Det var hösten 2010 som polisen började gripa misstänkta för dubbelmordet på bröderna Eddie Moussa, 26, och Yaacoub, 40, på spelklubben Oasen i Södertälje. Då kopplades även de första advokaterna in.

Efter det växte det bara och hela 20 personer blev misstänkta i det så kallade gangstermålet i Södertälje.

Enligt Ekots granskning har målet kostat staten 208 miljoner kronor. Den största utgiftsposten är polisens utredning som kostat minst 95 miljoner kronor.

Men nu måste hela målet tas om.

Svea hovrätt meddelar på fredagen att en av nämndemännen i tingsrätten var jävig. Nämndemannen var ledamot i polisnämnden i Södertälje samtidigt som Södertäljemålet pågick.

"Måste ta om allt"

"Tingsrättens dom undanröjs därför. Det innebär att målet skickas tillbaka till tingsrätten för förnyad handläggning", skriver hovrätten i ett pressmeddelande.

– Vi har funnit att en av domarna i målet har varit jävig. Då ser regelsystemet ut så att målet ska skickas tillbaka till tingsrätten. Rättegången får tas om, säger hovrättspresident Fredrik Wersäll, som tagit beslutet tillsammans med två andra domare, till TT.

Enligt Wersäll har domarna övervägt om någon av delarna kan undantas, men kommit fram till att det inte går.

– Bevisfrågorna är så inflätade i varandra så inte minst av praktiska skäl måste man ta om allt.

Dömdes till livstids fängelse

Det är Bernard Khouri, som dömdes till livstids fängelse i av tingsrätten, som hela tiden har hävdat att Södertäljenätverket inte existerat och att han aldrig varit någon ledare.

Hovrättens beslut är helt i linje med den morddömde Bernard Khouris resonemang. Han dömdes i tingsrätten bland annat för att ha beordrat tre mord. Att han kunnat göra det byggde på att han ansågs vara ledare för det kriminella Södertäljenätverket. Nätverkets existens och Khouris ledarskap var alltså avgörande för att han skulle kunna dömas.

Satt i polisnämnden

Den nämndeman som utpekats som jävig satt i kommunens polisnämnd. I nämnden var redan före rättegången uppfattningen att Södertäljenätverket fanns.

Hovrätten anser därför att det rimligen måste anses att den utpekade nämndemannen "inte står helt fri från de bedömningar som polisen redovisat angående sina insatser" mot just Södertäljenätverket.

– En av domarna, en nämndeman, har varit först suppleant och sedan ordinarie ledamot i polisnämnden i Södertälje under den tid som målet har pågått. Frågan om Södertäljepolisens insatser har behandlats vid i stort sett varje möte. För en utomstående framstår det som att det måste vara svårt för en nämndledamot att hålla sig fri från polisens bedömningar, säger Wersäll.

Förnekar nätverket

Hovrätten har tagit beslutet i jävsfrågan efter att ha läst protokollen från polisnämndens möten.

– Målet handlar om ett påstående från åklagaren om att det finns ett kriminellt nätverk. Åtalet bygger på att de tilltalade har ingått här, men de tilltalade förnekar att nätverket finns, säger Wersäll.

Beslutet var svårt, säger han.

– Det innebär ett stort obehag för alla inblandade, både brottsoffer, vittnen och tilltalade och för parterna i målet. Det leder till att målet drar ut på tiden och det leder till stora kostnader, säger han.

Den utpekade nämndemannen säger till Sveriges Radio Stockholm:

– Jag anser inte att jag har gjort något fel. Och jag anser mig helt oskyldig.
– Det är klart att det känns alldeles bedrövligt, säger han om det faktum att hovrätten bedömt honom som jävig.

Alla överklagade

Efter en halvårslång rättegång dömdes i augusti 18 av 20 åtalade män för en rad olika brott. Alla dömda, samt åklagarna och offrens familj, har överklagat tingsrättens dom.

De nya förhandlingarna i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt var tänkta att starta på måndag. Över 70 dagar var inplanerade fram till slutet av maj.

Rättegången i tingsrätten löpte över ett halvår, totalt 62 arbetsdagar.

"Väldigt stor arbetsinsats"

– Jag är väldigt förvånad. Det leder till en väldigt stor arbetsinsats för väldigt många personer, säger Gunnar Appelgren, som lett polisens insats i Södertälje, till TT.

Han har inte hunnits läsa genom hovrättens argument, men anser att informationen om nätverk varit allmängods.

– Svenska folket har fått samma information genom medierna, att vi i polisen anser att det finns ett nätverk. Det går inte att hitta någon som inte känner till den uppfattningen, säger Appelgren.