Herman berättar för den norska tidningen Dagbladet att han sprang i panik när han hörde skott på Utöya. Han hjälpte en pojke som skjutits i båda benen och försökte sedan gömma sig på stranden tillsammans med flera andra ungdomar.
När Herman såg en man klädd som polis trodde han att de var säkra.
– Han gick lugnt mot oss, och när han var fyra-fem meter ifrån oss, frågade han om vi var okej och om vi visste var mördaren var, säger Herman Holmøy Heggertveit till Dagbladet.
Herman pekade i riktningen som de hade flytt ifrån.
– Jag sade att vi inte hade sett honom, men att de sista skotten vi hade hört kom från den riktningen.

Visade inget intresse

Han blev förvånad när "polisen" inte verkade reagera på det han sade.
– Då jag såg hans brist på intresse, kände jag att något inte stämde. Han verkade frånvarande och ointresserad av det jag sade. Hans fokus var någon helt annanstans. Det var på oss.
"Polisen" flackade med blicken – och gav Herman en intensiv snabb blick.
– Han verkade helt lugn och i grunden ganska förnöjd över att ha hittat oss. I nästa ögonblick lyfte han vapnet och riktade det mot några av flickorna i gruppen.

Flydde ut i vattnet

Herman insåg att det enda sättet att rädda sig var att fly ut i vattnet.
– Det sista jag såg innan jag kastade mig i vattnet var skott som avlossades.
Han simmade långt ut i vattnet och tittade tillbaka mot stranden.
– På land såg jag att det låg många på backen. Polisen stod mitt ibland dem. Han såg sig omkring, och kan ha sett ett livstecken för plötsligt lyfte han vapnet och sköt på någon av dem som låg där.
Till sist blev Herman upplockad av en båt.
På måndagen deltog han i ett fackeltåg på hemorten Tønsberg för att hedra de döda.