KUNGLIG INVIGNING. På lördag inviger kungen Malmös nybyggda Citytunnel. Foto: Joachim Wall
KUNGLIG INVIGNING. På lördag inviger kungen Malmös nybyggda Citytunnel. Foto: Joachim Wall

Mångmiljardbygget som ska lyfta Skåne

Publicerad
Uppdaterad
Klang- och jubelfest med kungen, Marie Fredriksson och Nisse Hellberg.
På lördag invigs Citytunneln i Malmö, som ska binda samman Skåne.
Niomiljardersbygget har gått snabbare och blivit billigare än beräknat.
Men redan från start riskerar det att vara för litet för strömmen av tågpassagerare.
Utvecklingen av resandet i Öresundsregionen har överträffat alla prognoser sedan planerna för tunneln tog form 1991. När Göran Persson tog det första spadtaget till bygget i mars 2005 var redan Öresundsförbindelsen en succé.
Med Citytunneln togs ett jättekliv för att "binda samman alla delar av Skåne till en väl fungerande infrastruktur".

Förkortade restider

I dag ifrågasätter ingen i Sydsverige nödvändigheten av den nya, lättare, snabbare och bekvämare länken. Restiderna förkortas mellan de flesta destinationer. Danmark blir ännu lättillgängligare. Malmö slipper vara säckstation, återvändsgränd. Kranskommunerna tjänar åtskilliga minuter, särskilt på stoppen vid den stora nyanlagda underjordsstationen vid Triangeln.
Den förväntas bli Malmös verkliga knutpunkt för pendlarna. 35 000 människor bor på gångavstånd från stationen. Det ligger centralt i stadens kultur- och shoppingcentra. Dessutom granne med Skånes största arbetsplats, Universitetssjukhuset Mas och delar av Malmö högskola.


17 kilometer lång

Totalt består citytunnelprojektet av 17 kilometer elektrifierad järnvägsförbindelse genom Malmö, varav sex kilometer under jord.
Antalet tågresenärer väntas uppgå till 80 000 per dygn.
Resan till Kastrup och Köpenhamn underlättas och blir snabbare med de nya direkttågen som också får tätare avgångar. Sträckan Helsingborg- Kastrup tar tolv minuter kortare tid än i dag.
Vid Hyllie, den sista stationen före överfarten till Danmark, växer en ny stor stadsdel upp i kvarteren runt Malmö Arena. Bostäder, kontor, serviceinrättningar, butiker och storköp kommer att förskjuta stadens nav söderut, mot brofästet och den danska huvudstaden.
I en andra etapp av projektet anläggs en ringlinje för Pågatåg genom Malmö. Den knyter ihop trafiken från Trelleborg och Ystad med Öresundstågen.

"Banbrytande miljöarbete"

Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande, är djupt imponerad av hur bygget genomförts:
- Både ingenjörskonsten och kommunikationsarbetet, sättet att lyssna på Malmöborna har varit exemplariskt, säger han.
Ilmar Reepalu pekar också på att miljöarbetet har varit banbrytande.
Miljöprofilen Björn Gillberg har under hela projektet varit Citytunnelns miljöcontroller. Varenda fas i utvecklingen har stämts av med alla inblandade för att tillgodose miljökraven och så smidigt som möjligt få igenom de olika miljöprövningarna hos domstolar och andra myndigheter. Insyn och samråd har präglat miljöarbetet. Eller som Björn Gillberg själv uttrycker det:
- Citytunnelns miljöarbete bygger på att knåda degen tillsammans med jästen - i motsats till att slänga in jästen i ugnen efter degen. Det är alltid bättre att tänka före än att tänka efteråt.

Högljudda demonstrationer

Men vägen mot invigningen på lördag har långt i från varit smärtfri.
Miljöaktivister demonstrerade högljutt mot de stora arealer bördig åkerjord som projektet och nybyggnationen vid Hyllie fördärvade.
Ekonomiskt hissades varningsflagg. Ett högriskprojekt, som kommer att stå skattebetalarna dyrt, hävdade dåvarande generaldirektören för banverket, Monica Andersson.
Hon avgick under stor dramatik i mars 1997 i protest mot vad hon ansåg vara en ytterst ansvarslös finansiering av Citytunneln.
Men tunnelplanerna malde vidare och i november samma år godkände riksdagen avtalen för tunnelbygget och överenskommelsen om hur det skulle finansieras.
Kostnaderna fördelas mellan EU (cirka 700 miljoner), staten (Trafikverket - sex miljarder), Region Skåne (800 miljoner) och Malmö stad (drygt en miljard).
Alla anser sig ha anledning att vara nöjda med utvecklingen av tunnelprojektet som till grund har sju gemensamt formulerade syften:
- Öka konkurrenskraften för den spårbundna kollektivtrafiken.
- Bidra till en förbättrad integration inom Öresundsregionen.
-Stärka konkurrenskraften för den nationella järnvägstrafiken.Minska miljöproblemen längs Kontinentalbanan.
- Stärka utvecklingen i skånska orter med järnvägsförbindelser.
- Stärka Malmös stadskärna som ett centrum i regionen.
- Ett steg i riktning mot ett miljöanpassat transportsystem och ett långsiktigt hållbart samhälle.

Klar i förtid

För själva konstruktionsarbetet hade projektledningen en hel del utbyte med de danska entreprenörer som byggde metron i Köpenhamn. Från arbetet med tunneln genom Hallandsåsen fanns inte mycket att hämta, bland annat beroende på att berggrunderna är så vitt skilda.
Sedan 2005 har Malmöborna och trafikanterna levt med att tunnelbygget vänt upp och ner på delar att staden. Gator och parkområden har rivits upp och spärrats av. Det monotona bullret från schaktmaskinerna har stört till långt in på kvällarna.
Invånarna blev väl bekanta med de två jätteborrarna Anna och Katrin som betvingade meter efter meter under jord. Snabbare än förväntat. I snitt 8,3 meter per borr och dygn. Att jämföra med de besvärliga förhållandena på Hallandsåsen där takten så här långt har varit 0,9 meter per dygn. Nu står förbindelsen klar, ett år tidigare än den ursprungliga planen och en miljard billigare.
Projektchefen Örjan Larsson förklarar framgången:
- Det viktigaste är att få människor att fungera tillsammans. Det handlar mycket mer om det än om teknik.
- Vi har våra nätverk och träffas och snackar.


Ser fram emot tunneln

I dag finns inte mycket av kritik mot bygget. Malmöbor och skåningar ser fram emot den nya storstadskommunikationen:
- Det ger en helt annan rörlighet. Man kan flytta ut från stan, men jobba kvar. Och tvärtom. Och Danmark kommer ännu närmare, säger Stig Olsén.
Oron över att framför allt Triangelns station kommer att visa sig underdimensionerad med för korta perronger får bli en senare fråga att ta itu med, när och om problemet uppstår.
Nu ska tunneln först invigas, så en veckas premiäråkande och sluttestande i skarpt läge innan kollektivtrafiken släpps fram reguljärt vid midnatt till den 12 december.
Festligheterna på lördag avslutas med att kungen officiellt inviger Citytunneln. Då har artister under eftermiddagen avlöst varandra på Posthusplatsen vid Centralstationen. Nisse Hellberg, Mikael Wiehe, Timbuktu, Pauline, Ola Salo med flera skånska storstjärnor.

Växande region

Varvat med tal av bland andra Ilmar Reepalu, som säkert kommer att uttrycka sin beundran för tunneln och för det tålamod Malmöborna har visat under byggtiden.
I sin vision om framtiden för Öresundsregionen ser han den nya förbindelsen som en viktig länk:
- Om 50 år har Skåne två miljoner invånare. Köpenhamn och Malmö bildar tillsammans Nordens främsta storstadsregion och universitetskluster. Vi har en gemensam valuta och alla gränshinder är borta.
- Malmö har bland annat tack vare Citytunneln och bron över Fehmarn Bält snabba och effektiva kommunikationer till Hamburg och Berlin.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag