En lista med 103 namn på människor som ska ha avlyssnats av FRA under 1990-talet lämnades in till Datainspektionen av en anonym tipsare från en statlig myndighet. Bifogat till listan fanns klagomål över FRA:s hantering av personuppgifter.
Listan hemligstämplades av hänsyn till de personer som finns med bland de 103 namnen. Men nu tillbakavisar FRA-chefen Ingvar Åkesson uppgifterna.
"Jag kan klart deklarera att ingen av de personer som anges på den anonyme anmälarens lista har blivit telefonavlyssnad av FRA." skriver han i SvD.

Spaningen följde reglerna

Han menar att signalspaningen som fördes under åren 1994-1997 hade anknytning till Sovjetunionens upplösning och att informationshämtningen var riktad på utländsk trafik. Spaningen ska även ha följt de regler som fanns då.
De regler som finns idag är mycket striktare och "kräver större precision från uppdragsgivarna", skriver Ingvar Åkesson i SvD. Integritetsskyddet har stärkts och kontrollen har ökat menar han.
Folkpartisten Birgitta Ohlsson har gått ut med krav på brottsmisstanke för att signalspaning ska få ske. Ingvar Åkesson skriver att det inte går att jämföra signalspaningen med de brottssutredande myndigheternas "tvångsmedel". Spaningen behövs för att kunna skydda landets intressen såsom statens säkerhet, det ekonomiska välståndet och personers fri- och rättigheter. FRA har därmed inte endast ett brottsförebyggande syfte, skriver Ingvar Åkesson i SvD.