Nu på fredagsmorgonen öppnar vallokalerna och irländarna får för andra gången rösta om EU:s Lissabonfördrag.
Fördraget undertecknades redan 13 december 2007, men börjar gälla först nära alla EU-länders parlament har godkänt det.
I Irland krävs en folkomröstning, och i den första sa folket nej.
I kölvattnet av finanskrisen verkar åsikten om fördraget ha svängt på Irland, nu hoppas en större del av befolkningen att det ska leda till både fler jobb och större bidrag. Ja-sidan ska även ha fått stora donationer från storföretag, uppger BBC.

Abortfrågan skrämmer

Nejet i första omröstningen innebar också att Irland fick ytterligare garantier kring frågor som skrämmer irländarna, exempelvis skatterna och abortfrågan – EU-fördraget lovar att Irland får behålla sin abortlagstiftning.
Dessutom skulle ett nej nu riskera att landet ställs utanför en del av EU-samarbetet.
Om Irland säger ja saknas tre underskrifter för att fördraget ska börja gälla. Det handlar om Polens president Lech Kaczyski, Tysklands förbundspresident Horst Köhler och Tjeckiens president Václav Klaus.
Den sistnämnda hoppas fortfarande att han ska kunna stoppa EU-fördraget, med hjälp av Storbritanniens konservativa ledare David Cameron - som just nu inte sitter vid makten.

Risk att fördraget begravs

Men de konservativa leder i opinionsundersökningarna och Cameron ska ha lovat Klaus att han får hjälp med att sänka fördraget, om han håller ut till maj 2010.
Det skulle möjligtvis innebära att Lissabonfördraget begravs en gång för alla. Inför det hotet har bland andra Frankrikes president Nicolas Sarkozy blivit mycket upprörd och hotat med sanktioner.
Kritikerna till fördraget anser att alldeles för mycket makt koncentreras till Bryssel, förespråkarna ser snabbare beslutsvägar framför ögonen.