Patrik Hertzman, vid Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, provskjuter vapen. Testet har inget samband med Palmeutredningen. Foto: Polisen
Patrik Hertzman, vid Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, provskjuter vapen. Testet har inget samband med Palmeutredningen. Foto: Polisen

Här testas vapnen som kan ha mördat Palme

Publicerad

Polisen testskjuter alla vapen som tas i beslag eller lämnas in som hittegods.

Det är ett viktigt sätt för att kunna matcha upphittade vapen med ouppklarade brott.

– Man vill se om spåren på kulorna och hylsorna i en provskjutning går ihop med spår från ett register med brott där man inte har funnit vapnet, säger Patrik Hertzman, som arbetar som vapenundersökare på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC.

Alla vapen som tas i beslag eller som lämnas in som hittegods till polisen, där man misstänker att det kan finnas ett samband med ett brott, testskjuts på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, i Linköping.

Det görs även testskjutningar av den revolver av typen Smith-Wesson i kaliber .357 som överlämnats till kriminologiprofessor Leif GW Persson och som GW sedan överlämnade till Rikskriminalpolisen.

Testet görs i flera steg

Patrik Hertzman arbetar som vapenundersökare på NFC. Han berättar att man med testskjutningen dels vill se om vapnet fungerar som det ska och dels se om vapnet kommit till användning vid tidigare brott som inte är uppklarade.

– Man vill se om spåren på kulorna och hylsorna som man ser i en provskjutning går ihop med spår från ett register med brott där man inte har funnit vapnet som har använts i skjutningen, säger Patrik Hertzman.

För att testa ett vapen använder sig Patrik Hertzman och hans kolleger sig av ett antal steg där det först och främst handlar om att ta reda på om vapnet är funktionsdugligt.

Olika ammunition används

Man väljer sedan ut vilken ammunition vapnet ska provskjutas med. Ofta skjuts det med flera olika sorters ammunition för att se variationen i de spår som vapnet ger. Därefter provskjuts vapnet i en vattentank eftersom vattnet, med sin höga densitet, bromsar upp kulorna utan att de får en stor yttre påverkan.

– Syftet med provskjutningar är att tillvarata kulor och patronhylsor i det skick de är i så fort de kommer ut ur vapnet. Kulorna kommer ut med ganska hög fart och det måste man bromsa upp på något sätt utan att de får nya märken och då gör man det genom at skjuta ner i en tank med vatten, säger Patrik.

I västa fall kan vapnet explodera när man trycker av. Om man bedömer att det är en säkerhetsrisk att skjuta med vapnet kan det i stället spännas fast i en anordning utan att någon av personerna som testar vapnen behöver hålla i dem.

Utgår från en skala

För att bedöma sannolikheten för att ett visst vapen har använts vid en viss skjutning använder sig vapenundersökarna av en utlåtandeskala som går från minus fyra till plus fyra. Patrik Hertzman beskriver skalan som en våg som väger olika hypoteser.

– Den används vid undersökningar när man ska göra en viktad slutsats. Plus fyra är den starkaste graden av överensstämmelse, men det betyder inte att det är ett faktum. Jag kan aldrig säga att jag är hundra procent säker. Det vi gör är att göra en värdering utifrån två givna hypoteser.

I andra änden, vid minus fyra, går det däremot at göra uteslutanden av att ett visst vapen inte har använts vid ett visst brott eftersom man exempelvis då kan se att en viss pipa inte överensstämmer med en viss kula.

VAPNEN SOM FIGURERAT RUNT PALMEUTREDNINGEN

HOLMÈN VISAR REVOLVRAR

Det vanligaste vapen som använder den typ av ammunition som hittades på mordplatsen är en revolver av typ Smith & Wesson .357.
Det finns ett stort antal legala Magnumrevolvrar i Sverige - alltså vapen med licens. Hur många illegala som finns är det ingen som vet. Palmeutredningen har försökt att hitta vapen av detta fabrikat.
Hans Holmér, född 1930, var polismästare i Stockholm och den som ledde polisens utredning av mordet på Olof Palme under det viktiga inledande skedet. På en presskonferens visar han upp två typer av Magnum-revolvrar. Polisen har under utredningen ha testskjutit cirka 500 revolvrar av den typen.

 

Foto: Robban Andersson

MOCKFJÄRDSVAPNET

Vapnet stals vid ett inbrott i Haparanda 1983 och tros ha använts vid ett rån i Mockfjärd i Dalarna samma år.
Rånet utfördes av ett brödrapar från Finland. Vissa uppgifter gör gällande att vapnet dumpades i sjön efter rånet. I polisutredningen finns dock uppgifter om hur Mockfjärdsvapnet efter rånet ska ha sålts till den nu döde Christer Pettersson.
En analys av kulan som avlossades vid rånet visade att den var från samma så kallade stöpa som de kulor som hittades på Sveavägen efter mordet på Olof Palme. Expressens Christian Holmén lyckades med hjälp av dykare hitta revolvern i Djursjön, norr om Mockfjärd, 2006. Men pipan var i för dåligt skick för att kunna knytas till kulorna från Sveavägen.

 

SUCKSDORFFSVAPNET

Ett intressant vapen som är av den typ av revolver som Olof Palme mördades med är det så kallade "Sucksdorffsvapnet". Det stals 1977 vid ett inbrott i regissören Arne Sucksdorffs hem i Stockholm.
Tjuven, som är känd, hävdar att han senare sålde revolvern, en Smith & Wesson Highway Patrolman med sex tums pipa, för 2 000 kronor. Man vet att det har en kolv av trä med en infilad skåra i.

 

Foto: Tommy Pedersen

KUNGSTRÄDGÅRDSVAPNET

Ett vapen av samma typ som ska ha använts vid Palmemordet och som polisen ännu inte har kunnat hitta är det så kallade Kungsträdgårdsvapnet. Det såldes 1992 i Kungsträdgården i Stockholm till två män. Ägaren hade själv skaffat vapnet på laglig väg. Köparna fick dessutom 25 hemmagjorda patroner.
Spaningsledningen gick 2006 ut TV3:s "Efterlyst" med en detaljerad beskrivning av vapnet. Utredarna vet också serienumret som ska finnas dolt under revolverns kolvplattor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag