Efter bland annat skolattacken i Trollhättan, då tre personer blev mördade, kommer man från och med i höst att införa ID-kontroller för att få komma in på skolan. Foto: Henrik Jansson

Efter bland annat skolattacken i Trollhättan, då tre personer blev mördade, kommer man från och med i höst att införa ID-kontroller för att få komma in på skolan.

 Foto: Henrik Jansson
Om man inte har giltig legitimation har man snart ingen rätt att vara på skolan. Foto: Shutterstock
Om man inte har giltig legitimation har man snart ingen rätt att vara på skolan. Foto: Shutterstock

Id-kontroll är på väg till landets skolor

Publicerad

Ingen giltig legitimation – ingen rätt att vara i skolan.

Nu skärps säkerheten på många skolor för att hindra obehöriga att klampa in.

Men alla är inte positiva till utvecklingen.

– ID-kontroller löser inte problemet, man kommer att kunna komma in i skolan ändå, säger Julia Lindh som är förbundsordförande i Sveriges Elevråd Svea.

Skolattacken som kostade livet för en 17-årig elev, en lärare och en elevassistent i Trollhättan var en slags väckarklocka för många skolor och öppenheten är inte längre den samma.

ID-kontroller, vakter och låsta dörrar är möjliga åtgärder som ska hålla objudna gäster borta och därmed öka säkerheten.

– Det finns ett tryck från allmänheten och föräldrar att vi inte kan ha skolorna så öppna längre. Jag tror att säkerhetsåtgärder diskuteras mer eller mindre överallt i Sverige, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef hos Sveriges kommuner och landsting, till TT.

Det är skolorna och varje enskild rektor som avgör vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas.

Skolan ingen allmän plats

På Skolverket ser man positivt på ett ökat säkerhetstänk och införandet av ID-kontroller.

– Rent allmänt är skolan inte en allmän plats. Mot bakgrund av vad som hände i Trollhättan tycker vi att det är bra med ett ökat säkerhetsmedvetande, vem som helöst får inte vara där och då kan det vara så att man behöver legitimera sig, säger Jonas Nordström är chefsjurist på Skolverket.

Med anledning av skolattacken i Trollhättan kommer Skolverket dock att uppdatera sitt stödmaterial som väpnat våld i skolan tillsammans med polisen, Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Myndighetens för Samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Vi avvaktar polisutredningen efter Trollhättan för att se vad som hände där och dra lärdom av detta innan vi uppdaterar med specifika råd, säger Jonas Nordström.

Han ser inga gränser för vad för typ av säkerhetsåtgärder en skola kan vidta och betonar att detta kan variera utifrån en specifik hotsituation.

Skapa trygg kultur

En som däremot är kritisk till införanden av ID-kontroller i skolan är Julia Lindh som är förbundsordförande i Sveriges Elevråd Svea.

– Vi tycker att det är viktigt att man bygger en trygg skola, men detta skapar en otrygghet i stället. Vad för kultur skapar man av när eleverna möts av vakter och stängda dörrar? ID-kontroller löser inte problemet, man kommer att kunna komma in i skolan ändå. Debatten är fokuserad på kortsiktiga lösningar i stället för att titta på vad som ligger till grund för detta, säger hon.

I stället vill Julia Lindh se mer kunskaps- och värdegrundsarbete i skolan för att skapa en trygg skolmiljö. Som exempel lyfter hon bland annat fram ett aktivt arbete med elevhälsa.

Tar fram plan

Perioder med en del bråk, stölder och drogförsäljning har fått Kalmarsunds gymnasieförbund, som sköter gymnasieutbildningen i Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås, att ta fram en utvecklad handlingsplan mot grovt våld i skolan.

– Polis och väktare har gått runt i skolorna för att markera. Och från bägge håll hör vi att det vore värdefullt med ID-handlingar så att man kan veta vilka som hör till skolan, säger skolområdeschefen Lars-Peter Gustafsson till TT.

Skyltar med budskapet "ingen allmän plats" finns nu på alla dörrar, och övervakningskameror har börjat installeras.

– För att kunna ha dokumentation när det begåtts en stöld eller misshandel, förklarar Gustafsson.

Elev dömdes

Näst på tur står id-kontroll. Personal och elever ska från och med mitten av nästan termin tydligt bära ID-handlingar.

– Det förhindrar kanske inte en skolskjutning, men det hindrar att obehöriga rör sig på skolan.

Nyligen dömdes en 17-årig elev i Kalmar för olaga intrång på en annan skola. Trots att lärare uppmanade honom att avlägsna sig med motiveringen att han inte hade rätt att vistas där.

– Det rör sig alltså om en elev med samma huvudman. Men han dömdes ändå eftersom han inte brydde sig om att skolan inte är en allmän plats. Domen är därför intressant.

När skolorna tar steget till mer kontroll blir säkerhetsåtgärderna förmodligen permanenta, tror Per-Arne Andersson.

– Man backar ju sällan från en sådan situation. Då skulle samhällsklimatet behöva ändras rätt mycket.

"Oundvikligt"

TT: Vad tycker du om den här utvecklingen?

– Den är oundviklig. Ett tydligare kontrollsystem behövs.

I ett läge där säkerheten förstärks och när skolpersonal förväntas hålla koll på att det hänger en id-bricka runt halsen på människor i skolan ökar delvis kostnaderna, även om Kalmarsunds gymnasieförbund inte ser några jättestora utgifter för åtgärderna. Att inte ta kostnaden vore oförsvarligt, konstaterar Gustafsson.

Lärarförbundets förbundsordförande är inne på samma linje:

– Elevers rätt till undervisning och deras rätt till trygg och säker skolgång kan aldrig ställas mot varandra. Om lärare och skolledare bedömer att det behövs resursförstärkningar för att uppnå både och är det signaler som politiker måste ta på allvar, säger Johanna Jaara Åstrand till TT.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida