Foto: Jan Düsing
 Foto: Jan Düsing

I Göteborg växer var femte barn upp fattig

Publicerad

Nästan var femte barn i Göteborg växer upp i fattigdom.

Det visar Rädda Barnens årliga barnfattigdomsrapport.

- Det här är oroväckande siffror och beslutsfattarna måste ta ett grepp om det här. Det går inte att blunda längre, säger Åsa Ekman vid Rädda Barnen i Göteborg.

Det är alarmerande siffror som Rädda Barnens årliga barnfattigdomsrapport visar. 17 891 barn i Göteborg, eller 18,8 procent, lever i familjer som antingen har låg inkomststandard eller är beroende av försörjningsstöd. Det är en ökning med 1 712 barn i jämförelse med förra rapporten.

- Det är oroväckande att se hur det ökar i princip alla kommuner i Sverige, säger Åsa Ekman.

Inom Rädda Barnen har de bland annat märkt av utvecklingen genom att efterfrågan på läxhjälp okat markant.

- Det är flera skolor som hört av sig till oss trots att det här är något kommunen borde erbjuda, säger Åsa Ekman.

Hon fortsätter:

- Och det ska gälla alla barn, oavsett vilken stadsdel man bor i.

Är det några stadsdelar som sticker ut extra mycket i rapporten, som är mer drabbade än andra?

- Ja, stadsdelar som Bergsjön, Lärjedalen och Gunnared.

Glappet ökar

Det är dessutom väldigt stora kontraster mellan stadsdelarna. Medan 57,7 procent av barnen i Bergsjön lever i fattigdom är siffran i Torslanda endast 2,1 procent. De grupper som är mest utsatta är barn med utländsk bakgrund och barn med ensamstående föräldrar.

- Och vi kan se hur glappet blir större hela tiden. De som har det svårt har fått det ännu svårare och de som har det bra har fått det ännu bättre, säger Åsa Ekman.

- Det kan kanske låta lite med en ökning från 17,2 procent från förra rapporten till 18,8 procent nu men det här är barn vi pratar om. Och det räcker med att det är ett barn som alltid säger att han eller hon inte kan följa med och göra saker för att man inte har råd, och den oro och ångest det barnet måste känna.

"Går inte att blunda längre"

Redan nu har Rädda Barnen en grupp medlemmar som tagit kontakt med de olika stadsdelarna för att se vad de gör åt problemet, ett arbete som ska vara klart till sommaren.

Vad ser ni att kommunen kan göra redan nu för att komma tillrätta med barnfattigdomen i Göteborg?

- Det här är ett arbete som måste göras på flera nivåer. Det handlar om direkt stöd till de här utsatta barnen men även om ett långtidsperspektiv. Ett tidigt barnperspektiv i försörjningsstödet är en sak. Att man tar in barnet redan där och frågar; vad vill du göra men inte kan göra i dag?, säger Åsa Ekman.

Hon ser också gärna att kommunen ser till så att det inte finns några avgifter i skolan, gratis lärarledd läxhjälp till alla, avgiftsfria och meningsfulla fritidsaktiviteter och fler förskolor som har öppet på obekväma tider.

- Det finns mycket att göra som inte är så svårt. Och beslutsfattarna måste verkligen ta ett grepp om det här nu. Det går inte att blunda längre.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag