Nan och Erik anklagades för skakvåld mot sin dotter. Foto: Magnus Bergström/FilterNan och Erik anklagades för skakvåld mot sin dotter. Foto: Magnus Bergström/Filter
Nan och Erik anklagades för skakvåld mot sin dotter. Foto: Magnus Bergström/Filter
Foto: Magnus Bergström/FilterFoto: Magnus Bergström/Filter
 Foto: Magnus Bergström/Filter

Hovrätten: Mamman får inte vårdnaden

Publicerad

Nan och Erik anklagades för att ha utsatt sitt barn för skakvåld, men friades. I sju års tid har mamman kämpat för att få träffa sin dotter mer än sex timmar varannan vecka.

I dag beslutade hovrätten att mardrömmen fortsätter för Nan. Hon får inte vårdnaden om sitt eget barn.

– Jag är chockad och rädd att man kan göra så här i Sverige, säger Nan.

När dottern var nyfödd gjorde läkarna bedömningen att hon hade utsatts för grovt våld. Mamma Nan åtalades, men friades tidigt från anklagelserna.

Pappan Erik dömdes till fyra års fängelse sedan Mio-läkarna vid Astrid Lindgrens sjukhus diagnostiserat dottern med "shaken baby syndrome". Erik avtjänade fängelsestraffet och i det läget valde Nan att "offra" äktenskapet med Erik för att kunna få tillbaka vårdnaden om dottern.

Erik kämpade för att få resning i Högsta domstolen och efter att läkarnas diagnoser omvärderats beviljades han prövningstillstånd. I Högsta domstolen friades han helt från anklagelserna.

Får inte vårdnaden

Enligt en ny utredning har dotterns skador troligtvis uppstått vid förlossningen då hon lider av D-vitaminbrist och skört skelett. Men trots den friande domen har familjen inte fått dottern tillbaka. Fallet har bland annat uppmärksammats i magasinet Filter.

I dag är dottern sju och ett halvt år gammal. Hon placerades efter åtta månader i ett familjehem och mamman har sedan dess kämpat för att få vårdnaden. Striden mellan Nan och socialtjänsten har gått hela vägen från förvaltningsrätten upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Socialtjänstens linje har varit att dottern har det bättre hos fosterfamiljen som hon vant sig vid.

Fallet flyttades över till tingsrätten och överklagades även till hovrätten. Klockan 11 meddelade Svea hovrätt att de delar Stockholms tingsrätts bedömning: "att det är uppenbart bäst för barnet att vårdnaden flyttas över till familjehemsföräldrarna och att hon därmed får bo kvar hos dem".

Två var oeniga

I domen konstaterar hovrätten att flickan har rotat sig hos familjehemsföräldrarna och att hon uppfattar deras hem som sitt.

Enligt hovrätten kan inte flickan under den korta tid som hon bodde tillsammans med sin biologiska familj ha fått en känsla av att det är där hon hör hemma. Det är anknytningen till familjehemsföräldrarna som är viktig för henne.

Två av rättens ledamöter var dock skiljaktiga och ansåg att mamman skulle ha vårdnaden om flickan.

För Nan betyder domen att mardrömmen fortsätter.

– Jag är chockad och rädd att man kan göra så här i Sverige. Jag kommer att överklaga och försöka få resning i Högsta domstolen, säger hon efter att domen blivit offentlig.

"Grymt experiment"

Fram till i dag har Nan bara fått träffa sin dotter under sex timmar varannan vecka. Domen i hovrätten innebär att hon i höst kommer att få träffa henne under ett dygn varannan helg.

Hon har redan vårdnaden om sin son, dotterns bror, och förstår inte hur hovrätten kan anse att vårdnaden ska stanna hos familjehemmet.

– Jag vill att min dotter ska behålla kontakten med fosterföräldrarna. Men jag hoppas att de är så kloka att de förstår att min dotter tar skada om hon inte får tillgång till sitt hem och får vara mer och mer med oss.

– Det är inte jag som förlorar – det är min dotter. Hon förlorar tillgången till sin familj, sin bror och sin identitet. Det känns som att min dotter och jag har utsatts för ett grymt experiment.

Straffas fortfarande

För pappan Erik är situationen än värre. Trots att han är friad från alla misstankar har han inte träffat sin dotter sedan 2011.

– Jag är nu friad från alla misstankar men får fortfarande inte träffa min dotter. Hur kan det få hända i Sverige? Är det så vi vill ha det? Jag är djupt chockad och upprörd över hur myndigheter får leka och spekulera med faktiska livsöden, säger han och fortsätter:

– Jag är chockad över att min dotter nu får hela sin uppväxt och sin identitet styrd av en feldiagnos, en läkarmiss.

Expressens granskning

Expressen uppmärksammade i förra veckan skakvåldet i en artikelserie av Claes Petersson. Granskningen synade "shaken baby syndrome" och de tveksamheter som finns kring expertisen. Mitt under Expressens granskning hoppade den främste profilen på området, barnläkaren Gabriel Otterman, av sin chefspost.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag