Schismen om Peter Magnussons omplacering på Södertälje sjukhus ska avgöras i arbetsdomstolen. Foto: Nils Petter Nilsson
Schismen om Peter Magnussons omplacering på Södertälje sjukhus ska avgöras i arbetsdomstolen. Foto: Nils Petter Nilsson

Att säga ifrån är karriärmässigt ett självmord

Publicerad
Uppdaterad
Undersköterskan Peter Magnusson larmade om rasism bland personal på Södertälje sjukhus - och blev utfryst och omplacerad. Nu ska fallet tas upp i arbetsdomstolen.
Hans exempel är ett av många, där så kallade whistleblowers råkar illa ut: blir straffade, omplacerade eller sparkade.
- Den som säger i från begår ett karriärmässigt självmord. Det är ett fruktansvärt problem, säger professor Lennart Lundquist, som forskat och föreläst om fenomenet i 25 år.
Lennart Lundquist.
Anders Ahlmark.Foto: Jan Düsing / Scanpix
VISSLARE. Undersköterskan Peter Magnusson gick till medierna och berättade om rasism på Södertälje sjukhus. Efter avslöjandet får han inte komma tillbaka till sitt arbete.Foto: Sören Andersson / Scanpix
Hela samhället är överens om att det är viktigt för demokratin att anställda vågar säga till om missförhållanden på arbetsplatsen. Men den som larmar ska veta att det blir en tuff match att värja sig mot följderna.
I januari 2009 kontaktade undersköterskan Peter Magnusson journalister och berättade om främlingsfientliga och rent rasistiska kommentarer bland personal på Södertälje sjukhus. Han hade tröttnat på att inget hände, trots att han flera gånger pratat med sina chefer om problemet. Peter Magnussons historia följer den vanliga dramaturgin för en whistleblower. I dag, 14 månader senare, går han "arbetsbefriad" sedan snart ett år, eftersom han inte får komma tillbaka till det jobb han hade och trivdes med.
- De gör mig till en förrädare och en skurk, bara för att det är obekvämt för några chefer att ta tag i själva problemet. De har också uppviglat en stämning bland mina kolleger. Men jag vägrar låta mig brytas ned, säger Peter Magnusson.

En av Sveriges mest kända "visslare" är Anders Ahlmark. Han var kartografen på sjöfartsverket som visade att en stor olycka med en rysk oljetanker 1977 i Södertäljeviken berodde på att verket glömt att markera grundet på sjökorten - och inte på lotsen som hade fått skulden.
Verket vägrade erkänna sitt misstag och försökte i stället få bort Anders Ahlmark från kartan. Han sattes i karantän, tvångsomskolades och tvångsförflyttades till en fyr på ett grund 12 mil sydost om Ölands södra udde. Han blev några år senare i medierna kallad "Fången på fyren".
- Han har skadat verket så in i helvete. Så inte tänker vi be honom om ursäkt, sa dåvarande generaldirektören för sjöfartsverket, Kaj Janérus, till DN och dunkade näven i skrivbordet.
Det tog sex år innan Ahlmark fick upprättelse: högsta domstolen gav honom rätt i grundfrågan och han fick ekonomisk kompensation.
I dag säger han:
- Det var en lång process som var jobbig, förstås. Till och med arbetskamrater skrev på listor om att jag inte var samarbetsvillig.

Sjuksköterskan Margaret Haywood ville 2005 uppmärksamma misskötsel av äldre patienter på Royal Sussex Hospital i Brighton, England. Draperierna mellan patienterna var blodiga. Det luktade urin och avföring. Det var för lite personal.
- En dam var blind och hon fick bara sina måltider på en bricka, och sedan kom någon annan en och en halv timme senare och sa "Jaså, du är inte hungrig?", berättar Margaret Haywood.
Hon uppmärksammade sina chefer, men fick inget gensvar. Hon gick till tv-bolaget BBC, som satte på henne en dold kamera. Reportaget avslöjade stora brister på sjukhuset.
I en intervju med BBC News sa Margaret Haywood att hon insåg att hon tog en stor risk.
- Jag tycker risktagandet är motiverat av vad jag har sett och vad som kommer att visas. Folk kommer att förstå. Jag tror att goda sjuksköterskor och goda läkare kommer att uppskatta vad jag har gjort.
Men Margaret Haywood hade svårt att få nya jobb och blev efter några år fråntagen sin sköterskelicens för att hon brutit mot patientsekretessen när hon filmade missförhållandena. Hennes omsorg för patienterna vändes emot henne. Efter ett års kamp fick hon i höstas tillbaka sin licens genom ett beslut i den brittiska högsta domstolen.

Lennart Lundquist, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, säger att de flesta som vågar säga ifrån inte har en aning om vad som ska hända efteråt.
- Det finns fruktansvärda historier. Den ena efter den andra drabbas på samma sätt. Vikten för ledningen att straffa whistleblowers saknar helt proportioner, det är helt vansinnigt, säger han.
Ett av de mest kända fallen är när Jennifer Long 1997 slog larm om en skandal på det amerikanska skatteverket IRS. Hon vittnade inför kongressen om hur IRS med hot och fabricerade bevis pressade särskilt sårbara skattebetalare att betala mycket mer än de skulle behöva göra.
Jennifer Long, som arbetat utan anmärkning för skatteverket i 15 år, fick två månader efter sitt vittnesmål i senaten plötsligt underkänt vid en utvärdering på arbetet och hotades med sparken. Trots att IRS lovat politikerna att skydda henne från repressalier.

Två år senare fick hon beskedet att hon skulle avskedas, men räddades av en politisk aktion. Hon stoppades från att fortbilda sig på jobbet och hennes möjlighet att stiga i graderna på IRS var lika med noll.
- Jag har ansökt ett par gånger när det fanns möjligheter, men de tar inte ens emot min ansökan. De skickar tillbaka den och meddelar "Vi låter inte dig ansöka", berättade hon för det amerikanska nyhetsmagasinet Insight on the news fyra år efter händelsen.
Efter många års forskning och flera böcker i ämnet säger professor Lennart Lundquist att han inte kan uppmuntra någon att gå ut och slå larm helt öppet.
- Enligt den läroboksmodell som finns ska vi gå till närmaste chef och sedan till chefens närmaste chef och så vidare. Men det finns inget skydd för den som gör så. Jag kan bara rekommendera en sak: gå till medierna, helt anonymt, säger han.

Peter Magnusson på Södertälje sjukhus gick till sina chefer och berättade om den främlingsfientlighet han upplevt mot vissa grupper av patienter. Men då inget hände vände han sig till SVT och medverkade i "Debatt" med Janne Josefsson.
Efter programmet kallades Peter Magnusson till ett möte med fyra chefer som attackerade honom för att ha stuckit "kniven i ryggen" på dem. De pressade honom under flera timmar. Vad de inte visste var att Peter Magnusson spelade in mötet med dold mikrofon - då han anade vad som skulle hända.
Trots att sjukhuset utåt ber Peter Magnusson om ursäkt och pratar om att utbilda chefer i mångfald och meddelarfrihet får han inte komma tillbaka till sitt jobb. Schismen om omplaceringen har nu hamnat i arbetsdomstolen, som denna vecka ska sätta ett datum för förhandlingen.
Precis som i många andra fall anger arbetsgivaren samarbetsproblem som orsak.
Professor Lennart Lundquist säger att han blev tvungen att börja studera evolutionsbiologi för att leta efter orsaker till att whistleblowers blir utstötta.
- Det följer en lagbundenhet som är märklig. Jag tror det är genetiskt betingat. När vi drog omkring i flockar hade vi inte råd att ha människor som som sa ifrån.
Peter Magnusson säger att just det sättet att tänka har fått honom att överleva det senaste året:
- För mig är det viktigare att vara sanningsenlig än att vara accepterad av gruppen.
Han har inte fått ett enda samtal från ledningen på sjukhuset på ett år.
- Vid alkoholproblem, vid sjukdom... det finns alltid en kommunikation om man har en vilja att lösa problemet. Det här vittnar om en låsning som bottnar i något annat, säger han.
Forskningen visar att vem som helst inte blir en whistleblower, förklarar professor Lennart Lundquist:
- Det är människor med särskilda kvaliteter, som verkligen tror på sitt jobb och är moraliska - och det skrämmer alla andra.
Anders Ahlmark, "Fången på fyren", är i dag nybliven pensionär och började för tre veckor sedan publicera sin berättelse i bokform på internet, fangenpafyren.blogspot.com.
Trots att han blev av med sitt jobb och möjligheten att arbeta vidare som kartritare, trots att det varit en "mycket lång och sorglig historia" säger Anders Ahlmark att han inte ångrar sig.
- För min egen skull och för lotsen som jag agerade för var det nödvändigt att göra någonting åt det där, säger han 33 år senare.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag