Tavlan i femmornas klassrum upplyser om att matsäcken på idrottsdagen består av korv. På en vägg sitter ett bildkollage från besöket på vikingahandelsplatsen Birka.
Gemensamt för samtliga utflykter och aktiviteter är att skolan står för rubbet. Från bussbiljetten till kyckling-korven. Ska eleverna ut på prao i en annan del av staden ser skolan till att de kan ta sig dit.
- Det finns aldrig någon avgift, varken synlig eller dold. Lärarna bokar matsäckspaket och det är skolan som står för dem,säger Annika Hedås Falk, som sedan 2006 varit rektor på den kommunala skolan i södra Stockholm.
Hon har medvetet valt att prioritera kulturupplevelser, idrott och utflykter i sin budget - och då också räknat med alla kringkostnader.

"Måste ha fantasi"

I skolans källare finns lådor med skridskor, hjälmar och stövlar som lärare skänkt eller raggat ihop.
Personalen på Rågsveds-skolan har nämligen valt att vända på perspektiven. Ingen förutsätter att eleverna har utrustning hemma. Ingen räknar med att föräldrar har råd att skicka med pengar.
- Man måste ha fantasi som skolpersonal. Det är vårt ansvar att inkludera alla elever, säger Annika Hedås Falk.
Hon har tidigare arbetat som lärare och rektor på Lidingö och i Vasastan i Stockholms innerstad, där det anses mer självklart att ha egen utrustning till idrottsaktiviteter. Eller att föräldrar utgår från att alla kan sticka till sitt barn en slant så att klassen kan gå och äta hamburgare efter ett biobesök.
Annika Hedås Falk säger att det är ännu mer stigmatiserande att vara den som inte har råd i ett välbärgat område.
- Det är väldigt viktigt att tänka på de dolda kostnaderna. Jag har sett hur elever blir tvungna att ljuga om varför de inte följer med på aktiviteter. "Oj, jag glömde pengar i dag igen", exemplifierar hon.
- Barn känner en väldigt stark lojalitet mot sina föräldrar och ljuger eller mörkar för dölja hur det egentligen är. Skolan har ett ansvar för att inte utsätta dem för det.

Blev helt lyriska

Annika Hedås Falk och läraren Sara Lehmann Larson på-pekar samtidigt att många elever aldrig skulle gå på teater eller testa på att åka skidor om det inte skedde i skolans regi.
- Det är en enorm medvetenhet kring andras utsatthet bland eleverna, säger Sara Lehmann Larson.
Hon beskriver "wow-känslan" när hon åkte till Skansen med en klass där de flesta barn inte varit där tidigare.
- Eleverna blev helt lyriska. Det var var som när småbarn lär sig gå!