En av de hetaste frågorna i kyrkovalet handlar helt enkelt om makten över Svenska kyrkan. Fria grupper som POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, tycker att det är hög tid att partiväsendet släpper greppet om kyrkans arbete.
– Jag förstår inte varför man ska ha en liberal kyrka eller en socialistisk kyrka. Det vore bättre med ett parti som var ett diakoniparti eller ett musikparti så man kan lägga sin röst på vad man vill att kyrkan ska syssla med, säger Hans-Olof Andrén, gruppledare för POSK.
Från Svenska kyrkans håll talar man inte längre om partier utan om nomineringsgrupper. Men somliga av dem representerar renodlade partier, och andra har starka ideologiska band till olika politiska partier.
Expressen har varit i kontakt med ledande politiker i alla de riksspridda grupper som
kandiderar till kyrkomötet.

Olika bud

Den raka frågan om det är dags att få bort de politiska partierna från kyrkovalet får inte alltid enkla svar.
Karl-Gunnar Svensson, gruppledare för Kristdemokrater i Svenska kyrkan:
– Vi tycker att vi är helt fristående från partiet, och det borde alla vara. Vi vill sätta punkt för politiken. Men vi har kvar namnet, eftersom vi delar ideologin, säger han.
I grunden handlar konflikten om makt. Är det de kyrkligt verksamma och aktiva som ska styra över Svenska kyrkan? Eller ska samhäller i stort och den stora gruppen passiva medlemmar ha ett inflytande?
– Om alla kyrkopolitiker ska hämtas från kyrkbänken så tror jag att kyrkan förlorar mycket kunskap och kontakter och influenser utifrån. Men om man står ut med tanken att kyrkan krymper ihop till en liten frikyrka för de redan frälsta så är det väl okej, säger Olle Burell, gruppledare för Socialdemokraterna i kyrkomötet.
Men POSK-anhängarna är säkra på att tiden är på deras sida, och att de politiska partierna är på väg bort från kyrkan.
– Det kan vara segt och hålla i några val till. Men det kan gå fort som ögat, säger Hans-Olof Andrén.