Nisha Besara

Hör och häpna, fattiga
människor är inte korkade

Publicerad

Speciellt en typ av nyheter får mitt hjärta göra små skutt av glädje: Då forskning visar att när vi människor ger varandra tilltro, så blir det bättre för alla.

Sveriges Radio rapporterade bara några dagar in på det nya året att hundratals vetenskapliga studier visar att reda pengar i bistånd till människor i fattigdom är bättre än filtar och välling eller något annat som någon bakom ett skrivbord tusentals mil bort har bestämt att de ska få. Forskningens resultat säger att fattiga människor i fattiga länder INTE spelar, röker eller super bort kontantbiståndet de får, utan de köper i stället mer nyttig mat, skolböcker till sina barn eller investerar i bättre redskap till sina odlingar, så att de kan tjäna mer egna pengar på sikt.

Hör och häpna - de gör bra val.

 

Bara antagandet att fattiga människor skulle använda pengar till alkohol och tobak snarare än mat eller sina barns framtid säger rätt mycket om biståndsgivarnas (det vill säga vår...) utgångspunkt. Som att människor är korkade bara för att de är födda i ett fattigt/misskött/krigshärjat land. Det här synsättet präglar inte bara biståndsgivande myndigheter, utan även oss enskilda givare, som gärna vill se att våra pengar har gått till något konkret. Hellre getter, malariasprutor och gröt än pengar till de fattiga! Men läge att tänka om alltså, så stoppa en peng i den där muggen du passerar i dag.

På ett helt annat tema men, enligt mig, med samma andemening hade SVT:s Rapport ett inslag om att Försäkringskassan i Finland ska starta ett projekt på prov, där långtidsarbetslösa ska få en så kallad basinkomst varje månad utan krav på motprestation. Pengarna ska vara skattefria och inte minska om den arbetslösa får in inkomster från lågbetalda arbeten, så att de kan få in en fot på arbetsmarknaden utan att förlora pengar.

 

Summan? Femtusen kronor. Knappast någon förmögenhet, men kanske ändå tillräckligt för att i utbyte slippa frustrerande blanketter, meningslösa byråkratmöten och känslan av att inte vara betrodd bara för att du inte får ett arbete. Den friheten kan nog få vilken långtidsarbetslös som helst att få tillbaka ett uns självkänsla, som är ack så viktigt i jobbsökandet.

Jag riktigt känner hur det går en kollektiv rysning genom hårdföra arbetslinjesverige - från Moderaterna till Socialdemokraterna och alla där emellan. Ingen morot utan piska och definitivt inga skattepengar utan motprestationer - hur erbarmliga de än är! Detta gäller speciellt fattiga, sjuka och arbetslösa - den härliga, friska, hårt arbetande medelklassen gullar vi däremot skiten ur.

 

Försöket i Finland ska pågå i två år och följas och utvärderas av forskare, för att se hur basinkomsten förändrar beteendemönster hos långtidsarbetslösa. Men finska Försäkringskassan säger redan nu att de vill permanenta insatsen, eftersom de är övertygade om att det kommer leda till positiva effekter, som att frigöra mer tid för att söka arbete.

Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Jag undrar när svenska Försäkringskassan får instruktioner att lägga fokus på att verkligen att hjälpa människor, i stället för att jaga vabfusk och neka sjuka pengar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag