Den dramatiska utvecklingen i republiken Honduras tog flera vändningar under loppet av ett dygn, där landets 128 kongressledamöter medelst handuppräckning valde Zelayas partikamrat Roberto Micheletti till ny, interimistisk president sent på söndagen. Zelaya fråntogs samtidigt alla maktbefogenheter av den lagstiftande församlingen.
Den oblodiga kuppen fördömdes omedelbart av omvärlden, men signalerna var vitt skilda.
Venezuelas president Hugo Chavez, som tidigare kallat kollegan för "kamrat Zelaya", sade att han försatt Venezuelas militär i stridsberedskap och hotade att "störta" den nya regimen med militär makt.
Kuppen, vilken är den första i Centralamerika sedan Kalla kriget, visade på den djupa splittringen i Honduras. Zelaya ledde det liberala partiet Partido Liberal men hade svängt åt vänster och närmat sig Venezuelas ledare Hugo Chávez samt länder som Nicaragua och Kuba.
Både Zelaya och Chávez riktade misstankar mot USA och att landet skulle ha varit inblandat i kuppen – vilket omedelbart förnekades av Vita huset.
Venezuelas president påstod också att soldater hade fört bort Kubas ambassadör samt misshandlat Venezuelas sändebud i Honduras.

Varnande ord

Internationella fördömanden följde omedelbart på statskuppen, men med varningar om att andra länder skulle blanda sig i utvecklingen – med udd riktad mot Venezuela.
Den amerikanska samarbetsorganisationen OAS – som möttes i ett snabbinkallat krismöte i Washington – uttryckte sina djupaste farhågor.
USA:s president Barack Obama uttryckte "djup oro" över utvecklingen.
- Alla motsättningar och dispyter måste lösas fredligt genom dialog och utan inblandning av utomstående, sade Barack Obama. Även EU:s utrikesministrar förkastade statskuppen vid ett möte på Korfu.
Kuppen utlöstes av Zelayas försök att genomföra en folkomröstning om en grundlagsändring, som skulle göra det möjligt för honom att bli omvald. Zelaya valdes till president 2005 och nytt presidentval skulle hållas i november.
Men söndagens planerade folkomröstning hade förklarats olaglig av Högsta domstolen. Riksåklagare, parlamentsledamöter och en stor del av befolkningen var emot Zelayas försök att förlänga sin maktperiod. Enligt opinionsundersökningar hade han bara stöd av 30 procent av befolkningen.

Militären motsatte sig

Även militären motsatte sig försöket till grundlagsändring – och hindrade att valurnorna som kommit från Venezuela distribuerades. Zelaya svarade med att sparka överbefälhavaren Romeo Vasquez.
Men på söndagsmorgonen samlades trupperna för att slå tillbaka och snart kontrollerade de huvudstaden Tegucigalpa. Enligt Högsta domstolen skedde kuppen på domstolens order.
President José Manuel Zelaya tillfångatogs av militären på söndagsmorgonen efter skottväxling. Senare påstod Zelaya att hans livvakter utkämpat en halvtimmes lång strid med militären, innan han greps och fördes bort till en militärbas.
Samtidigt omringades enligt vittnesuppgifter presidentpalatset och polis avfyrade tårgas för att skingra protesterande folkmassor.
Den avsatte presidenten flögs senare till Costa Rica, där han tvingades söka asyl.