Flera av de 23 renarna blev lemlästade och låg i snön i timmar innan de avlivades.
Flera av de 23 renarna blev lemlästade och låg i snön i timmar innan de avlivades.

Här ligger sårade renar
och lider i flera timmar

Publicerad

När tåget kom i hög hastighet hann de 23 renarna inte fly. Järnvägen utanför Fjällåsen, nordväst om Gällivare förvandlades till ett blodbad.

Eftersom det bara är Trafikverkets personal som får avliva djuren kan de få lida i flera timmar. "Avancerat statligt djurplågeri", menar renägaren Anneli Kråik Jannok.

– Renarna ligger med stympade kroppar och det här händer hela tiden, dag som natt, säger Jannok till Expressen.

Olycksplatsen beskrivs som ett slagfält. Ofödda renkalvar och deras massakrerade mammor ligger utspridda längs järnvägen. En fjolårskalv som har fått samtliga ben avklippta i kollisionen lider i snön.

På måndagen dödades 23 renar av ett tåg mellan Gällivare och Kiruna. Enligt renägarna Lars-Ola och Anneli Jannok var djuren på väg till nya betesmarker som ligger inom deras naturliga flyttvägar.

När tåget kom låg många av renarna sannolikt ner på spåret.

Långa avstånd till olyckorna

Liknande händelser sker väldigt ofta i norra Sverige. Bara under 2000-talet har drygt 11 000 renar dödats av tåg. I paret Jannoks sameby har ett hundratal renar dött de senaste fyra månaderna.

Men vad händer egentligen efter olyckorna?

"Är vardag här uppe"

Avstånden till olycksplatserna är ofta väldigt stora. Och eftersom det endast är Trafikverkets personal som får vistas i spårområdet kan renarna tvingas lida i flera timmar innan de avlivas.

– Det här är inget annat än avancerat statligt djurplågeri och en väldig nonchalans från Trafikverket som faktiskt har makt att stoppa dessa onödiga massakrar på ren som är vardag här uppe i norr, säger Anneli Kråik Jannok.

Var vid liv i en timme

I måndags dödades 23 renar. Den 13 januari i år dödades 48 stycken djur vid en kollision med ett persontåg i samma område. Renarna måste ofta korsa järnvägen för att ta sig till nya betesmarker. Och skadorna i tågkollisionerna är ofta inte direkt dödande.

– I går var det en fjolårskalv som fått alla benen klippta och som låg cirka en timme vid liv innan min man kom och kunde avliva den. Det tog ytterligare flera timmar innan Trafikverkets personal var på plats, alltså de som egentligen ska sköta avlivningen, säger Jannok till Expressen.

"Man vill bara gråta"

Anneli Kråik Jannok har tillsammans med flera andra i samebyn föreslagit åtgärder som skulle skydda renarna. Bland annat viltstängsel, hastighetsgräns för tågen och utbildning för renägarna så att de kan gå in på spårområdena. Men enligt samebyn är Trafikverket inte villiga att spendera pengarna som krävs för att skydda djuren.

– Det är en enorm psykisk press för oss att veta att vi inte kan skydda våra djur och att de dör i onödan för att Trafikverket vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Här kan man verkligen tala om att tjäna pengar på djurs lidande. Man vill bara gråta. Och svenska folket vet ingenting om det här, säger Jannok.

"Måste jaga runt efter skadade"

Thomas Pihl på Trafikverket förklarar att underleverantören var på plats vid olyckan inom den avtalade tiden, det vill säga max två timmar under ordinarie arbetstid och max fyra timmar efter ordinarie arbetstid.

– Det är jättetråkigt när det sker sådana här olyckor. Men det tar tid för oss att komma dit och det brukar även ta tid när vi väl är på plats. Personalen måste jaga runt efter skadade och halvskadade djur i djup snö, säger Pihl till Expressen.

Är en säkerhetsfråga

Trafikverket vill i nuläget inte bemöta renägarnas förslag på eventuella åtgärder. Pihl förklarar dock att det är förbjudet för allmänheten att röra sig i spårområden.

– Vi kan inte tillåta att någon annan tar hand om djuren. Det ska skötas av utbildad personal som har direktkontakt med vår trafikledning.

Trafikverket har bett att få återkomma med svar om varför man inte har vidtagit några av renägarnas förslag på skyddsåtgärder.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag