Diana,7 matar Sherko, 2 med gröt. Bredvid Mustafa, 33 och hans fru Najruz Osman, 27. Foto: Meli Petersson EllafiDiana,7 matar Sherko, 2 med gröt. Bredvid Mustafa, 33 och hans fru Najruz Osman, 27. Foto: Meli Petersson Ellafi
Diana,7 matar Sherko, 2 med gröt. Bredvid Mustafa, 33 och hans fru Najruz Osman, 27. Foto: Meli Petersson Ellafi
Maten tar slut snabbt när volontärerna delar ut mat. Foto: Meli Petersson EllafiMaten tar slut snabbt när volontärerna delar ut mat. Foto: Meli Petersson Ellafi
Maten tar slut snabbt när volontärerna delar ut mat. Foto: Meli Petersson Ellafi
Rasha Bakran med sin fyra barn, Nofa, 16, Raghad, 15, Rawani, 13 och Jihad, 7. Foto: Meli Petersson EllafiRasha Bakran med sin fyra barn, Nofa, 16, Raghad, 15, Rawani, 13 och Jihad, 7. Foto: Meli Petersson Ellafi
Rasha Bakran med sin fyra barn, Nofa, 16, Raghad, 15, Rawani, 13 och Jihad, 7. Foto: Meli Petersson Ellafi
Sherko, 2. Foto: Meli Petersson EllafiSherko, 2. Foto: Meli Petersson Ellafi
Sherko, 2. Foto: Meli Petersson Ellafi
Raghad, 15 och Nofa, 16. Foto: Meli Petersson EllafiRaghad, 15 och Nofa, 16. Foto: Meli Petersson Ellafi
Raghad, 15 och Nofa, 16. Foto: Meli Petersson Ellafi
Rasha Bakran. Foto: Meli Petersson EllafiRasha Bakran. Foto: Meli Petersson Ellafi
Rasha Bakran. Foto: Meli Petersson Ellafi

Här tigger barnen om mat och kläder

Publicerad

IDOMENI. Barnen tigger om mat och kläder.

Tusentals unga svälter vid gränsen till Makedonien.

– Jag köar i tre timmar för att få mackor till mina barn, säger Rasha Bakran, 31, som är fast i lägret med fyra barn.

En dimma av rök ligger över fälten vid den grekiska gränsen till Makedonien.

När mörkret lägger sig tänds brasorna. Familjer som har lyckats samla ihop ved och grenar samlas runt små eldar. Vi ser tomma blickar. Tjock lera på kläder och skor.

Ihoptryckta kinder. Barnen är hungriga. Flera familjer vi träffar har varit här i tre veckor. De sover i tält som sjunkit i jorden efter flera dagars regn.

"Kan inte återvända"

Några timmar tidigare avgjorde EU och Turkiet deras öde. Men få här i leråkern vet vad det innebär för dem. Trots leran, regnet, hungern, kylan och ovissheten ser många vi pratar med det här som ett bättre alternativ.

– Vi kan inte återvända till Turkiet. Där skulle mina döttrar tvingas jobba för att vi skulle kunna ha råd att ha någonstans att bo. Jag vill till Europa så att de kan gå i skolan, säger Rasha Bakran från Syrien.

Det är ett under att hon hållit sina barns kläder rena. Varje morgon står hon i kö till toaletterna som monterats upp. Hon gör sitt bästa för att få bort smutsen och stanken. Från klockan tio står hon i matkön. Efter tre timmar står hon längst fram. Då kan hon köpa fem mackor. Till sig själv och barnen Raghad, 15, Nofa, 16, Rawani, 13, och Jihad, sju.

Mackorna ska räcka till frukost, lunch och middag. Familjen kommer från en stad utanför Aleppo i Syrien. Som många här vill de komma till Tyskland. Sedan några månader har Rasha Bakran sin man och två barn, åtta och nio år, i landet.

– Varför vi inte åkte tillsammans? För att vi inte hade råd. Vi kunde bara skicka några barn åt gången, säger hon.

Vill bara vara med sina barn

Samma situation befinner sig flera mammor vi träffar. Najruz Osman, 27, en kurd från Syrien skickade med sig sonen Mohammed, åtta, till Holland med en släkting som var skadad. Hon ville åtminstone rädda ett barn. De två yngsta Sindra, fyra, och Sherko, två, har hon med sig. Sherko får en sked gröt av kusinen Diana, 7, när de värmer sig runt brasan.

– Det enda jag vill är att vara tillsammans med mina barn, säger mamman.

En majoritet av de flyktingar och migranter som kommer till Grekland nu är kvinnor och barn. Enligt Unicef är mer än 20 000 barn bland de 43 000 som fastnat i Grekland. Tusentals av barnen och deras föräldrar är strandade i Idomeni, nära den makedonska gränsen.

Barn hostar ständigt och många är i behov av vård. Läkare utan gränser och andra hjälporganisationer har varnat för att situationen är oacceptabel.

Få ser trots de miserabla förhållandena ingen annan väg än förbi gränsen.

– Jag vill till min pappa. Han är i Berlin, säger Haya Abbadi, 16, på god engelska.

Hon är här med sin mamma och en lillebror. Ansiktet har ett stort ärr. Det skäms hon för och vill inte visa upp skadan på bild. Det hände i Damaskus.

– En explosion.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag