UTE UR BILDEN. Det har blivit allt mindre fokus på klimathotet och då har även det mediala intresset för isbjörnanas öde minskat. Foto: SUBHANKAR BANERJEE/AP
UTE UR BILDEN. Det har blivit allt mindre fokus på klimathotet – och då har även det mediala intresset för isbjörnanas öde minskat.  Foto: SUBHANKAR BANERJEE/AP

Därför försvann klimathotet - från medierna

Publicerad
Uppdaterad
För ett par år sedan var "klimathotet" ordet på allas läppar.
Vi kompenserade för flygresor, klimatfrågan korades till årets viktigaste nyhet och svenska språket berikades med nya begrepp som "klimatsmart" och "klimatmat".
Men plötsligt försvann isbjörnarna från nyhetssidorna.
Skyll kalla vintrar, climate gate och en Köpenhamns-backlash för det, menar experterna.
- Klimathotet har dessvärre inte försvunnit, det är bara mediernas bevakning som har minskat, säger Jessica Henryson, PR-konsult på Westander.
Snöoväder, köldrekord och trafikkaos. De senaste veckornas extrema vinterväder har fått svenskarna att snacka väder och klimat runt fikaborden igen.
- Extremväder intresserar folk. Undersökningar visar att människor tror mer på växthuseffekten då det är värmebölja. Nu när det är kallt är svenskarna mer ifrågasättande till klimatförändringarna. "Hur kan det pågå klimatförändringar när det är så här kallt?", ungefär. Men vädret har nog fått i gång pratet om klimatförändringar hos gemene man, säger Jessica Cederberg Wodmar, på JCW Hållbar kommunikation.
Det är i så fall ett trendbrott. Klimatfrågan har fått lite uppmärksamhet under senaste året. Annat var det för några år sedan, vilket en uppretad insändarskribent intygar:
"Det går inte att läsa en tidning, lyssna på radio eller se på tv utan att bli pådyvlad en massa ohållbar smörja av olika domedagspredikanter. Isbergen kalvar, isbjörnarna kommer att drunkna, översvämningar överallt, och det är vi i Sverige som är orsaken.

Finns det ingen som kan stoppa alla klimatidioter som tycks ha fri tillgång till, och obegränsat med utrymme i, alla slags medier?".
Texten ovan stod att läsa på insändarsidan i Dalademokraten den 28 mars 2007. Under hösten 2006 drog dramatiska oväder in över Sverige. Al Gore-filmen "An inconvenient truth" hade just haft premiär. Och Nicholas Stern, tidigare chefsekonom på Världsbanken, presenterade sin kostnadskalkyl för kommande klimatförändringar. Tillsammans bildade dessa händelser starten för en intensiv svensk medierapportering om klimatförändringarna.
I rapporten "Medierna och klimatförändringen", som PR-byrån Westander har tagit fram, konstateras: "Kvällstidningarna gick i spetsen med stort uppslagna kampanjer och morgontidningarna och övrig medierna "hakade på". Det var inte Aftonbladet - som många tror - som var först, utan Expressen. Under vinjetten "Klimatchocken" presenterade Expressen den våldsamma väderleken i stort uppslagna artiklar."

Också företagen visade
miljöengagemang: Fritidsresor satsade på tågcharter, Vattenfall delade ut lågenergilampor och i matvarubutikerna fylldes hyllorna med ekologiska matvaror. Och på TV4:s webb röstades klimatfrågan fram som årets största nyhet.
På samma sätt som man kan hitta flera förklaringar till det stora klimatfokuset under åren 2006 till 2009, så kan man fråga sig "Vad hände 2010?"
- Inför klimattoppmötet i Köpenhamn byggdes det upp ett enormt intresse och stora förväntningar. När mötet blev ett misslyckande, gick luften ur oss. Aktivister, medierna, politiker - de flesta behövde en paus. Lägg till climate gate, som innebar kritik mot IPCC, och en kall vinter, så blev effekten att det rapporterades allt mindre om klimatet, säger Jessica Henryson.

Charlotte Nording,
informatör på miljödepartementet, befinner sig på klimatmötet i Cancún när Expressen talar med henne. Hon uppskattar att knappt tio svenska reportrar är på plats i Mexiko. Toppmötet i Köpenhamn, ett år tidigare, bevakades av hundratals svenska journalister - både på plats och från redaktionerna i Sverige.
- Köpenhamn kan förstås inte jämföras med Cancún. Då hade Sverige ordförandeskapet i EU. Danmark är dessutom ett grannland och förväntningarna på vad som skulle åstadkommas hade trissats upp, säger Jessica Cederberg Wodmar, JCW Hållbar kommunikation.
Sant är i alla fall att den globala medierapporteringen sjönk med 70-90 procent efter Köpenhamn, enligt internationella beräkningar. Jessica Cederberg Wodmar nämner fyra skäl till att det svenska intresset har flyttats från klimatet:
1Klimatfrågan är etablerad hos politikerna. Alla är med på att klimatförändringarna måste försöka hejdas, ingen debatterar emot.
2 Klimatfrågan är komplex, detaljerad, svår och kräver stora förkunskaper. Därmed är den svår att göra journalistik av.
3 Många kopplar, felaktigt, samman väder med klimat. När det är flera decimeter snö utanför dörren och årets vinter väntas slå nya köldrekord, är inte global uppvärmning i människors medvetande. Men faktum är att 2010 var ett av de varmaste åren någonsin, globalt sett.
4 Klimatfrågan har integrerats i andra frågor. Det är inte längre en nyhet för svenskarna att det pågår en klimatförändring. Det finns gränser för hur ofta man kan rapportera om isbjörnar.

Emma Lindberg,
kommunikationschef vid Stockholm environmental institute, anser att skeptikerdebatten och climate gate fick ett olyckligt stort genomslag i medierna, vilket påverkade debatten efter Köpenhamn.
- De som inte var övertygade om att klimathotet verkligen existerade blev förstås lättade över climate gate. Nu har granskningarna av IPCC visat att de inte gjorde några grova fel. Dessutom har nya forskarrön visat att situationen faktiskt är allvarligare än man tidigare har trott. Men det har inte lyfts fram tillräckligt av forskare och medierna.
Också inom politiken har miljöfrågan dalat. Miljöfrågan var nästan helt osynlig i valrörelsen. När Socialdemokraterna presenterade sina framtidsfrågor fick miljön inte så mycket som en egen rubrik. Sverker Jagers, professor vid Luleå tekniska universitet, konstaterar att miljön inte ens fanns med på väljarnas tio-i-topp-lista över viktiga frågor i det senaste valet. Trots det gjorde Miljöpartiet sitt bästa riksdagsval någonsin.
- En förklaring till Miljöpartiets framgångar tror jag är att de tog väljare från Socialdemokraterna. Miljöfrågan fick inget riktigt utrymme under valrörelsen. Kanske beror det på att Miljöpartiet tvingades lägga band på sig och rätta sig i det rödgröna ledet.

Men minskat fokus
på klimatet beror också på att frågan har skiftat karaktär, menar de experter som Expressen har talat med. Klimatet är inte längre något vid sidan av, utan har helt enkel trängt djupt in i samhällsdebatten. Klimatet har integrerats i andra frågor.
- I alla frågor finns numera en klimataspekt. Finanskrisen konkurrerade inte ut klimathotet. I stället pratade man om "två kriser, en lösning". Motorartiklar handlar inte längre bara om hur snabb bilen är, utan också om bilens utsläpp, säger Jessica Henryson.
- Fördelen nu är att klimatfrågan kopplas ihop med andra viktiga hållbarhetsfrågor. Efterfrågan från företagen på miljö- och utvecklingsforskning är större än någonsin, säger Emma Lindberg.
Och bara för att det inte rapporteras om klimatet dagligen i medierna, så har inte folk slutat att bry sig, poängterar experterna.
- Svenska folkets klimatsmarta beteende ökar. Försäljningen av ekologiska produkter slår rekord och vi köper allt bränslesnålare bilar. Ett beteende som går emot miljötrenden är dock att vi flyger mer, säger Jessica Cederberg Wodmar.
- De människor som engagerade sig i klimatet 2007 till 2009 har ju inte släppt det bara för att medierna inte rapporterar. Många bra beteenden etablerades då. Folk lärde sig att det var bättre att cykla än att åka bil, att ta tåget i stället för flyget, säger Jessica Henryson.
Underskattar medierna läsarnas intresse för klimatet?
- Ja, faktiskt. På samma sätt som man troligen överskattade intresset för några år sedan, tror Jessica Henryson.
När kommer vi återigen att se ordet klimat på löpsedlarna?
- Vid en extrem väderhändelse. Liksom folk skänker pengar till välgörenhet vid jul, så blir klimatfrågan aktuell vid extremt väder, säger Jessica Cederberg Wodmar.
Anna Wahlgren
Anna Wahlgren

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag