Guiyu är ingen enkel plats att besöka. Det inser vi efter att ha ringt två biluthyrarfirmor i närliggande storstaden Shantou. Ingen av dem vill köra oss.
- Ska ni dit och fotografera? Nej, vi kör er inte till Guiyu, blir svaret.
Till slut hittar vi Lin Jun San som kör oss den cirka en timme långa turen till Guiyu. Vi färdas i en liten minibuss med tonade rutor.
Det gör det svårt för dem där utanför att se in. Det är precis det som är avsikten.
"De gillar inte främlingar"
- De gillar inte främlingar i Guiyu, och speciellt inte utlänningar, säger Lin Jun San. De är väldigt misstänksamma i den stan.
Kolleger som besökt Guiyu före mig har varnat om svårigheterna med att arbeta där.
En reporter på nyhetsbyrån AP blev exempelvis gripen av polisen och tillbringade sex timmar i förhör.
Guiyu är på sätt och vis ett återvinningscentrum för elektroniskt skrot från när och fjärran. Från Kina såväl som resten av världen. Cirka 70 procent av världens elskrot beräknas hamna i Kina.
Sliter sönder datorerna
Återvinning är dock ett för fint ord. Guiyu är återvinning i helvetet. Stan är fylld med små arbetsskjul där inflyttade migrantarbetare sliter sönder datorer med bara händerna eller enkla instrument.
Kretskorten grillas och smälts i enkla ugnar så att värdefulla metaller kan frigöras. Andra komponenter läggs i syrabad med samma syfte.
En stickande doft ligger över stan. Guiyu är på alla sätt en hälsovådlig plats och en mycket hälsofarlig arbetsplats.
Högar av metallskrot ligger i gatuhörnen. På ett ställe är det gamla telefoner, i ett annat står det kylskåp.
- Jag skulle inte arbeta med syrabaden själv, säger en 36-årig migrantarbetare från Sichuan-provinsen som för dagen plockar isär kylskåp utanför en verkstad i utkanten av Guiyu.
"Vi tjänar bra pengar"
Han vill inte uppge sitt namn. Det är få här i Guiyu som gör det.
- Men vi tjänar bra pengar på det här. Upp emot 2 000 kronor i månaden. Jag har bott här i tio år och har inga planer på att flytta tillbaka.
När vi småpratar med arbetarna så kommer verkstadsägarens hustru ut och säger åt dem att hålla tyst. De ska inte prata med främlingar.
Samtidigt kör en stor guldmetallic-färgad Toyota Crown ut. Det råder ingen brist på fina bilar i Guiyu. Det finns stora pengar i den här branschen.
Migranterna gör jobbet. Stan är fylld med små arbetsskjul där inflyttade migrantarbetare tar hand om elskrotet. Foto: Thomas Engstrom
82 procent blyförgiftade
Men priset för den omkringliggande miljön har blivit katastrofalt. När universitetet i Shantou nyligen genomförde en studie bland 165 barn i åldrarna ett till sex i Guiyu så fann de att 135 led av blyförgiftning. 82 procent var alltså blyförgiftade.
Och när en brittisk forskare mätte vattenkvaliteten i Guiyu så fann han vattendrag med ett ph-värde mellan 1 och 2. Som en stark syra. Vattens ph-värde ska ligga på sju.
- Vi vågar inte dricka vattnet här, säger Zhang Dai Yuan, 36. Vi vågar inte ens laga mat eller koka te på det. Det duger möjligen till att tvätta kläderna.
Hon arbetar som receptionist på ett av stadens hotell. En av få platser dit jag som västerlänning kan gå in och växla några ord hyfsat ostört. Zhang Dai Yuan klagar också över luften.
- Den blir sämre ju längre dagen går. Nykomlingar brukar ha svårt att andas här.
Internationella avtal har gjort att exporten av elskrot till Kina - inte minst från Europa - har minskat de senaste åren. Men det uppvägs i Kina av den allt växande interna marknaden.
Fem miljoner varje år
- Jag har inte varit i Guiyu sedan i fjol, men som jag förstår har situationen inte blivit bättre, säger Jamie Choi på Greenpeace.
- Kina producerar nu exempelvis fem miljoner datorer varje år.
- Vi försöker bland annat pressa företagen att få bort alla giftiga ämnen från datorerna.
Men det går trögt, tillägger hon.
Desto snabbare verkar larmsystemet fungera i Guiyu. Kort efter att vi besökt hotell Fudu (utan att presentera oss som journalister), blir vi stoppade av en polis som far i kapp oss på sin motorcykel. Min första - naiva - reaktion är att vi begått något trafiköverträdelse. Men polisen har ett annat budskap:
- Försvinn härifrån stan, illa kvickt!
- Och kom inte tillbaka!
När vi är på väg tillbaka mot Shantou frågar vi vår chaufför Lin Jun Shan om han planerar återvända till Guiyu tillsammans med journalister.
- Nej, detta var sista gången, blir svaret.
Ytterligare en bilfirma har dragit sig ur.
