Martin Kragh har skrivit rapporten. "Det är inte en UI-rapport", säger han.Martin Kragh har skrivit rapporten. "Det är inte en UI-rapport", säger han.
Martin Kragh har skrivit rapporten. "Det är inte en UI-rapport", säger han.
Mats Karlsson är Utrikespolitiska institutets direktör. Foto: / (C)PONTUS JOHANSSONMats Karlsson är Utrikespolitiska institutets direktör. Foto: / (C)PONTUS JOHANSSON
Mats Karlsson är Utrikespolitiska institutets direktör. Foto: / (C)PONTUS JOHANSSON

Hård kritik mot
UI-artikel om Ryssland

Publicerad

Utrikespolitiska institutet (UI) har i veckan fått stenhård kritik från flera håll för en rapport om rysk desinformation och spridning av falska nyheter.

Men rapporten kommer inte från UI, enligt institutets direktör och en av de ansvariga forskarna.

Den snåriga diskussionen är delvis semantisk: Vad är en rapport, och vad är en artikel? Och den handlar delvis om vem som kan anses stå bakom en rapport – eller artikel.

– UI lägger inte ut rapporter. Det här är en artikel av medarbetare på UI i en internationell tidskrift, säger Mats Karlsson, direktör för Utrikespolitiska institutet, till TT.

Martin Kragh är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid UI och skrev den omdebatterade artikeln tillsammans med Sebastian Åsberg. Han ger samma bild som Mats Karlsson.

– Jag är anställd vid UI, men forskningen har bedrivits som ett oberoende forskningsprojekt. Det är inte en UI-rapport, säger Martin Kragh.

Omfattande kritik

Enligt den omdebatterade artikeln har svenska medier och politiker spridit desinformation från Ryssland, bland annat i samband med att Sveriges riksdag skulle rösta om värdlandsavtalet med Nato.

– Vi kan belägga att det under de två senaste åren har pågått en koordinerad påverkanskampanj mot Sverige med bland annat desinformation, propaganda och förfalskade brev, sade Sebastian Åsberg till TT när artikeln publicerats.

Kritiken mot såväl UI som de två artikelförfattarna har varit hård. De anklagas bland annat för att blanda ihop debattörers åsikter med desinformation.

"Aftonbladet Kultur anklagas i en rapport från Utrikespolitiska institutet för att springa Putins ärenden", skrev exempelvis Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg, som anser att rapporten – eller artikeln – har allvarliga brister.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg.Foto: Emmalisa Pauly

 

LÄS MER: Peter Hultqvist om slutsatserna i rapporten

 

"Inte en UI-publikation"

Men Utrikespolitiska institutet anklagar ingen, hävdar Mats Karlsson, eftersom UI inte har några uppfattningar. Forskningen bedrivs inom UI, men artiklarna som skrivs med den som bas får forskarna stå för.

– Vi har forskare på UI som bedriver forskning. De publicerar i internationella tidsskrifter, eller uttalar sig i media. Och för det står de själva, säger Mats Karlsson och fortsätter:

– Det görs inom ramen för UI, men publikationen är inte en UI-publikation.

Uppståndelsen ser han som ett kvitto på att institutet är relevant och intressant.

– För oss innebär det att våra forskare är betydelsefulla och intressanta. Det är vad vi vill vara.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag