140 000 barn går till skolan med en klump i magen när de nu återvänder efter sommarlovet. Det är en dyster siffa i statistiken och det finns fler: - Var tionde elev blir slagen - Var tjugonde elev är utfryst - Tvåtusen niondeklassare måste varje år uppsöka sjukhus till följd av våld i skolan.
Här fortsätter serien om den nya hårda skolan. I dag berättar Andreas Ekman,17, om sin skoltid.

Det började på mellanstadiet. Andreas Ekman blev slagen och retad. I sjuan bytte han skola, men mobbningen fortsatte. Han kom ofta hem med stora svullna blåmärken på armarna. I skolan gick det allt sämre. Rädslan för mobbarna gjorde det omöjligt att koncentrera sig på lektionerna.
- Jag försökte bita ihop och gå till skolan men ibland vågade jag inte. Jag var rädd att de skulle komma och slå mig, säger Andreas.
En gång fick Andreas en spark i svanskotan som gjorde att han länge hade svårt att sitta. En annan gång trycktes han upp mot väggen, kastades omkull och fick en hård spark i sidan.

Samarbetet bröt samman

Andreas berättade om händelserna för sin mamma Helen Ekman som kontaktade skolan och försökte få dem att ta problemen på allvar. Till en början fungerade kommunikationen med resursskolan Stenbocksskolan bra. Men när man inte nådde ett långsiktigt resultat anmälde Helen huvudmannen Ulricehamns kommun till Barn- och elevombudet, BEO.
Därefter fungerade samarbetet inte alls längre.
- Man skyllde ifrån sig, sa att Andreas kunde vara provocerande och att nästan alla elever på skolan upplevde att de var mobbade, säger hon.
Nu kräver familjen och BEO kommunen på 432 500 kronor för att den inte gjort tillräckligt för att stoppa kränkningarna.
Än har Andreas inte fått upprättelse. Den krävda summan är för hög, anser kommunen, och ärendet kommer därför troligtvis att avgöras i rätten.
- Vi är villiga att betala men vi har inte varit överens om hur mycket. Skolans personal har ändå agerat på flera sätt. Vi håller dock med om att vi kunde ha gjort saker på ett bättre sätt när det gäller dokumentation och utredning av kränkningarna av den här pojken, säger Göran Nyman, chef för skol- och utbildningsförvaltningen på Ulricehamns kommun.

Inget unikt fall

Stenbocksskolans rektor Jörgen Frostlund ser fram emot rättegången.
- Vi vill få reda på om vi har gjort fel eller inte, har vi det måste vi bli bättre. Vi känner med Andreas och hans mamma, säger han.
Andreas fall är inte unikt. En ny lag från år 2006 gjorde det möjligt att anmäla kommunen till Barn- och elevombudet om skolan inte gjort tillräckligt för att stoppa kränkningarna.
Antalet anmälningar stiger stadigt och under perioden januari-maj i år har de ökat med 59 procent jämfört med förra året.
Sedan lagen kom har 78 kommuner och ägare av friskolor krävts på skadestånd på drygt sex miljoner kronor.

Barnen blir inte trodda

Men trots lagen har majoriteten av skolorna stora brister i sina planer mot kränkande behandling, anser Barn- och elevombudet, BEO, Lars Arrhenius.
- Många skolor tar det inte på allvar trots att barn utsätts år efter år. Även de som äger skolorna måste ta sitt ansvar och ge skolorna resurser att klara av detta. Annars kostar det i andra änden i form av de här skadestånden, säger han.
Enligt Lars Arrhenius är det vanligt att utsatta barn och ungdomar inte blir tagna på allvar när de söker hjälp.
- Elever berättar för mig att de inte blir trodda. Med den inställningen är det svårt att lösa problemet med mobbning. Man måste vara mer lyhörd och lyssna på eleverna, säger han.
I dag börjar skolan. Men Andreas har ingenstans att ta vägen. Den flera år långa mobbningen har gjort att han saknar betyg till gymnasiet.
"Jag kan tänka mig någon typ av praktik, helst på en brandstation", säger han.