Den lilla pojken går genom centrala Umeå med famnen full av rosor som han försöker sälja till förbipasserande.
En vuxen man övervakar honom några steg bort. Allt filmas av TV4. När reportern visar filmen för socialtjänsten, kommer det som en överraskning:
- Det ser verkligen ut som barn som tvingas utföra arbete, säger Anders Wallenberg, socialsekreterare, till TV4 Umeå.
Pojken - kanske sju, åtta år gammal - är bara det senaste misstänkta exemplet på handeln med barn som hela tiden pågår i Sverige.

Agerar inte trots vetskap

Expressen har i fyra dagar i samarbete med Unicef granskat hur barn och ungdomar förs till Sverige för att utnyttjas för tiggeri och stölder eller i värsta fall som sexslavar.
Expressens granskning visar nu att det inte är ovanligt att både kommuner och polismyndigheter väljer att blunda och inte agera trots att de får uppgifter om att barn utnyttjas.
Det finns flera exempel på barn som på sin stöldturné genom Sverige åkt fast ett antal gånger - utan att någon agerat.
- Det är ett av de stora problemen. Man ser bara det brott man har framför sig, inte den bakomliggande orsaken, säger Per Englund, kriminalinspektör som i flera år arbetat mot människohandel.
Expressen berättade i går historien om 11-åriga Katya från Bulgarien som fyra gånger greps - och släpptes fri igen - på sin stöldturné genom Sverige innan någon reagerade.
Den 15 maj 2006 greps hon efter att ha försökt stjäla i en butik i Kisa. På grund av sin låga ålder kontaktades socialtjänsten som fick ta över ansvaret för flickan.

Fick tillbaka henne

Utan att han behövde identifiera sig fick den man som kallar sig Katyas farbror - som i dag står åtalad för människohandel av Katya - tillbaka henne.
Mindre än en månad senare greps Katya igen, den här gången i Arboga. Polisen såg att hon gripits tidigare, men ingen drog några slutsatser av det. Socialtjänsten gjorde bedömningen att det inte fanns skäl att omhänderta henne.
Den första november greps Katya igen efter en stöld i Laxå. Socialsekreteraren som polisen lämnade Katya till berättar i ett polisförhör:
- Mannen påstod att han var flickans farbror. De hade besökt vänner i Stockholm enligt mannen. Han ursäktade vad som hänt och skulle se till att detta inte upprepas.
Farbrodern fick tillbaka Katya en tredje gång utan att behöva visa någon legitimation.
Det var först i Sollentuna som socialtjänsten tyckte att det var något märkligt i förhållandet mellan farbrodern och den unga flickan.
- Han förde deras talan, medan flickan bara var tyst och stilla. De satt ner, men de satt inte nära varandra utan det fanns en klar distans, förklarar socialsekreteraren i ett förhör.
När den nu åtalade mannen förklarade för socialtjänsten att han hade "rätt att ha henne" fattade de misstankar om att allt inte stod rätt till. Drygt sex månader efter att hon gripits första gången insåg svenska myndigheter Katyas situation. Hon omhändertogs och mannen greps en tid senare misstänkt för människohandel.
TVINGAS SÄLJA ROSOR. Expressens granskning visar att det inte är ovanligt att både kommuner och polismyndigheter väljer att inte agera trots att de får uppgifter om att barn utnyttjas, som här i Umeå där en sjuårig pojke tvingas att sälja rosor. Foto: TV4Flera poliser och socialsekreterare som Expressen talat med hävdar att polis och socialtjänst ofta medvetet väljer att blunda för att barnen utnyttjas.
- Det talas kanske inte om det öppet, det handlar nog mer om att man talar om framgångsfaktorer. I valet mellan knark på bordet och misstankar om att en kille för in tjejer från Tjeckien så blir nog valet ganska enkelt, där är kunskapen så mycket bredare, säger Per Englund.
- En liten polismyndighet skulle dessutom gå på knäna över att ta sig an en sån här utredning, det kan kosta flera miljoner.
Christina Heilborn, barnrättsjurist vid Unicef, bekräftar att oro för att människohandelsutredningar ska belasta budgeten - tillsammans med okunskap - kan vara orsakerna till att barn många gånger släpps i väg.
- Även om polis och socialtjänst har kunskap och vill agera så får de inte stöd av sina chefer att ta sig an det här och gå vidare. Men bara misstanken om att ett barn far illa borde få dem att agera, säger Christina Heilborn.

Vidtar inte åtgärder

Ingrid Åkerman, som arbetat med de här frågorna i elva år, delar hennes uppfattning:
- Jag ser hela tiden det här, att man inte vidtar åtgärder på grund av kostnader.
Flera kolleger till henne har vittnat om att ledningen bett dem lägga ner misstänkta människohandelsfall som gällt barn.
- När en kollega i en mindre kommun ville öppna en utredning så fick hon inte göra det, säger Ingrid Åkerman.
Om barnet inte är asylsökande får varje kommun ensam stå för kostnaderna av ett omhändertagande. En åtgärd som är nödvändig för att utreda om barnet är utsatt för brott.
Den korta vistelsen blir ett argument för att strunta i barnen.
- Politiker och kommunledning gör bedömningen att barnen försvinner ju snart ändå och då blir det någon annans problem, så de släpper dem vidare, säger hon.
- Under de senaste två åren har det varit en massiv utbildningsinsats på gräsrotsnivå, men detta hjälper tyvärr inte om inte chefer och andra beslutsfattare tar sitt ansvar i enlighet med barnkonventionen. Under de elva år jag arbetat med frågan har alldeles för många barn fallit mellan stolarna, säger hon.
Hur gick det då med den lilla blompojken som filmades tillsammans med en vuxen man av TV4 i Umeå?
- De var i Umeå över dagen bara, de for vidare dagen efter, så det var nog ingen här som hann upprätta någon anmälan om människohandel, säger Inga-Lena Jonasson, chef på kriminalunderrättelseroteln vid polisen i Västerbotten.