Indien tvingas bygga toa -  till alla skolbarn

Publicerad

Indiens högsta domstol har beslutat att alla landets skolor måste förse sina elever med toaletter och dricksvatten.

De har sex månader på sig att uppfylla kravet.

Varhelst toaletter saknas är föräldrar ovilliga att skicka sina barn – särskilt flickorna – till skolan. Domstolen har nu kommit fram till att toaletter måste ordnas, eftersom alla barn har rätt till utbildning. Det står uttryckligen i utslaget att också flickor har rätt till toaletter.

Beslutet gäller både privata skolor och skolor i det offentliga skolsystemet.

Det går tillbaka på ett statligt utbildningsprogram från 2010, som säger att alla delstater i världens näst mest folkrika land – med 1,2 miljarder invånare – är skyldiga att se till att barn mellan sex och 14 år får gå i skola, gratis.

40 procent saknar

I dag är kvaliteten på utbildningen låg, det gäller skolhus och material likaväl som lärarnas kompetens. Lärarskolk är inte ovanligt.

Barnarbete förekommer ymnigt, trots att det finnas lagar mot det.

En aktivistgrupp, Forum för rätt till utbildning, uppgav i våras att 40 procent av Indiens skolor saknar toaletter.

Omkring 47 procent av hushållen har egna toaletter. 63 procent har telefon, i de flesta fall mobiler, vilket visar hur fort modern teknik förvandlar Indien.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida