TEL AVIV. Klockan är halv nio på morgonen i Teheran. Kärnfysikern Mostafa Ahmedi Roshan åker med chaufför i sin silverfärgade Peugeot 405 när två motorcyklister plötsligt närmar sig. De trycker sig mot bilen ett ögonblick och kör sedan vidare. Ett par sekunder senare hörs en enorm explosion när bilen sprängs i luften. Bomben, som mc-åkarna satt fast med magnet, utlöses och de två i bilen dödas. Smällen hörs vida omkring, bil- och kroppsdelar sprids över gatan.
Ahmedi Roshan, biträdande chef på en anläggning för anrikning av uran i Nantez, var den femte iranske atomforskaren som mördades under senare år. Dessutom har rad mystiska explosioner, cyberattacker och avhopp under samma tid skakat det iranska atomprogrammet.
Iran anklagar Mossad och CIA, under - rättelsetjänsterna i Israel respektive USA, för att ligga bakom attentatet mot Ahmedi Roshan. USA förnekar bestämt, Israel avstår som alltid i sådana här fall från att kommentera.
- Jag vill kategoriskt förneka att USA är inblandat i någon som helst våldshandling inne i Iran, säger amerikanska utrikesministern Hillary Clinton.
Det enda som liknar en officiell israelisk kommentar kommer på Facebook (!) från armétalesmannen general Yoav Mordechai.
"Jag har ingen aning om vem som dödade den iranske vetenskapsmannen, men jag fäller absolut inga tårar", skriver han.
Iran står enligt FN:s atomenergiorgan IAEA på gränsen till att utveckla kärnvapen, något som fruktas av både landets arabiska grannar och av västvärlden - men kanske främst av Israel.
Irans president Mahmoud Ahmadinejad har förklarat att Israel ska "utplånas från kartan", så israelerna ser en kärn - vapenbestyckad regim i Teheran som ett existentiellt hot.
- Jag kan inte besvara frågan vem som ligger bakom det senaste mordet. Men faktum är att Mossad har en lång tradition att likvidera forskare som hjälper Israels fiender att utveckla massförstörelsevapen. Till exempel tyska forskare i Egypten på 1960-talet och irakiska forskare på 1980-talet, säger Ronen Bergman, författare till boken "Israels hemliga krig mot Iran", till Expressen.
- Det pågår sedan åtminstone tio år ett hemligt krig mellan å sidan Israel och västliga underrättelsetjänster och å andra sidan Iran. Det riktar sig dels mot Irans kärnvapen, dels mot Irans hjälp till islamistiska extremistgrupper som libanesiska Hizbollah och de palestinska Hamas och Islamiska jihad.
Ronen Bergman, som just nu arbetar på en ny bok om Mossads historia, är ledande politisk och militär analytiker på Israels största tidning, Yediot Ahronot. Han anses ha mycket goda kontakter inom sitt lands underrättelsetjänst och militära etablissemang.
Han säger att de som ligger bakom attackerna mot atomforskarna har tre syften:
Avlägsna nyckelfigurer i de avancerade projekten. De kan visserligen ersättas men det leder till problem och förseningar när nya kunniga personer ska hittas till ledande befattningar.
Tvinga den iranska säkerhetstjänsten att investera massa tid och ansträngningar i att hitta gärningsmän och förhindra nästa mord. Atomprojektet blir svårare att genomföra när det måste skyddas hela tiden.
Sprida skräck bland de kvarvarande vetenskapsmännen. Få dem att tänka över sin situation, att fundera på det hela är värt risken.
"Bra jobb, bra lön, men till slut kan det gå för dig som för din kompis", säger Bergman.
Iran fortsätter sitt atomprogram trots hårt internationellt tryck. FN har infört sanktioner mot Iran, USA och andra västländer vill skärpa dem. Och hela tiden hänger hotet om ett angrepp från USA eller Israel - eller båda tillsammans - över Iran.
Israel pressar på och säger att tiden rinner ut, att Iran när som helst kan förfoga över kärnvapen.
Israelerna pekar på sin framgångsrika räd 1981 när de slog ut Iraks kärnvapenprogram i ett spektakulärt bombangrepp. Omvärlden fördömde den aktionen, men i efterhand har många tidigare kritiker förklarat att det nog var bra att den irakiske diktatorn Saddam Hussein aldrig fick någon atombomb.
Situationen i dag är annorlunda, påpekar många bedömare, både i och utanför Israel.
Det iranska atomprojektet är utspritt över hela landet och oftast underjordiskt. Det räcker inte med enda välriktad attack, det kan krävas ett fullskaligt krig med oöverskådliga följder för att stoppa Irans bomb.
I väntan på storkriget fortsätter det hemliga kriget inne i Iran. Fem atomforskare har mördats under senare år, flera av dem sedan mc-åkare placerat ut sprängladdningar. En sjätte överlevde ett attentat, återhämtade sig från sina skador och utnämndes till högsta chef för landets atomprogram.
"Datormasken" Stuxnet slog 2010 ut ungefär en femtedel av de centrifuger Iran använder för att anrika uran; det sabotaget uppges vara en samproduktion av Mossad och CIA. I november förra året dödades general Hassan Tehrani Moghaddam, chef för Irans robotprogram, i en mystisk explosion som förstörde stora delar av en militärbas. Det ska ha varit en israelisk aktion. Och CIA ska i sin tur ha lyckats få ett antal ledande iranska atomexperter att hoppa av till väst.
Ronen Bergman pekar ut flera andra tänkbara kandidater förutom Israel som kan ligga bakom attackerna: västliga underrättelsetjänster i USA, Storbritannien, Frankrike; arabländerna vid Persiska viken som fruktar att deras redan mäktige granne ska skaffa atombomb; iranska oppositionsgrupper som inser att regimen blir starkare med kärnvapen.
Men många andra, även utanför Iran, tvekar inte att peka ut Israel som ansvarigt.
- Jag får ofta frågan när Israel kommer att angripa Iran. Jag svarar "För två år sedan", säger Patrick Clawson, Iranexpert vid tankesmedjan Washington Institute for Near East Policy, till New York Times.
Enligt israeliska medieuppgifter var nye Mossadchefen Tamir Pardo "hjärnan" bakom de hemliga operationerna i Iran under senare år och driver nu på den verksamheten som högste chef för organisationen.
- Enligt min uppfattning kan Mossad ligga bakom det senaste mordet. Men jag tror att det skedde i samarbete med andra. Britter, amerikaner. Underrättelsetjänster koordinerar, hjälper till, utbyter information, säger Yossi Melman, kommentator i under- rättelsefrågor på den israeliska tidningen Haaretz, till Expressen.
- Det handlar om avskräckning och psykologisk krigföring. Man slår ut nyckelfigurer, inga småfiskar. Och regimen framstår internt som svag, som att den inte kan försvara sig.
- Men sådana här attacker stoppar inte Irans atomprogram. Det är ett politiskt beslut som de måste fatta själva. Tekniken har de redan, säger han.
Melman förklarar att den iranska regimen är pressad och befinner sig i ett dilemma - samt att den är rationell och noga väger argumenten för och emot kärnvapen.
- Om de går vidare och skaffar kärnvapen kan det leda till en amerikansk attack och kanske till regimens fall. Samtidigt ser de kärnvapen som en försäkring, som att de blir immuna mot angrepp. Se på Nordkorea, ingen vågar röra Nordkorea, säger Yossi Melman till Expressen.