Shafa Mahmoud, 22, kom som ensamkommande flyktingbarn. I dag jobbar han inom hemtjänsten och drömmer om att plugga till ambulanssjukvårdare. Foto: Privat / PRIVATShafa Mahmoud, 22, kom som ensamkommande flyktingbarn. I dag jobbar han inom hemtjänsten och drömmer om att plugga till ambulanssjukvårdare. Foto: Privat / PRIVAT
Shafa Mahmoud, 22, kom som ensamkommande flyktingbarn. I dag jobbar han inom hemtjänsten och drömmer om att plugga till ambulanssjukvårdare. Foto: Privat / PRIVAT
Bengt-Olov Eriksson (S) är kommunalråd i Tierp - och kritisk till regeringens nedskärningar som drabbar de ensamkommande ungdomarna och barnen.Bengt-Olov Eriksson (S) är kommunalråd i Tierp - och kritisk till regeringens nedskärningar som drabbar de ensamkommande ungdomarna och barnen.
Bengt-Olov Eriksson (S) är kommunalråd i Tierp - och kritisk till regeringens nedskärningar som drabbar de ensamkommande ungdomarna och barnen.

Här integreras de ensamkommande

Publicerad

Körkort, jobb och egna bostäder.

Tierps kommun berättar i en undersökning hur integrationen lyckats för flyktingungdomarna, vilket Upsala Nya Tidning först rapporterade om.

– Det gick med hjälp av hela samhället som ställde upp, säger Shafa Mahmoud, 22, i dag undersköterska inom hemtjänsten.

Det var svårt att lämna föräldrar, syskon, den lilla byn utanför Mogadishu i Somalia.

Och att under en lång tid inte veta vad som har hänt med familjen.

Men Shafa Mahmoud säger att han stod inför ett svårt val. Fly, eller ansluta till terrorgruppen Al-Shabab.

Som 16-åring, i sällskap med andra ungdomar i samma situation, sökte han sig till Sverige. Han hamnade i Tierp på HVB-boendet Bergis.

– Ärligt talat var det en jättesvår situation. Jag hade tur som kom med andra ensamkommande flyktingbarn, berättar Shafa Mahmoud.

Svårt i början

Första tiden kände han stor ångest.

– Min största dröm var att jag skulle få ett bättre liv i Sverige och en bättre framtid. Det hade jag sett fram emot från dag ett när jag kom hit. Men jag var inte säker på om jag skulle få stanna i Sverige, säger han.

Det dröjde bara fyra månader innan han fick besked om att han skulle få stanna. I dag kan asylsökande vänta 1,5 år på ett beslut. Det får många att känna stress och ångest, vilket Expressens enkätundersökning med asylsökande visat i serien Asylrapporten.

För Shafa Mahmoud blev personalen den stora pelaren som hjälpte honom göra framsteg. Det tog mer än ett år att lära sig språket och få behörighet till gymnasiet. Han tog studenten på vård- och omsorgsprogrammet 2015. Samma sommar började hanjobba som undersköterska. I dag har han fast jobb, ett som han trivs med.

– Jag tycker om att hjälpa människor och trivs jättebra med jobbet. Mina kolleger är jättebra och vi har jättefina kunder som vi hjälper, berättar 22-åringen.

Älskar Tierp

Hans anhöriga kom efter honom och bor i dag i Göteborg. Själv vill han fortsätta bo i Tierp.

– Jag trivs jättebra här. Tierp är ett ganska lugnt ställe, säger Shafa Mahmoud som nu siktar på att studera vidare för att blir ambulanssjukvårdare.

Matthew McNeill är föreståndare på HVB-hemmet Bergis i Tierp. Han anser att det är viktigt att ställa krav på ungdomarna så att de lär sig att bli självständiga. Foto: Privat

Många av flyktingungdomarna som kom samtidigt har valt att stanna kvar. Tierps kommun har kartlagt cirka tjugo ensamkommande ungdomar som bott på HVB Bergis under åren 2007-2016 och som hittills fått uppehållstillstånd. Undersökningen visar att tre av fyra hade jobb 2015 och att genomsnittsinkomsten för de ensamkommande låg på 178 000 kronor, vilket är bättre än snittinkomsten för unga vuxna i Uppsala län.

HVB-personalen har hjälpt mycket

Shafa Mahmoud nämner HVB-hemmets personal som en framgångsfaktor. De har alltid stöttat, hållit koll på var ungdomarna varit, vad de gjort och vilka kompisar de umgåtts med. Ännu en anledning till att det gått smidigt är mottagandet i Tierp.

– Vi har inte fått samhället emot oss. Tierp är ett litet ställe och vi har alltid fått stöd av människorna. Vi har inte känt oss utanför samhället. Vi har känt oss väldigt välkomna, säger han.

Shafa Mahmoud tycker att attityden är viktig, från både de som kommer hit och de som redan bor här.

– Det är klart att när man träffar människor som är trevliga så sprider alla kärlek. Det är jättefint här, ärligt talat.

Viktigt att ställa krav

Matthew McNeill har känt Shafa Mahmoud i flera år. Från början som hans socialsekreterare, senare som områdeschef och föreståndare för HVB-hemmet Bergis.

– En politik som vågar satsa, en skolverksamhet som ser möjligheter och en socialtjänst som samarbete med HVB Bergis för att hitta individuella lösningar för ungdomarna, beskriver McNeill som avgörande insatser för satsningen.

Han betonar att ungdomarna måste lära sig att ta ansvar för sina liv. Stöd ska inte vara omsorg, men även vägledning mot självständiga individer. Krav och höga förväntningar är nödvändigt.

Bengt-Olov Eriksson (S) är kommunalråd i Tierp - och kritisk till regeringens nedskärningar som drabbar de ensamkommande ungdomarna och barnen.

– Ungdomarna vill mycket och de ska inte ses som offer. De är kraftfyllda individer men ibland ska vi arbeta för att röja undan hinder och ge stöd när det behövs. Ha tålamod och skaffa en förståelse för den jobbiga asyltiden. Bygg relationer. Trygghet och tillit är grunden om man vill arbetar tillsammans med ungdomarna för att uppnå ungdomarnas mål, säger HVB-föreståndaren.

S-kommunalrådet är kritisk mot regeringen

Bengt-Olov Eriksson (S) är kommunalråd i Tierp och lyfter fram snabba insatser som nödvändiga för en framgångsrik integration. Han är kritisk till den S-MP-regeringens integrationspolitik, som beslutat att skära ner bidraget som är knutet till varje flytingungdom från 1 900 till 1 350 kronor per dygn.

– Jag är kritisk mot förslaget om att skära ner statsbidragen för ensamkommande flyktingbarn, säger kommunalrådet.

Nedskärningarna börjar gälla senare i år.

Investering för framtiden

– Min poäng är att ordentliga insatser ska ske snabbt för att kunna integrera ensamkommande flyktingbarn. Man ska se det som en investering för framtiden. Utanförskap kan kosta hur mycket som helst, säger Bengt-Olov Eriksson och pekar på att ungdomarna visat på en otrolig drivkraft som rest halva jorden för att komma hit.

Shafa Mahmouds bästa råd till andra flyktingbarn är att följa lagarna och ständigt vara målmedveten.

– Gör alltid ditt bästa. Var trevlig. Bemöt folk med respekt. Om du respekterar någon är chansen stor att man själv blir respekterad på samma sätt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag