauranger. Sprängde sig själv i en lägenhet i Parisförorten Saint-Denis dagar efter dåden i samband med en polisräd.

Salah Abdeslam, gripen 18 mars 2016. Belgare med marockanskt ursprung. En av terroristerna bakom dåden i Paris. Flydde platsen.

Ibrahim Abdeslam, död 13 november 2015. Belgare med marockanskt ursprung. Sprängde sig till döds på ett kafé i centrala Paris. Bror till Salah Abdeslam.

Bilal Hadfi, död 13 november 2015. Fransman som bodde i Belgien. En av terroristerna vid Stade de France.

"Ahmad al-Mohammad", död 13 november 2015. Hans riktiga namn och ursprung är fortfarande okänt. En av terroristerna vid Stade de France.

"M al Mahmod", död 13 november 2015. Hans riktiga namn och ursprung är fortfarande okänt. En av terroristerna vid Stade de France.

Omar Ismail Mostefai, död 13 november 2015. Fransman med algeriska rötter. En av terroristerna på Bataclan.

Sammy Amimour, död 13 november 2015. Fransman. En av terroristerna på Bataclan.

Foued Mohamed-Aggad, död 13 november 2015. Fransman med marockans rötter. En av terroristerna på Bataclan.

Chakib Akrouh, död 18 november 2015. Belgare med marockanska rötter. En av Paristerroristerna som sköt mot barer och restauranger. Sprängde sig själv i en lägenhet i Parisförorten Saint-Denis dagar efter dåden i samband med en polisräd.

Hannes Lundberg Andersson
Hannes Lundberg Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag