Elisabeth Höglund fick en blodpropp som först missades på sjukhuset i Huddinge.
Elisabeth Höglund fick en blodpropp som först missades på sjukhuset i Huddinge.

Höglund: Man känner sig som en disktrasa

Publicerad

Först var det en blodpropp, sen skulle hon skickas hem, sen var läget plötsligt livshotande.

En blodpropp ledde till att SVT-profilen Elisabet Höglund kastades in i en vårdcirkus på Huddinge sjukhus akutmottagning.

– Man känner sig som en disktrasa, säger hon.

Elisabet Höglund hade gått igenom två livshotande operationer i samband med sin cancer. I oktober 2011 hade hon precis kommit hem från Huddinge sjukhus när hon kände hur hennes ena knäveck började göra ont. Benet svullnade upp, och Elisabet var säker: det måste vara en blodpropp.

Det blev söndag, och hon åkte till akuten på Huddinge sjukhus. Där fick hon beskedet att benet skulle undersökas med ultraljud.

– Där satt jag på en brits, timme efter timme och frös. Det fanns inte ens några filtar, så jag fick ha kappan över mig, säger hon.

Elisabet Höglund väntade. Och väntade. Efter att ha suttit på Huddingeakuten i fyra och en halv timme så ville hon ha svar. Till slut kom en sköterska fram till henne.

– Ultraljudet är stängt, sa hon. Varför kunde de inte ha sagt det tidigare, jag hade ju suttit där hela dagen, säger Elisabet.

"Du kan dö"

Dagen därpå var Elisabet Höglund tillbaka på sjukhuset i Huddinge. Väntan blev betydligt kortare. Den misstänkta blodpropp som akuten inte haft tid att undersöka ordentligt på söndagen blev plötsligt mycket farlig.

– Av försiktighetsskäl fick jag åka tillbaka från undersökningen till akuten i rullstol, säger hon.

Därefter tog väntan vid - igen. Till slut kom en läkare med ett överraskande besked.

– Elisabet, inte ska du sitta här. Du kan åka hem, du har ingen blodpropp, sa han till mig, berättar Höglund.

– Då sa jag ifrån och det hettade till. "Jag har visst en blodpropp! De har ju undersökt det", sa jag. Han kom senare tillbaka, slokörad efter att ha läst journalerna.

Då lät det annorlunda.

– Du hade rätt, Elisabet. Du har en trombos i höger knäveck och det är mycket farligt. Jag missade det. Du kan dö om trombosen går vidare med blodet till hjärtat eller hjärnan. Jag måste tala med en hematolog eftersom jag tror att vi måste lägga in dig, sa läkaren enligt Elisabet Höglund.

Dramatisk vändning

Morgonen därpå kom nästa omtumlande besked. Proppen som kvällen innan varit så farlig var plötsligt inget att bry sig om.

– Du kan åka hem, sa en läkare. Men jag protesterade, akutläkaren hade ju sagt att jag kunde dö. Men de sa att jag kunde åka hem och leva vidare, som vanligt, säger Höglund.

Så blev det. Några dagar efter de turbulenta dygnen på Huddinges akutmottagning var blodproppen borta av sig själv. Men kvar hos Elisabet Höglund fanns en känsla av att ha blivit kringkastad i en vårdapparat som inte fungerar.

– Man känner sig som en disktrasa. Det får inte gå till så här, med olika läkare som ger olika besked. Den ena handen vet ju inte vad den andra gör, säger Elisabet Höglund.

Huddinge: vi brast i rutinerna

Efter händelsen har hon pratat med Huddinge sjukhus, som erkänt att rutinerna brustit.

Men trots att sjukhuset backade är situationen i Stockholms akutsjukvård oacceptabel, menar hon.

– Det är läkarbristen som är det stora problemet. De är en flaskhals i vården och gör bedömningarna. Sjuksköterskorna kan inte göra sitt jobb om inte läkare gjort en bedömning först. I dag är det som att spela på lotto, om man blir frisk- eller sjukförklarad.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida