Generalmajor Gunnar Karlsson, chef för Must, har anmält officeren till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd. Officeren får inte längre vara på sin arbetsplats. Foto: Tommy Pedersen
Generalmajor Gunnar Karlsson, chef för Must, har anmält officeren till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd. Officeren får inte längre vara på sin arbetsplats. Foto: Tommy Pedersen
Advokat Gunnar Falk är ombud för officeren. Han är belagd med munkavle och vill inte uttala sig. Foto: Lasse Svensson
Advokat Gunnar Falk är ombud för officeren. Han är belagd med munkavle och vill inte uttala sig. Foto: Lasse Svensson
När Säkerhetspolisen gjorde husrannsakan hos officeren hittade man ett ett antal usb-stickor med hemlig information om Försvarsmakten.
När Säkerhetspolisen gjorde husrannsakan hos officeren hittade man ett ett antal usb-stickor med hemlig information om Försvarsmakten.
I den tidigare hemligstämplade anmälan till personalansvarsnämnden anklagar chefen för Must officeren för att ha hotat anställda vid Försvarsmakten. Hoten ska enligt en källa ha utformats så att de uppfattats komma från rysk underrättelsetjänst.
I den tidigare hemligstämplade anmälan till personalansvarsnämnden anklagar chefen för Must officeren för att ha hotat anställda vid Försvarsmakten. Hoten ska enligt en källa ha utformats så att de uppfattats komma från rysk underrättelsetjänst.
Ur Must-chefen, generalmajor Gunnar Karlsons anmälan mot officeren.
Ur Must-chefen, generalmajor Gunnar Karlsons anmälan mot officeren.
Musts ledning har regelbundet hemliga möten med försvarsminister Peter Hultqvist, S. Under dessa möten får Hultqvist bland annat hemliga rapporter om det ryska hotet mot Sverige. Foto: Pelle T Nilsson/IBL
Musts ledning har regelbundet hemliga möten med försvarsminister Peter Hultqvist, S. Under dessa möten får Hultqvist bland annat hemliga rapporter om det ryska hotet mot Sverige. Foto: Pelle T Nilsson/IBL

Hög officer anklagas för hot mot anställda

Publicerad

En hög officer på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must anklagas för att ha hotat chefer och anställda vid Försvarsmakten och deras familjer.

Hoten var utformade så att de skulle se ut att komma från ryskt håll, enligt uppgift.

Chefen för Must, generalmajor Gunnar Karlson, vill nu avskeda officeren - som inte längre får vistas på sin arbetsplats.

Ärendet betraktas som mycket känsligt inom Must. Officeren har arbetat vid en avdelning som bland annat genom hemliga operationer ska avslöja hur ryska militära underrättelsetjänstens agenter arbetar i Sverige. Officerens uppgift har varit att ta fram kvalificerad information om det ryska hotet mot Försvarsmakten, enligt flera källor.

Gunnar Karlsons krav att officeren ska avskedas skickades till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd i december. Han klargör i en skrivelse att Must helt saknar förtroende för officeren. I anmälan uppger Karlson att officeren ska ha ringt samtal som uppfattats som hotfulla till andra anställda på Must och deras familjer. Officeren anklagas också för att ha framfört hot i sms.

Enligt uppgifter till Expressen har hoten utformats på ett sätt så att de misstänkts komma från rysk underrättelsetjänst.

Bedöms inte som pålitlig

Musts ledning beslöt dessutom i höstas att officeren inte längre bedöms som pålitlig för att få ta del av hemliga handlingar. Det innebär att officeren inte får vistas på sin arbetsplats trots att frågan om avsked ännu inte avgjorts av Försvarsmaktens personalansvarsnämnd.

Martin Bissmarck, biträdande säkerhetschef på Must, vill inte tala om vilken befattning den anställde haft men bekräftar att Musts ledning, på grund av det inträffade, saknar förtroende för den anställde och genom personalansvarsnämnden vill pröva frågan om att skilja denne från sin anställning i Försvarsmakten. Han vill inte heller berätta något om de hot som riktats mot anställda.

Pågår det en utredning på Must om den här personen och hur denne skött sitt arbete?

- Det är väl en naturlig konsekvens av allt det här att man gör den här typen av utredningar eller undersökningar, säger Martin Bissmarck.

Den interna utredningen på Must är enligt Expressens uppgifter omfattande. Must undersöker bland annat om officeren också kan ha skrivit falska rapporter och analyser om ryska hot mot Sverige.

Gunnar Karlsons misstroendeförklaring mot den tidigare så betrodde officeren skickades till personalansvarsnämnd cirka två månader efter att Säkerhetspolisen hämtat personen till förhör. Officeren var vid den här tidpunkten placerad på en hemlig befattning på FRA, Försvarets radioanstalt.

Var misstänkt för brott

I ärendets inledningsskede riktades även brottsmisstankarna mot officeren. Dessa hemligstämplades med motiveringen att utredningen gällde rikets säkerhet, men enligt Expressens uppgifter gällde det misstanke om spionage. Personen utreddes också av åklagaren som misstänkt för de hot som riktats mot anställda vid Must.

- Det gjordes en anmälan hos Säkerhetspolisen i juni förra året. Den 14 oktober hämtades personen på dagtid till förhör och var anhållen under två dagar, säger Hans Ihrman, vice chefsåklagare på riksenheten för säkerhetsmål.

Efter förhör släpptes officeren på fri fot. I januari lade Hans Ihrman ner förundersökningen.

När Expressens kontaktar officerens advokat, Gunnar Falk, för att ställa frågor om vad officeren anser om Musts påstående att personen misskött sitt arbete och ska avskedas visar det sig att han är belagd med munkavle.

- Jag kan bekräfta att jag är ombud för den här personen i den här tvisten. Men i övrig kan jag inte säga något rörande detta, säger Gunnar Falk.

Det här är Must

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) har en hemlig budget och antalet anställda avslöjas inte. Must genomför rutinmässigt hemliga operationer för att avslöja främmande makters försök att värva agenter bland anställda inom Försvarsmakten och har även egna hemliga agenter.

 

Must förser försvarsministern och UD med hemlig information som bland annat hämtas in genom analytiker, agenter och hemligt samarbete med andra länders militära underrättelsetjänster.

 

Must skyddar namnet på sin personal som har hemliga befattningar genom att använda kodbeteckningar. En kod som används är MUA i kombination med siffror till exempel MUA123. Koden står för människor utan ansikte.

 

Must består av fyra kontor:
1. Underrättelsekontoret som har nio avdelningar till exempel euroasiatiska avdelningen, bildunderrättelseavdelningen och webbunderrättelseavdelningen.
2. Säkerhetskontoret har tre avdelningar, bland annat säkerhetsunderrättelseavdelningen som ska avslöja terrorhot och subversion. En sektion arbetar med kontraspionage och analyserar hot mot Försvarsmakten från bland annat rysk militär underrättelsetjänst. Den dömde spionen och numera avlidne Stig Bergling arbetade på säkerhetsunderrättelsekontoret.
3. KSI, kontoret för särskild inhämtning är det mest hemliga på Must. KSI använder sig av agenter som bland annat rekryteras från elitförbanden. Namnet på dess chef är hemligt. KSI kan förse sina anställda med falska identiteter, äkta pass under annat namn och har en hemlig instruktion. KSI opererar utomlands och har som huvuduppgift att samla information.
4. Stödkontoret som bland annat hanterar personalfrågor, ekonomi och vissa säkerhetsfrågor.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida