Familjens hem i Laeken. Brahim och Khalid El-Bakraoui till höger. Foto: Kristofer SandbergFamiljens hem i Laeken. Brahim och Khalid El-Bakraoui till höger. Foto: Kristofer Sandberg

Familjens hem i Laeken. Brahim och Khalid El-Bakraoui till höger.

 Foto: Kristofer Sandberg
Skolan där bröderna gick. Foto: Kristofer SandbergSkolan där bröderna gick. Foto: Kristofer Sandberg

Skolan där bröderna gick.

 Foto: Kristofer Sandberg

Hemma hos terrorbröderna

Publicerad

LAEKEN. Självmordsbröderna Ibrahim, 29, och Khalid el-Bakraoui, 27, slog till mot flygplatsen och tunnelbanan.

Deras föräldrar har isolerat sig i lägenheten och har inte besökt den lokala moskén sedan attacken.

– Vi är också offer, säger en anhörig till bröderna.

En kvinna svarar när vi ringer på porttelefonen på föräldrarnas adress i förorten Laeken i norra Bryssel. När vi presenterar oss lägger hon på.

Precis då kommer två unga killar som ska gå in i porten. De har med sig sex 1,5-litersflaskor med vatten och är på väg in till el-Bakraoui-brödernas föräldrar.

De insisterar på att de också är offer och ber oss att sticka.
 

Familjens hem i Laeken.Foto: Kristofer Sandberg

Övervakningsbilden från Bryssels internationella flygplats Zaventem visar tre personer med vagnar lastade med bagage. Mannen i mitten visar sig vara Ibrahim el-Bakraoui, född i Bryssel 9 oktober 1986, en av självmordsbombarna som klockan 07.58.28 utlöser en bomb vid incheckningsdisk elva i avgångshallen. Mannen till vänster pekas ut som Najim Laachraoui, 24, misstänkt IS-befäl som gjorde självmordsvästarna som användes i Parisattackerna i november.

Nio sekunder efter första detonationen inträffade en explosion vid incheckningsdisk två.

Brahim el-Bakraoui sprängde sig och sina offer till döds på flygplatsen Zaventem.Foto: Ap / AP TT NYHETSBYRÅN

En tredje misstänkt, en man med vit jacka och svart hatt, är fortfarande på rymmen. Han lämnade en stor väska fylld med mest sprängmedel av de tre väskorna och försvann innan explosionerna. Strax efter att den belgiska bombgruppen anlände, exploderade väskan på grund av sprängmedlens instabilitet, enligt åklagarmyndigheten. Ingen kom till skada i samband med den här explosionen.

En teknisk undersökning på flygplatsen har visat att terroristerna inte hade med sig vapen.

Khalid el-Bakraoui. Yngre bror till Brahim el-Bakraoui. Han sprängde sig och sina offer till döds vid tunnelbanestationen Maalbeek.Foto: Handout / REUTERS X80001


Drygt en timme
efter explosionerna på flygplatsen utlöstes en bomb i tunnelbanestationen Maalbeek i riktning mot stationen Arts-Loi. Explosionen skedde i den andra vagnen när tåget fortfarande var kvar i Maalbeek. Bilder visar hur hela vagnen trasats sönder. Självmordsbombaren har genom fingeravtryck identifierats som Khalid el-Bakraoui, 27.

Båda bröderna var kända av polisen, men hade inte kända kopplingar till terrorism, enligt den belgiska åklagarmyndigheten.

Hittills har 31 personer rapporterats döda och 330 är skadade. Bland dem finns flera svenskar, bland annat My Atlegrim, 30, och en 63-årig kvinna som fortfarande saknas. En gravid svensk kvinna, som jobbar för EU-kommissionen, har varit nedsövd på grund av svåra brännskador från attacken i tunnelbanan.

Marcel Tricot, skolan där bröderna gick.Foto: Kristofer Sandberg

En mindre lastbil stannar när de ser att vi är journalister. Två unga killar som bor grannar med bröderna Ibrahim och Khalid el-Bakraoui vill säga att bröderna egentligen är vänliga och artiga killar.

Men bröderna var väl kända av polisen.

Storebror Ibrahim El-Bakraoui dömdes i oktober 2010 i Bryssel till nio års fängelse för att ha skottskadat en polis med en kalasjnikov i samband med ett rån av ett växlingskontor i centrala Bryssel. Han greps efter att ha barrikaderat sig i en fastighet på gatan där han växte upp. Polisen hittade automatvapnet i byggnaden.

– Hela gatan var avspärrad. Jag fick inte gå ut för polisen, säger en granne.

Khalid El-Bakraoui dömdes 2011 till fem års fängelse för bilstölder. I våras stoppades han med en tidigare medbrottsling i bilen, trots att han var villkorligt frigiven med kravet att han inte skulle röra sig i kriminella kretsar.

Ibrahim El-Bakraoui blev deporterad av Turkiet till Nederländerna förra året. Han hade gripits i juli och turkiska myndigheterna varnade för att han hade terrorkopplingar. De belgiska myndigheterna såg däremot inget samröre med extremism. De här detaljerna spär ytterligare på kritiken som riktats mot belgiska myndigheter.

Men det här är Bryssel. Det är ett hårt liv att växa upp här.

En barndomsvän, som säger att de brukade spela fotboll i området tillsammans, vill gärna beskriva bröderna som fina personer.

– De var fina människor innan fängelset. Det är i fängelset de har radikaliserats, säger han.

En person stannar sin bil. Han kommer fram och viskar något i örat på den vi pratar med. Efter det vill han inte prata mer.

El Mouahidine. Moskén dit bröderna brukade gå.Foto: Kristofer Sandberg

Andra verkar ha lika svårt att prata när andra ser. De vet att andra i området håller koll, men samtidigt finns en vilja att uttrycka sin avsky mot att deras grannar dödat oskyldiga människor.

– De var väldigt snälla och trevliga killar från kvarteret. Men det här är Bryssel. Det är ett hårt liv att växa upp här. Vi har rasism, diskriminering och misslyckande i skolan. Unga hoppar av skolan och hamnar i arbetslöshet. Om man vill ha pengar så ger man sig in i brottslighet. Det är många här som har valt den vägen, säger en av barndomsvännerna vi träffar.

Brödernas pappa är en pensionerad slaktare och mamman är hemmafru.Foto: Kristofer Sandberg

Bröderna kommer från en familj som inte gjort mycket väsen om sig. Pappan är en pensionerad slaktare. Mamman hemmafru som mestadels håller sig inne enligt grannar. Många beskriver pappan som en vänlig man som har fasta rutiner. Varje morgon går han till ett kafé hundra meter från lägenheten som är en samlingsplats för män från området som sitter runt ett bord och spelar kort på dagarna. Terrorbrödernas pappa brukar komma på morgonen för att ta en kaffe, sedan vänder han hem igen. Han ses också på bönestunderna i den lokala moskén. Sönerna ska ha varit arbetslösa och brukade innan de dömdes till fängelse följa med pappan till kaféet. Där kunde se spela kort med andra från kvarteret.

– Nu har de inte varit här på flera år, säger Josef, en av stammisarna.

Kaféet. Hit brukade bröderna gå med sin pappa.Foto: Kristofer Sandberg

En taxichaufför tipsade polisen om att han hade plockat upp tre personer i stadsdelen Schaerbeek tidigare samma morgon. När polisen undersökte adressen hittades 15 kilo sprängmedel av typen TATP, acetonperoxid, som kan blandas med kemikalier i en vanlig färghandel, 150 liter aceton, detonatorer, en resväska fylld med skruvar och bultar och annan utrustning i syfte att tillverka bomber.

I en papperskorg på samma gata hittade utredarna en laptop med Ibrahim El-Bakraouis testamente. I detta skriver han "vet inte längre vad jag ska göra", "är eftersökt överallt", "är inte längre i säkerhet"· Han skriver även att "de kan sluta bredvid honom i en cell", vilket antas syfta på Salah Abdeslam, inblandad i Parisattackerna, som greps i Bryssel fredags förra veckan.

I en papperskorg på samma gata hittade utredarna en laptop med Ibrahim El-Bakraouis testamente.

Gripandet skyndade på terrorgruppens planer på att genomföra attentaten i tisdags morse. Bröderna Khalid och Ibrahim el-Bakraoui har enligt belgiska sajten Dernier Heure, planterat en dold kamera framför bostaden till en hög chef för ett belgiskt nukleärt forskningscentrum. Tio timmar från den hemliga inspelningen ska ha påträffats under en husrannsakan i december hos en person i samma terrorcell. Syftet ska ha varit att utöva utpressning för att tillverka en "smutsig atombomb". Tidigare den här månaden kallades 140 soldater ut för att vakta landets tre kärnkraftverk. Efter attackerna i tisdags, evakuerades all icke nödvändig personal som en försiktighetsåtgärd.

Grannarna. Hicham och Ismael bodde grannar med bröderna el-Bakraoui när de växte upp i den belgiska förorten Laeken.Foto: Kristofer Sandberg

Efter terrordåden som skakat Belgien har terrorgruppen Daesh, också kallat Islamiska staten, tagit på sig ansvaret. Få i det lokala samhället kring familjen har kunnat ana att de skulle ha koppling till extremistgruppen.

– De spelade väl eftersom de agerade som vanligt, säger grannen Hicham, 22, som växt upp bredvid bröderna.

Han beskriver de två som asociala och slutna. De umgicks mest med varandra och han såg dem aldrig umgås eller skratta med någon i området.

– De satt alltid där vid dörren. Den äldre kom och hälsade.

Han såg dem senast i söndags. Då satt den yngre brodern i en bil, en Skoda Fabia, medan den äldre brodern stod utanför bilen och pratade med honom.

Nästa gång han såg dem var på löpsedlarna.

Nära familjehemmet finns moskén dit bröderna ofta gick.Foto: Kristofer Sandberg

En kort promenad från brödernas familjehem finns den lokala moskén där de ofta brukade gå. På senare år hade de mer traditionella kläder på sig.

När Expressen besöker moskén är det flera som uttrycker sin bestörtning för den skada och fruktan bröderna orsakat en hel värld.

En medelålders man blir irriterad på oss.

– Ni gör det bara värre. Det här har inget att göra med islam, säger han.

Mannen hävdar att en av bröderna bar fotboja, att de inte sågs här så mycket på senare tid. Han säger också att det var i fängelset som de blev mer extrema.

Efter terrordåden upplever han som muslim att människor tittar annorlunda på honom.

Det här har inget att göra med islam

– Vi lider dubbelt. På tunnelbanan får jag konstiga blickar och när jag var på torget för visa min sympati för offren i går blev jag kroppsvisiterad.

När mörkret lägger sig har en metallrullgardin dragits ner över fönstren till föräldrarnas bostad. Det gamla paret har inte ens varit till moskén senaste dagarna.

Den unge arge mannen, som säger att han är en familjemedlem, säger att föräldrarna är i sorg.

– Vi lider också. Familjen måste få sörja.

Kristofer Sandberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag