PÅ MANHATTAN. Gustav Fridolins möten avlöser varandra under dagarna i USA. "När vi ser opinionsmätningarna bland lärare, vilket förtroende det finns för vårt parti och för mig, så är det jättehedrande. Det ger oss både ett stort ansvar och att vi kan gå in i regeringen med stort självförtroende", säger han. Foto: Pontus Höök
PÅ MANHATTAN. Gustav Fridolins möten avlöser varandra under dagarna i USA. "När vi ser opinionsmätningarna bland lärare, vilket förtroende det finns för vårt parti och för mig, så är det jättehedrande. Det ger oss både ett stort ansvar och att vi kan gå in i regeringen med stort självförtroende", säger han. Foto: Pontus Höök

Här samlar Fridolin på sig USA-inspiration

Publicerad

BOSTON/NEW YORK. Gustav Fridolin har siktet inställt på Utbildningsdepartementets topp.

Nu vaskar han skolidéer i USA och tar samtidigt kål på spekulationerna om ett eventuellt regeringssamarbete med Folkpartiet.

- Det är ingen som tror att MP kommer sitta i regering med folkpartistisk kärnkraftskärlek eller Björklunds skolpolitik, säger han på väg mellan Boston och New York.

De hopfällbara stolarna är uppställda i tre rader inne i den vitmålade 1800-talsvillan utanför Harvard-området, men bara två är upptagna. Vitlöksdoften hänger tung från den uppdukade buffén, manshöga träpaneler omringar det öppna mötet. Det är en disparat samling människor som kommit till The Democracy Center för att lyssna på Gustav Fridolin. Green party-medlemmen David Rolde har med sig ett plakat med en salig blandning konspiratoriska budskap där Putin, sionister och nynazism trängs.

Med betydande kroppshydda och palestinasjal över axlarna sitter han och väntar. Men Gustav Fridolin läser med bekymrad min på plakatet och ber honom ta undan det på mötet.

- Jag har aldrig blivit ombedd att ställa undan min skylt. Säger du att jag inte har rätt att utnyttja min uttrycksfrihet? svarar David Rolde med darrande röst.

En äldre man bredvid honom har skägg upp till kindbenen och mörka plirande halvmånar till ögon.

- Vi kom inte hit för att du skulle praktisera din uttrycksfrihet. Förresten vet jag att du inte vill att jag ska få reda på det jag snart kommer få reda på, säger han och kisar mot Gustav Fridolin.

Det är tyst i salen. En telefon ringer, men didgeridoo-signalen stängs skyndsamt av. Nio andra tappra åhörare; någon professor, någon tidigare lokalpolitiker, försöker medla.

- Ta bort skylten nu. Du kan ha den bredvid dig medan vi pratar, säger moderatorn för kvällen Ian Simmons.

Varför är Gustav Fridolin här? Det verkar finnas flera förklaringar till det. Meningen med besöket har lanserats av Miljöpartiets pressansvariga som en föreläsning på Harvard om rasismens frammarsch i Europa. Men den som ser en klassisk universitetsaula framför sig med bänkrader fulla av åhörare tar fel. När Gustav Fridolin på tisdagsförmiddagen kom till The Carr Center for Human rights på Harvard Kennedy School visades han till ett litet rum med heltäckningsmatta, lågt till tak och en overhead. Programdirektören Tim McCarthy var varm och välkomnande, amerikanskt proffstrevlig. I de tomma korridorerna utanför började han ursäktande med att man aldrig vet hur många som kommer på sådana här lunchdragningar.

- Det är som hemma, sa Gustav Fridolin, till synes lugn och glad.

Med bara någon minut kvar hade tre personer dykt upp. Snart släntrade fler in, de allra flesta svenskar. Till slut satt knappt ett tjugotal åhörare i rummet varav en äldre kvinna som inte riktigt såg ut att veta var hon befann sig.

Oro för högerextremister

Efter föreläsningen säger Gustav Fridolin att det finns ett stort intresse för vad som kan hända i Europa om de högerextrema krafterna växer sig starka i EU-valet.

- Därför ville man ha ett seminarium här om utvecklingen. Då fick jag som representant för de gröna i Europa möjlighet att komma hit och berätta om krafterna som faktiskt verkar mot rasismen. Nu ska jag in och träffa professor Ganz, en stor förebild som var spännande att lyckas få in i schemat när man ändå är här, säger han.

Men efter det smått kaotiska mötet på Democracy center senare på kvällen låter det annorlunda när han kliver ut på gatan från trävillan.

- Den stora anledningen för mig att åka hit var att träffa professor Ganz som jag har inspirerats av under lång tid. Jag hade ett fantastiskt spännande samtal med honom om undervisning och utbildning efter hans lektion, säger han.

Han talar med lika mycket energi vem han än möter och verkar mestadels otröttlig, men plakat-mannen har gjort honom irriterad.

Utanför Penn Station där han just anlänt via tåg från Boston. I taxikön känner ingen igen honom.Foto: Pontus Höök
- Generaliserande budskap är det värsta jag vet. Nu verkade den här mannen med plakatet inte må så bra, men jag har alltid stört mig oerhört på den typen av ogenomtänkta åsikter, säger han.

Den mest sannolika förklaringen till varför Gustav Fridolin är på genomresa har att göra med en av partiets valstrategier. En föreläsning på anrika Harvard-universitetet passar helt enkelt som hand i handsken. Båda språkrören ska under valåret synas så mycket som möjligt i studentmiljöer, för att vinna studenternas röster och säkra en framtida väljarkår med inflytelserika akademiker. Allt Gustav Fridolin nu gör handlar om att efter valet 2014 kunna titulera sig utbildningsminister. Han är genomtänkt och förberedd, och verkar uppriktigt besjälad av att vända utvecklingen i skolan. Än kan han inte styra Utbildningsdepartementet, men han gör sitt bästa för att kommunicera med tjänstemännen genom debattartiklar och utspel. Ett slags mediemanual till de icke-politiska tjänstemännen.

Sms:ar Löfven varje vecka

Och han verkar självsäker. Vid ett tidigare möte på Medelhavsmuseet i Stockholm går han igenom olika ministerposter och säger att de inte är intresserade av finansministerposten.

- Men med den typen av stöd vi nu ser vore inte det verklighetsfrämmande om man ser till regeringskoalitioner i andra länder. Jag har fått signaler att S förstår att ingenting kommer gratis.

På tåget från Boston till New York berättar han att han pratar i telefon, sms:ar och träffar Stefan Löfven i princip varje vecka för att lägga upp strategier och diskutera politik. De har gått igenom hur bostäder, skola, klimat och järnvägar skulle kunna se ut. Ibland får han ett uppmuntrande sms efter en tv-sänd debatt från S-ordföranden. Samtidigt har Gustav Fridolin själv drivit på för att de båda partierna inte ska göra gemensamma utspel innan skuggbudgeten presenteras.

- Det finns skillnader mellan våra partier. Ju starkare vi blir i valet desto större tryck kan vi utöva i en regeringsförhandling. Om vi ska sätta oss ner och göra de förhandlingarna före valet eller vårbudgeten spelar det inte så stor roll vilket parti svenskarna röstar på.

Nattmanglingar, smällda dörrar och hårda ord är erfarenheten från förhandlingarna mellan 2002 och 2006. Tidigare partisekreteraren Håkan Wåhlstedt minns den hårda vägen som den enda.

- Vi hade ett läge med Socialdemokraterna där det var så att ju taskigare vi var, desto mer fick vi igenom. Ju snällare vi var desto mer körde de över oss, säger han.

Nu är läget i opinionen annorlunda och med makten inom räckhåll är Gustav Fridolin inställd på kompromiss.

- Som vi gjorde då kan du driva genom enskilda segrar, men det är inte så du bygger ett förtroende som innebär att du vänder utvecklingen.

Förbifart Stockholm svider

Om man frågar runt i partiet vilken den svåraste politiska frågan blir i ett samarbete med Socialdemokraterna är Förbifart Stockholm det vanliga svaret.

- Inte ens om man skulle säga att vi lägger 50 miljarder på vägen, och samtidigt 50 miljarder på tunnelbanan skulle det gör oss nöjda, för vi är liksom emot vägen, säger en källa.

På Bergen Country Technical school undervisas elever med inlärningsvårigheter. Gustav Fridolin deltar i en fysiklektion där läraren vidareutbildats för att också kunna undervisa i naturvetenskapliga ämnen.Foto: Pontus Höök
Gustav Fridolin nämner arbetskraftsinvandringspolitiken där han säger att LO och S gått fel väg, lagstiftad kvotering till bolagsstyrelser där han är besviken på S handlingskraft, och höjda lärarlöner.

Finns det något du är beredd att lämna ett regeringssamarbete över?

- Om en regering inte mäktar med att vända utvecklingen i skolan förtjänar den inte att var grön. Vi måste klara att få till investeringar i miljonprogrammens förorter, se till att göra statliga investeringar för att höja lärarlönerna. Och det kommer att vara hårda förhandlingar. Jag är inte rädd för att undervisa på heltid igen.

Partistrategernas stora huvudbry nu är hur man ska se till att MP inte blir uppätna och går samma öde till mötes som de små allianspartierna. Det, och hur partiet inte ska bli det fjärde att gå upp till 12 procent och vända.

- Vi är medvetna om att gå från Miljöpartiet, en ganska stenhård oppositionsröst i 30 år, till att bli ett regeringsparti: att ta det steget är en jävla utmaning, säger en källa.

Men Gustav Fridolin verkar obekymrad.

- Inte bara våra medlemmar, utan jag tror de allra flesta svenskar, vet vad vi vill och vad vår uppgift är i politiken. Därför vet man vad vi har i en regering att göra. Och vad vi ska utvärderas utifrån.

Fridolin nobbar Folkpartiet

Med en partikultur som Miljöpartiets, med högt till tak, bångstyriga gräsrötter och spretigare riksdagsgrupp höjs på sina håll oroliga röster om hur man ska klara av att sitta i regering. Med en stenhård blockpolitik som hänger på bara en röst kommer partiet få det tufft. Med en bredare majoritetsregering kan det i stället finnas fördelar, som också kan tillåta enskilda att rösta mot partilinjen. I valet 2010 hade MP-medlemmar runtom i landet svårt att motivera varför man samarbetade med Lars Ohlys vänster när väljarna frågade i valstugorna. Nu gör Jonas Sjöstedt allt han kan för att bjuda upp till dans, men Gustav Fridolin verkar hellre blicka över blockgränsen. Men Folkpartiet, vanligast i spekulationerna som eventuell framtida regeringssamarbetspartner, avfärdar han på grund av partiets inställning i kärnkraftsfrågan och skolpolitiken.

Är FP-alternativet troligare om det är Birgitta Ohlsson som styr efter valet?

- Jag är inte statsvetare så det är inte min sak att svara på FP:s inre liv. Men slutligen är det upp till väljarna att bestämma.

Tongångarna är desto varmare när Centerpartiet kommer på tal.

- Det blev så tydligt när jag och Annie Lööf åkte runt och debatterade. Vi höll i stor utsträckning med varandra mot alliansens politik. Då undrar man varför de här rösterna inom Centern har så svårt att få utrymme i alliansen, och varför Centern konsekvent väljer alliansen i stället för landsbygden.

Framme i New York har Gustav Fridolin ett möte med ett av USA:s två lärarfack. Ordföranden Mike Mulgrew är en karaktär som hämtad ur valfri "The Wire"-säsong. Han berättar om fackets aggressiva kampanj för att avsätta skolpolitiker. Det är så att säga no bullshit med denna man.

- Vi tog ut demokrater, en efter en. Jag har nästan mer problem med demokrater än republikaner nu för tiden. Föräldrar, lokala avdelningar, lärare, vi mobiliserade alla kontakter vi har och det var ett jävla liv, precis som vi vill ha det. Men era fack kör inte med den typen av aggressivt kampanjande va? säger han vänd mot Fridolin.

Många av problemen i svensk skola finns också här, även om situationen på många sätt är som natt och dag. När svenskarna berättar att var fjärde lärare i Sverige slutat av annat skäl än pension sedan 2006 blir det tyst i rummet.

- Wow, ni har stora problem, säger Mike Mulgrew.

Efter en promenad längs inloppet till New York ska Fridolin möta Miljöpartiets lokalavdelning. Först ska han bara göra sig av med salamipizzan han har med sig i doggy bag från middagsrestaurangen. MP:s lokalavdelning startades av reklamare, och har nu tagit på sig att kampanja för att så många utlandssvenskar som möjligt ska rösta i valet. Eftersom Brooklyn trots allt inte är en svensk kommun är man mer av en samlingspunkt än aktivt politiskt organ. New York-korrar minglar med svenska forskare och hitflyttade svenskar. Gustav Fridolin är taggad, han är med på selfies och minglar. Det öppna mötet på Democracy Center utanför Harvard känns långt borta, nu är han framme i nutid och rör sig glatt mellan moderna gröna väljare i sotarmössa och akademisk utbildning. Han vill se en mer intellektuell politik, med fler professorer i riksdag och regering.

"Green new deal"

- Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren uttryckte det så här "för inte så många år sedan hittade man framtida Nobelpristagare i Sveriges riksdag". Inget ont om någon av mina kolleger, men det är nog inte där vi är just nu. Den typen av forskare och akademiker i frontlinjen ska så klart också vara engagerade i politiken.

Frågestunden domineras av skolfrågorna. Men en man vill veta mer om MP:s ekonomiska politik.

- Vad har ni egentligen för svar i den ekonomiska debatten med deflationsrisk i Europa, frågar han.

Huvudattraktionen för kvällen svarar med "Green new deal".

- På europeisk nivå handlar hela den gröna rörelsen om att göra verklighet av den strategi som lånar sitt namn från politiken som drevs i både Europa och USA efter kriget. Nu står vi där, och vi måste våga göra de massiva investeringar som behövs. Det skapar jobb om vi gör det i bostäder, transportsystem och energisystem och gröna lösningar. Det måste finansieras, men en del kan lånefinansieras också, svarar Gustav Fridolin.

Det tidigare språkröret Birger Schlaug beskyller i sin blogg dagens språkrör för att alltför mycket vilja åt makten, att partiet i jakten hamnat i en viljelös mitt, "anfrätt av nyliberalism". Varken kritiken eller skiljelinjen mellan tillväxtskeptiker och marknadssinnade i partiet ser Gustav Fridolin som ett problem.

- Den debatten behövs. Om den inte kan finnas i ett grönt parti, var finns den då? Vi måste börja se till andra mått än bnp, säger han.

Tron viktig när mamman blev sjuk

Nästa dag verkar våren äntligen ha kommit till New York efter en ovanligt hård vinter. Mellan ett skolbesök och ett möte med FN:s Global Compact-kontor för klimatfrågor tar han en kaffe i Bryant Park och badar i sol. Han pratar om att dottern Charlie älskar att gå i kyrkan på söndagar, hon gillar när alla vuxna sjunger tillsammans. Familjens kristna tro var särskilt viktig när hans mamma blev svårt sjuk. För egen del absolut, men han är också övertygad om att det var mammans gudstro som till sist fick henne att tvärtemot vad läkare och anhöriga hade trott klara av att resa sig ur rullstolen.

När pratade du med Gud senast?

- Gud är alltid närvarande. Men jag skulle nog säga att jag ber.

Hur ofta ber du?

- Det är privat, men det är ett sätt för mig att se att allt man kan göra är sitt bästa. Att det finns något som är mycket större än oss.

Om vi säger så här då, vem pratar du oftast med just nu, Löfven eller Gud?

- Haha. Jag jämför inte dem två, säger han och tittar bort mot trafiken på femte avenyn.

 

Fler nyheter från Expressen? Ladda ner vår app för Iphone här, eller Android här.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag