Annika Strandell i Halmstad, född 1954, kommer trots att hon har jobbat i hela livet att hamna under EU:s fattiggräns. Foto: PrivatAnnika Strandell i Halmstad, född 1954, kommer trots att hon har jobbat i hela livet att hamna under EU:s fattiggräns. Foto: Privat
Annika Strandell i Halmstad, född 1954, kommer trots att hon har jobbat i hela livet att hamna under EU:s fattiggräns. Foto: Privat
Trodde inte sina ögon när hon såg beskedet. Foto: Magnus Glans / PENSIONSMYNDIGHETEN / PRESSBILDERTrodde inte sina ögon när hon såg beskedet. Foto: Magnus Glans / PENSIONSMYNDIGHETEN / PRESSBILDER
Trodde inte sina ögon när hon såg beskedet.  Foto: Magnus Glans / PENSIONSMYNDIGHETEN / PRESSBILDER

Har jobbat hela livet – blir fattigpensionär

Publicerad

Hon har jobbat sedan hon var 15, alltid fast jobb, aldrig sjukskriven.

Annika Strandell, 62, trodde inte sina ögon när hon såg pensionsbeskedet.

Efter över 40 år i statlig tjänst hamnar hon under EU:s fattigdomsgräns.

– Jag trodde att de hade räknat fel.

EU:s fattigdomsgräns ligger på 11 830 kronor per månad och är så mycket som en person ska ha i disponibel inkomst för att klara sig, efter skatt.

Pensionsmyndigheten har beräknat att 231 500 pensionärer lever under fattigdomsgränsen i Sverige i år.

Annika Strandell i Halmstad, född 1954, kommer trots att hon har jobbat i hela livet att hamna under den gränsen.

”Jag har jobbat sedan nian”

– På sjuttiotalet studerade jag en del men jag har i princip jobbat sedan jag gick ut nian. Mestadels inom staten, säger Annika Strandell och nämner det som tidigare hette Invandrarverket, där hon jobbade under många år, just nu arbetar hon som handläggare på högskolan.

Lönen i dag är 28 700 kronor i månaden, men efter nästa år, då hon planerar att gå i pension, kommer hon enligt sitt pensionsbesked att få ut 11 200 kronor efter skatt.

”Jag trodde det blivit fel”

– "Det måste vara fel, kan detta stämma?" Jag trodde på riktigt att det hade blivit fel. Jag har alltid tänkt att jag ska få en bra pension, jag har haft fasta jobb, inte varit sjukskriven, inte fuskat och inte varit kriminell, säger Annika Strandell som har kontrollerat uppgiften med såväl personalhandläggaren på jobbet och två gånger med Pensionsmyndigheten.

Men beskedet står fast.

– Min mamma som själv var fattigpensionär sa alltid "en bra pension lär du ju få så mycket som du arbetar". Jag började jobba redan innan barnen var ett år, för jag ville vara ambitiös och tjäna pengar.

– Jag har alltid jobbat heltid men det spelar tydligen ingen roll.

"Det måste vara fel, kan detta stämma?" tänkte Annika Strandell.Foto: Magnus Glans / PENSIONSMYNDIGHETEN / PRESSBILDER

”Jag förlitade mig på staten”

Hon upplever inte bara en personlig besvikelse, utan känner en sorg över hur de som var med och byggde upp landets välfärd behandlas.

– Vi har betalat höga skattar i Sverige och arbetat mycket, både män och kvinnor, man förlitade sig på staten, att inte pengarna skulle försvinna, säger Annika Strandell som inte ens har pensionsparat genom åren.

– Jag tänkte att jag inte skulle behöva det. Det kan jag absolut ångra nu.

Däremot är hon tacksam över att hon delar sitt liv och hushåll med en man.

”Jag hamnade i skarven”

– Är man två så är det ju en fördel i alla fall, han kommer att få lite bättre pension än jag eftersom han är född 1952 innan pensionssystemet ändrades (födda 1938-1953 har garantitillägg). Jag hamnar precis i skarven.

Men om de kan på kvar i lägenheten i centrala Halmstad på sikt kan hon inte svara på.

– Vi har ett litet torp i Skåne efter min mamma och har alltid sagt att väl får flytta dit när vi bli pensionärer, för där kan vi bo billigt. Vi har barn och barnbarn i stan, så vi vill egentligen vara kvar här, men nu kan det mycket väl bli så att vi blir tvungna att flytta ändå.

Skjuter upp det värsta

Hon har lagt upp en plan för hur hon ska förvalta sin fattigpension.

– Jag kommer att ta ut lite högre i tio år, fram till jag är 74, jag tänker att jag är lite piggare då. Man får tänka så, att man skjuter upp det värsta. Hur lite jag får efter 74 vill jag inte ens tänka på.

 

LÄS ÄVEN: Staffan har jobbat sedan grundskolan – blir fattigpensionär

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag