Mona Sahlin älskar politik. Det gjorde hon klart under torsdagens presskonferens på socialdemokraternas högkvarter i Stockholm. Men trots kärleken har beslutet att kandidera till partiledarposten inte varit helt enkelt att fatta. - Jag har tänkt mycket och länge. Jag har tänkt på vad jag vill och kan och mäktar med och framför allt om jag känner att jag har tillräckligt stöd och uppbackning i partiet. - Att bedöma om man har mycket stöd har varit avgörande för mig, förklarade Sahlin.

"Fortfarande panik"

När Expressen.se träffade Mona Sahlin utanför riksdagens matsal i förmiddags var hon glad och förväntansfull. - Majoriteten av mig börjar tycka att det här kan bli kul och spännande, men en del av mig känner fortfarande panik. Det är så när man har gått och tänkt på något i teorin väldigt länge och nu är det plötsligt på riktigt att man kanske ska bli partiledare. Under presskonferensen förklarade valberedningens ordförande Lena Hjelm-Wallén att det är glasklart vem man vill se som partiledare. - Vi har ställt frågan: "Vill du bli partiordförande?", till en enda person - och det är Mona Sahlin, sa hon. Lena Hjelm-Wallén beskrev Mona Sahlin som en person med stor kunnighet "om vårt parti" och med långvarig erfarenhet.

"Toblerone-affären"

Från en spikrak karriär inom det socialdemokratiska partiet hamnade Mona Sahlin i kylan efter den uppmärksammade "Toblerone-affären". Nu lovar Mona att oegentligheterna är ett minne blott. - Jag har tänkt på mina ekonomiska slarvigheter genom åren och bilden de har gett av mig. På de saker jag vet att jag varit nonchalant med. Jag vill vara ledare. Efter allt jag har varit med om brinner jag fortfarande. - Men det har aldrig varit något fifflande eller att jag har försökt sno åt mig något. Jag har försökt skapa trygghet runt detta de senaste åren. Nu ska det var ordning och reda så långt det bara går, sa hon. Efter 118 år tyder det mesta på att partiet får sin första kvinnliga partiledare. Det finns bara ett moln på Mona Sahlins annars så ljusa himmel. Sorgen efter den nära vännen och partikamraten Anna Lindh. - Jag känner en otrolig stolthet om jag blir partiets första kvinnliga ordförande, men också en viss sorg över att det inte är Anna (Lindh) som står här i dag.