"The Fat Jew".
"The Fat Jew".

Kändisarna tjänar pengar på sina bilder

Publicerad

NEW YORK. Det är reklamen du inte lägger märke till i sociala medier.

Kändisar tjänar i dag tiotusentals kronor på varje enskild bild när de marknadsför produkter till sina följare.

Det är framför allt på Instagram de stora pengarna finns.

- Det är som den gamla reklamen, "jag är inte bara tandläkare, jag är mamma också". Kändisarna är inte bara reklampelare, de är bärare av något som de faktiskt gillar och tror på - och de råkar få betalt, menar Joakim Jardenberg, expert på sociala medier.

Det började med en kort video där en överviktig man undervisade hemlösa i spinning på fastlåsta stadscyklar i New York.

Klippet blev en viral succé och den överviktige mannen i magtröja och en tofs som stod rätt upp på huvudet, blev "The Fat Jew" (@thefatjewish) med hela USA.

Han är förmodligen en av de första någonsin som i en stor dagstidning fått titeln "Instagramstjärna" (New York Post, 24 juni i år).

Men det är precis vad han är; en produkt av det sociala nätverket och en som kommit att tjäna stora pengar tack vare det.

- Vissa säger, "gör en sak, men gör det bra". Jag säger "gör många saker och gör det mediokert", sa The Fat Jew, som egentligen heter Josh Ostrovsky, i intervjun med New York Post.

I verkligheten är han en vanlig New York-bo som hoppat av de flesta utbildningar han påbörjat, men på Instagram är han en hyllad komiker som oftast återpublicerar andras roliga bilder och skriver dräpande bildtexter.

Han har i dag 2,3 miljoner följare på Instagram och tjänade så sent som i somras omkring 20 000 kronor på varje sponsrad bild, enligt Post.

Men den ekonomiska framgången ligger numera i att han också får betalt för att närvara på fester och event liksom att han lyckats sälja in sin egen tv-serie till kanalen Comedy Central.

Dagens Industris Digitalpodden publicerade i mitten av december en kartläggning av det svenska Instagramklimatet för kändisar, som också blivit mer lukrativt på kort tid.

Enligt nya siffror från Stiftelsen för internetinfrastruktur besöker 71 procent av internetanvändande ungdomar mellan 12-15 år Instagram "någon gång".

55 procent gör det varje dag.

Det är framför allt bland kvinnor som Instagram gjort störst avtryck. I åldrarna 12-15 använde 78 procent internetanvändande kvinnor bildtjänsten någon gång under 2014.

16 till 25-åriga kvinnor är inte långt efter - motsvarande siffra för dem är 73 procent.

Det är lätt att slå fast att det ökade intresset gör Instagram till en perfekt annonsplats - och att den som har tillräckligt många följare kan göra sig en hacka, utan att förlita sig på Googleannonser och liknande.

Guy Kawasaki är en av världens mest kända marknadsföringspersoner. Men inte i traditionell mening - Kawasaki är så kallad "evangelist". Under några år på 80-talet var han anställd på Apple och var där med och skapade den fanboy-kultur som med åren varit Apples mest högljudda budbärare.

Hans specialitet är att skapa en tro kring ett varumärke och göra företag till mer än bara något som säljer en produkt.

Han har sedan tiden på Apple haft många andra jobb och nyligen skrev han boken om hur man bygger en hype på sociala medier - "The Art of Social Media".

Enligt honom handlar det, i korta drag, om sju saker.

Att vara värdefull. Ditt mål är att ha så mycket bra innehåll att besökarna inte bryr sig om det då och då kommer in ett reklambudskap, säger han.

Att vara intressant, för tråkigt funkar inte på internet. Driver man en restaurang "kan man till exempel förklara den senaste forskningen inom vinproduktion eller hur man bäst skär upp en tårta", förklarar han.

Man måste vara kaxig, för enligt Kawasaki har du inte gjort rätt om du inte gjort någon förbannad. Inom rimliga ramar, förstås.

Var kortfattad.

Var tacksam och ge kredd till andra.

Var synlig - alla budskap måste i princip ackompanjeras med ett videoklipp eller en bild.

Var organiserad. Om en text är längre än fyra stycken, använd listor.

Få företag eller privatpersoner kan dock följa en guide och göra det som The Fat Jew lyckats med, hävdar vissa. För i regel är Instagramstjärnor redan kända för något annat.

DI:s Digitalpodden rapporterar till exempel att Kenza Zouiten, till vardags bloggare, förmodligen är den mest lönsamma svensken på Instagram, med sin 912 000 följare. (Youtube-kändisen Pewdiepie är den svensk som har flest följare, men är inte speciellt aktiv.)

Enligt en allmänt vedertagen siffra betalar företag mellan fem och tio öre per följare som deras budskap når ut till, vilket skulle ge Kenza och hennes eventuella mellanhänder i runda slängar 45 000 till 90 000 kronor per sponsrad bild.

- Kostnaden är ungefär som för tv- reklam men vi menar att genomslaget är mycket större. Yngre konsumenter hatar köpt reklam men de har inget emot att få tips på bra produkter och tjänster från någon de har förtroende för, som någon de följer på Instagram, säger Vigor Sörman, vd på Splay som startat Instagram-annonstjänsten Gosnap, till Dagens Industri.

Via Gosnap kommer företag ut till flera av de nordiska Instagramstjärnorna som är kopplade till Sörmans tjänst.

- Tidigare har företagen eller deras rådgivare fått ringa runt och sluta separata avtal med respektive person, säger han vidare i DI.

Totalt handlar det om närmare 20 miljoner följare i Gosnaps paket.

Det var inte länge sedan som man pratade om hur de sociala nätverken själva skulle kunna bli lönsamma. Annonssatsningar har kommit och gått - vissa till mer motstånd än andra.

Men det är inte konstigt att utvecklingen lett till att de som står för innehållet, alltså användarna, också får del av kakan.

- Vi kommer att se mer av det, och när det genomförs på rätt sätt tror jag det kan bli riktigt bra, skriver Joakim Jardenberg, expert på sociala medier, i ett mejlsvar till Expressen.

Han tillägger att det finns skäl att tro att innehållet i reklamen kommer att väljas noggrant.

- De som är duktiga värnar om att bara arbeta med "bra" varumärken och produkter. Eftersom de nya stjärnorna sitter med så små omkostnader behöver de inte "prostituera sig" som traditionella medier blir alltmer tvingade till.

Han säger själv att han i sin roll som rådgivare ofta uppmuntrar sina klienter att hitta personer som är influerande inom respektive kundsegment.

- Kanske inte så mycket i kortsiktiga köp av bilder eller uttalanden som i långsiktiga relationer som alla kan vinna på. Du kan hitta många exempel på hur företag och internetkändisar jobbar tillsammans på ett mycket djupare plan än vad vi är vana vid från traditionell annonsering, förklarar han vidare.

Han vill också snabbt plocka ned eventuella drömmare som tror att de enkelt kan göra sig en karriär med Instagram som enda verktyg.

- Du måste antingen vara väldigt stor, eller väldigt specialiserad inom ett attraktivt område. Och du måste framför allt vara väldigt duktig på det du gör. Så det är ingen dans runt guldkalven, säger Jardenberg.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag