Uppsala centralstation, kallat resecentrum, har blivit heroinvågens centrum. Foto: Alex Ljungdahl/Bilden är ett montageUppsala centralstation, kallat resecentrum, har blivit heroinvågens centrum. Foto: Alex Ljungdahl/Bilden är ett montage
Uppsala centralstation, kallat resecentrum, har blivit heroinvågens centrum.  Foto: Alex Ljungdahl/Bilden är ett montage
En 16-åring stoppas av polisen. Han har en haschbit på sig och blir misstänkt för narkotikainnehav. Foto: Alex Ljungdahl/ExpressenEn 16-åring stoppas av polisen. Han har en haschbit på sig och blir misstänkt för narkotikainnehav. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen
En 16-åring stoppas av polisen. Han har en haschbit på sig och blir misstänkt för narkotikainnehav.  Foto: Alex Ljungdahl/Expressen
Rester av rökt heroin, brända foliebitar hittas i en 17-årings ficka. Foto: Alex Ljungdahl/ExpressenRester av rökt heroin, brända foliebitar hittas i en 17-årings ficka. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen
Rester av rökt heroin, brända foliebitar hittas i en 17-årings ficka.  Foto: Alex Ljungdahl/Expressen
Under resecentrum hittar polisen ett knarknäste. Foto: Alex Ljungdahl/ExpressenUnder resecentrum hittar polisen ett knarknäste. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen
Under resecentrum hittar polisen ett knarknäste.  Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Heroinvåg i Uppsala –unga pojkar begår brott för att betala knarket

Publicerad

UPPSALA. Tonårspojkarna gömmer sig i underjordiska gångar och undanskymda prång under tågspåren.

En heroinvåg slår mot Uppsala och 100 ensamkommande ungdomar uppges vara fast i tungt missbruk - finansierat av stölder och rån.

89-årige tidigare folkskoleläraren Eric de Geer rånades och slogs till marken i centrala Uppsala.

– Han satte krokben för mig och ryckte till sig klockan.

Små brända bitar av aluminiumfolie fladdrar för vinden.

Rester av heroinmissbruk som kantar gatorna kring Resecentrum i Uppsala. Uppenbara spår för de tre narkotikaspanare vi följer denna tisdagseftermiddag, en kylig februaridag i Uppsala. Mindre uppenbar för andra. En manlig resenär, prydlig med rock, hastar förbi på väg upp mot tågspåren och kör rullväskan rakt över knarkspåren.

Vi står med knarkspanarna i en lite undanskymd passage strax under tågspåren när vi får uppgifterna om ett underjordiskt knarknäste. Under tågstationen ska det finnas en undangömd tunnel där ensamkommande ungdomar lever och röker heroin. De tre civilklädda polismännen, diskret klädda i mössor och fritidsskor, leder oss genom stationsområdet och allt tätare massor av stressade resenärer medan eftermiddagsrusningen rycker närmare.

Polisens narkotikaspanare undersöker ett underjordiskt knarknäste under Resecentrum i Uppsala. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Hittar knarknäste under jorden

Vi går nerför trapporna, ner i det underjordiska parkeringsgaraget. En industrifläkt dundrar bakom den vägg vi följer längre in i parkeringshuset fram till en undanskymd vrå. Där ligger dörren. En väktare från fastighetsbolaget får ringas in för att öppna.

Vi går in - och möts av en gränslös misär.

"Här har någon uppenbarligen sovit"Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Det första vi ser, i den till synes bortglömda kulvert som uppenbarar sig, är en skitig filt. Den ligger strax under den dånande industrifläkt som vi hört utifrån och som nu dundrar i öronen.

– Här är någon uppenbarligen sovit, säger en av knarkspanarna.

Spåren tyder på att människor suttit längs väggarna. En av knarkspanarna lyser med ficklampa på delar av kanyler, rullpappersförpackningar, blodiga papperstussar. Spyor intill halvätna och ruttnande färdigmatförpackningar. Överallt de brända bitarna av aluminiumfolie som vittnar om att platsen främst används för heroinmissbruk.

– Vilken misär. Man har bänt upp dörren hit och det ser ju ut som att man bott här, sovit åtminstone, säger en av narkotikaspanarna.

100 ensamkommande ungdomar i heroinmissbruk

En heroinvåg har slagit mot Uppsala.

Enligt polisens gatulangningsgrupp har runt 100 ensamkommande ungdomar, främst från Afghanistan, på kort tid fastnat eller är på väg in i ett tungt heroinmissbruk.

Vid ett polisingripande på Resecentrum i Uppsala möter vi några av dem.

15-årige Mohammad och en 16-årig vän har just stoppats av polisen. Båda ungdomarna visar sig vara kända för heroinmissbruk och har tidigare testats positivt vid urinprov.

15-årige Mohammad, ensamkommande från Afghanistan, är fast i heroinmissbruk.Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Mohammad överraskar när han i vår intervju utan omsvep medger att han missbrukar rökheroin.

– Det är många som röker här i Uppsala. Jag vill ha hjälp med det. Jag vill inte att jag och mina kompisar ska röka.

Lockas in i missbruk

Han berättar hur man lockas in i missbruket, ofta blir ungdomarna bjudna första gången och är sedan snabbt fast.

– Man kanske röker en gång. Jättegott tycker man. Man ska bara testa en gång men så röker jag nästa dag, nästa dag och nästa dag.

Han pratar om abstinensen som en fysisk smärta.

– Man kan inte sluta. Därför att man har ont. Jätteont. Man måste röka för att inte ha ont.

En haschbit hittades på 16-åringen.Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Mohammad berättar att både han och vännen nyligen kommit ensamma från Afghanistan. Han bor på ett familjehem i Uppsala. Familjen, föräldrarna och tre syskon, finns i Iran.

– Jag vill till sjukhus, jag behöver medicin.

Mohammad och hans vän har stoppats bara minuter efter att vi anlänt till Resecentrum i sällskap av polisbefälen Daniel Larsson och Stefan Sising. En haschbit hittas i fickan på Mohammads vän och han blir misstänkt för narkotikainnehav.

Innan de går iväg i riktning mot centrum upprepar Mohammad:

– Jag behöver hjälp.

Men det är en hjälp som är svår att få.

"Den drog som tar livet av flest"

Tobias Eriksson, chefsöverläkare på Akademiska sjukhusets beroendemedicinska avdelning i Uppsala, säger att han varje vecka får larm om missbrukande ensamkommande ungdomar i Uppsala. Han säger att de behöver kraftfulla insatser - nedtrappningsprogram, motiverande samtal, läkemedelsassisterad behandling.

– Bekymret är att de dörrarna är stängda för den gruppen. En dålig planerad avgiftning kan bli livsfarlig för då ökar överdoserna.

25-årige Eljes känner många av ungdomarna kring Resecentrum. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

En asylsökandes uppenbara risk för avslag utesluter dem från beroendevården.

– Den akuta effekten med heroin är att om du doserar lite för mycket då slutar du att andas. Det är det du dör av. Det är den drog som tar livet av flest.

25-årige Eljes har sett det på nära håll.

Vi möter honom på Resecentrum i Uppsala strax efter att Mohammad och hans vän försvunnit i riktning mot stan.

Han pekas av polisen ut som ett välkänt ansikte bland kriminella kring Resecentrum och medger att han håller på med kriminalitet "vid sidan av".

– Jag är före detta kriminell, och fortfarande lite kriminell på sidan, säger han och syftar på att han använder cannabis och ibland "stjäl mat".

Men liksom många i kriminella kretsar, inom Hells Angels är denna drog exempelvis bannlyst, tar han starkt avstånd från heroin. Eljes har mött flera av heroinmissbrukarna i och kring Resecentrum.

– De blir smala och skakiga. De tappar kontrollen, blir mindfuckade. Man beter sig illa. Vet inte vem som är vem. Man blir äcklad.

– Man måste ta tag i dem, annars blir det knas. Jag blir ledsen för att de förstör sin kropp.

Stjäl för att finanisera missbruket

"Det är värre än jag trodde".

Så börjar narkotikaspanaren Anders Nilsson den polispromemoria som först uppmärksammade heroinvågen, så sent som i början av februari.

– Som det ser ut nu är det ett 100-tal ungdomar från främst Afghanistan som är inne i ett tungt heroinmissbruk. Och det är unikt. Vi har inte haft det. 100 personer är en enorm mängd. 100 personer i vår stad som är en liten storstad, det märks på gatubilden, säger Daniel Larsson, kommissarie vid Uppsalapolisen.

Expressen har tagit del av polispromemorian som visar att Uppsalaungdomarna åker och köper narkotikan i främst Rinkeby, där vi i ett tidigare reportage beskrivit omfattande knarkhandel.

"När man fått sitt heroin uppsöker man snabbast möjligt en säker plats att röka på, sen åker man tillbaka till Uppsala. Med sig tillbaka har man 0,05 gram som man röker senare samma kväll för att undvika att vakna "sjuk". Så här snurrar det på, dag efter dag", uppges i spaningspromemorian.

"För att finansiera missbruket är det vanligaste att man snattar/stjäl".

Två kända heroinmissbrukare, tonårskillar från Afghanistan, stoppas och visteras.Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Det ser vi att snatterier och stölder i butikerna ökar

När vi möter narkotikaspanaren Anders Nilsson på polishuset i Uppsala berättar han hur kartläggningen började och hur han slogs av hur öppna många var med sitt missbruk.

– När vi började kika kring Resecentrum tog det inte lång stund innan vi kunde bekräfta att det var många ensamkommande, främst afghanska pojkar. Vi har pratat med dem och de själva målar upp en bild som är fruktansvärd.

– Vi har ett 30-tal som är beroende av heroin dagligen. Vi har ett 60-tal som tror att de har koll på det, men så är det självklart inte. Det är två veckor sen vi gjorde denna insats och sedan dess har det försämrats och finns ännu fler missbrukare.

Kollegan Daniel Larsson uppger att heroinvågen också kan kopplas till allt fler stölder och rån när missbruket ska finansieras.

– Det ser vi att snatterier och stölder i butikerna ökar. Det är många, ur olika kategorier, som stjäl men mycket rör dessa ungdomar. Även personrånen har ökat.

Det vet 89-årige Eric de Geer.

89-åriga Eric slogs ner och rånas på sin guldklocka

Polisens händelserapport, femte februari 2017, klockan 19:28:

"En äldre man, född -27, utsattes för ett personrån på Vaksalagatan i höjd med Stadshuset. En yngling fällde honom till marken genom att sätta krokben för honom och rånade honom sedan på hans guldklocka. Ynglingen sprang efter händelsen mot Resecentrum".

89-årige Eric de Geer rånades i Uppsala. Polisen kopplar rånet till heroinvågen. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

En 89-årig man som slås till marken och rånas - en händelse som polisen kopplar till en våg av stölder kopplade till heroinmissbruket.

Vi får kontakt och möter honom i lägenheten strax utanför centrala Uppsala.

Eric de Geer är tidigare folkskolelärare och docent i historia. Väggarna, till och med på toaletten, är fyllda av böcker. På väggarna hänger också porträtt av kända släktingar från de Geer-släkten, den svenska adelsätten. Eric de Geer har en ödmjuk framtoning och pratar ivrigt om de ämnet han forskat i - bland annat de finländska krigsbarnen från andra världskriget. Han springer iväg med fingret i luften och hämtar böcker i arbetsrummet när vi pratar om olika ämnen.

Nu berättar han för första gången om det rån han drabbades av några veckor tidigare. Han hade just kommit från Stockholm där han hjälpt ett barnbarn med läxläsning.

– Jag var på hemväg från ett besök i Stockholm hos ett barnbarn och gick min vanliga rutt från Stockholmståget längs med cykelparkeringen. Rundade Stadshuset.

En ung man kom fram och frågade om klockan.

– Jag upplyser honom om att klockan var 18.55 men han var inte nöjd med det och sa att han hade svårt att förstå svenska. Så han ville se på min klocka, verkligen vad klockan var. Så han grävde fram armbandsuret på handleden för att titta. Jag gillade inte riktigt situationen, han var lite för närgången.

Det var då ynglingen fällde Eric till marken och slet av hans guldklocka.

– Han satte krokben för mig och ryckte till sig klockan.

 

LÄS OCKSÅ: Så lever de laglösa gängen som sprider skräck i Nordstan

Fräcka stölder i Uppsala utreds som del av heroinvågen

Eric de Geer säger att han, trots åldern, retar sig på att han inte kunde göra mer motstånd.

– Jag fick mycket litet blodvite på handleden men i övrigt inga skador. Men jag är lite förargad över att jag inte reagerade på bättre motståndssätt. Men det gick mycket snabbt det hela och man är oförberedd.

– Man får se upp helt enkelt, jag fick en tankeställare.

Madelene Mattsson vittnar om fräcka stölder där ungdomar frågar om priser innan de stjäl. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Ingen är ännu gripen för rånet. Kommissarie Daniel Larsson uppger att händelsen - liksom allt fräckare stölder i centrala Uppsala - utreds som en del av heroinvågen.

På ett köpcentrum i centrala Uppsala möter vi Madelene Mattsson som är butikssäljare på Peak Performance. Hon berättar om stölder som i perioder sker dagligen. Ungdomar som kommer in och sedan - rakt på - frågar vad olika varor kostar.

– De kollar prislappar, de frågar vad det kostar och sen så försöker de ta det.

Oftast är det de dyra dunjackorna de springer iväg med.

– I den här butiken händer det ett par gånger i veckan, ibland mer. Det är perioder. Ibland är det varje dag.

Madelene Mattsson har reagerat på hur rädda ungdomarna ser ut under stölderna.

– Vissa är jätterädda när de försöker ta. Vissa kan inte ens vara 15 år.

Polisen kopplar ytterligare ett rånöverfall, 20 februari, till heroinvågen. En grupp ungdomar försökte då våldsamt slita av en guldkedja från en 66-årig man, rapporterar Uppsalatidningen.

Polisen i Uppsala larmade på fredagen också i ett pressmeddelande om en ny gatubild där både antalet anmälda personrån och sexuella ofredanden i centrala Uppsala ökat med över 60 procent mellan sommaren 2015 och sommaren 2016.
– Vi har ingen statistik som visar att det är just ensamkommande som ligger bakom även sexbrotten, men detta är ju en del av den nya och svåra gatubild vi står inför, säger kommissarie Daniel Larsson.

Kommissarie Daniel Larsson säger att heroinvågen överrumplat polisen.Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

"Hela systemet slås ut och då blir andra lidande"

Det finns idag, enligt siffror från socialtjänsten i Uppsala, 788 asylsökande ensamkommande ungdomar i Uppsala.

Med polisens siffror som grund - runt 100 heroinmissbrukande ensamkommande - skulle det betyda att var åttonde ensamkommande är fast i missbruk. Siffrorna är dock osäkra från både polis och socialtjänst. Polisens siffror bygger på spaningsuppgifter och kartläggningen pågår fortfarande. Socialtjänsten tror också att ytterligare ensamkommande kan vistas i Uppsala utan att det kommer till kommunens kännedom. Klart är att problemet finns och är omfattande. Från polisens sida rapporteras också om hur andra verksamheter blir lidande när polisen lägger stora resurser på knarkvågen och brottsligheten kring den.

– Hela systemet slås ut och då blir andra lidande. Både brottsoffer och misstänkta, säger kommissarie Daniel Larsson.

– Speciellt på ungdomsfronten. Det kan vara misshandel i skolan. Mobbning. Andra ungdomar vi behöver ta tag i.

Polisen planerar flera insatser under våren

Ett tungt ansvar ligger på socialtjänsten och Ann-Christine Dahlén är avdelningschef för ensamkommande på socialförvaltningen i Uppsala kommun.

– De vi ansvarar för inom socialtjänsten, eller där andra kommuner har ansvar, så gör vi individuella bedömningar och vi har ett ansvar naturligtvis. Vi har börjat tittat på vad vi kan göra mer. Det är självklart att vi måste utöka ansvaret, tillsammans med både polis och landsting, och vi håller på och tittar på det.

Ann-Christine Dahlén och Eva Köpman, socialtjänsten Uppsala.Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Polisen uppger också att det under våren planeras flera insatser på fältet där både poliser och socialtjänst ska vara på plats.

– Det är dock viktigt att betona att majoriteten av alla ungdomar överhuvudtaget, och även i gruppen ensamkommande, fungerar som klockan. De är otroligt studiemotiverade och vill visa att man är duktig för att få stanna i Sverige och få arbete. Man har höga ambitioner, säger Ann-Christine Dahlén.

"Man tänker på avslaget och måste röka"

Två av dem möter vi på ett kafé inne på Resecentrum tillsammans med fältarbetare från socialtjänsten. Mortela Sadeghi, 16, och Mohamed Karimi, 17, från Afghanistan har båda utmärkt sig för goda studieresultat. Mortela säger att han vill skådespelare. Mohamed vill bli modell.

Ensamkommande Mortela Sadeghi, 16, och Mohamed Karimi, 17, säger att rädslan för avslag på asylansökningar skapar rädsla och oro hos många ungdomar. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

De har dock egna erfarenheter av hur andra ensamkommande halkat över till andra sidan. Mortela och Mohamed beskriver det som många vittnar om, ångesten och skräck över att få avslag på sin asylansökan.

– När man får avslag. Man tänker vad händer? Kan inte fokusera på lektionen, säger Mortela.

- Bara afghanerna får avslag. De kan inte åka tillbaka och börjar sälja heroin eller röker hasch. Man tänker på avslaget och måste röka.

Majoriteten av de ensamkommande ungdomarna i Uppsala kommer från Afghanistan, en särskilt utsatt grupp enligt Niklas Widlund, socialarbetare på fältet från Uppsala kommun.

– Många andra grupper har tidigare generationer här i Sverige och olika sociala nätverk som kan fånga upp dem på olika sätt. Det gäller inte för afghanerna som ofta blir väldigt ensamma och utsatta.

En 17-åring ensamkommande från Afghanistan stoppas och visisteras.Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Säljer stöldgods på torget i Rinkeby

Tågperrongen på Resecentrum.

Vi står nu tillsammans med fem uniformerade poliser och väntar när kvällståget från Stockholm rullar in. De tittar vaksamt mot folkmassorna som väller ut mot oss. Det är nu de heroinmissbrukande ungdomarna i Uppsala, enligt polisens kartläggning, kommer tillbaka från Stockholms förorter efter att ha köpt sin narkotika. På torget i Rinkeby brukar de, enligt rapporten, sälja sitt stöldgods under eftermiddagen för att finansiera ett dagsbruk av heroin.

Poliserna ser flera kända ansikten och tvingas ta snabba beslut och prioritera. Två ungdomar slår ned blicken och försöker gömma sig i folkmassan. Poliserna springer fram och tar dem åt sidan. Ingen gör motstånd. De visar sig vara kända heroinmissbrukare, men har ingenting på sig.

I samma veva passerar en 17-åring som är på väg mot tåget, som strax ska tillbaka mot Stockholm.

När han grips har han de typiska brända foliebitarna i ena fickan.

– Troligen har han nyligen rökt det här och är nu på väg tillbaka till Stockholm för att köpa mer. Men vi låter honom inte åka vidare, säger en av ingripandepoliserna.

 

LÄS OCKSÅ: Kriminellas okända lyxliv inifrån

 

"Jag kan bara göra allt jag kan för att stötta"

Vi försöker prata med 17-åringen men samtalet blir kort. Han är i dåligt skick och får bara fram att han är från Afghanistan.

– Vi har fått kontakt med hans gode man, det är en bra tjej som är engagerad och verkligen försöker hjälpa honom, säger yttre befälet Daniel Larsson.

Den gode mannen, som egentligen visar sig vara hans familjehemsmamma, rusar in några minuter senare med orolig blick. Det blir tydligt att de har starka band. Hon kramar om 17-åringen en stund innan hon leder iväg honom mot bilen.

Dagen efter stämmer vi möte med familjehemsmamman och vi träffas på Resecentrum-kafét.

Hon berättar hur 17-åringen kämpar med sitt missbruk efter att han troligen först lockats in genom ett gratisprov.

– Det är väldigt nytt detta och jag vet inte allt, jag kan bara göra allt jag kan för att stötta.

Familjehemsmamman såg hur 17-åringen föll ner i heroinmissbruk.Foto: Alex Ljungdahl/Expressen

Hennes bild är att familjehemssonen reagerat starkt mot ett hårdnande asylklimat. Han kan inte återvända till Afghanistan och upplever att han står inför en möjlig dödsdom. Ångesten ledde honom till missbruket, säger familjehemsmamman.

– Det är som att leva med en giljotin över nacken.

Hon minns hans första tid i Sverige.

– Du vet i början var han sorglös, spelade fotboll om kvällarna och var väldigt mån om att frisyren skulle var perfekt.

Vi minns samma 17-åring från kvällen innan och polisens uppgifter om de 200 kronor som missbrukarna varje dag måste fixa fram för att finansiera sitt dagsbehov.

När 17-åringen grips framför oss är han nedgången. Han, samma 17-åring som var så besatt av sin frisyr, har nu rufsigt hår och dimmig blick.

I den ena fickan har han brända foliebitar. I den andra ligger exakt 200 kronor.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag