Här blev näthatet nätkärlek i stället

Publicerad

Näthatet har blivit nätkärlek.

Efter att den uppmärksammade videon släpptes inför onsdagskvällens ”Uppdrag granskning” i SVT har de medverkande översköljts av stöttande mejl och kommentarer.

– Jag såg att det startats en ny hashtagg på Twitter, nätkärlek. Det är det vi borde fokusera på, säger Titti Schultz, radioprofil och en av de medverkande i ”Uppdrag granskning”.

Hon säger att responsen hittills har varit odelad positiv och att man absolut inte får glömma att näthatarna här i minoritet.

– Det är ett hundratal som hört av sig. Jag är jättelycklig, säger hon.

Även Expressens ledarkrönikör Ann-Charlotte Marteus och Metros kolumnist Fridah Jönsson säger att de har fått väldig positiv respons.

– Det är jättebra att ”Uppdrag granskning” gjorde det här reportaget. Det här är något man lever med, man pratar inte om det, säger Ann-Charlotte Marteus.

"Även i skolor"

Fridah Jönsson tycker att det är bra att diskussionen har kommit utanför den journalistiska bubbla hon och andra sitter i.

– Det är ett problem att det bara är vi journalister som har pratat om det. Nu blir det mer spridning på diskussionen, säger hon.

Nicke Nordmark, som är en av reportrarna bakom "Uppdrag gransknings" reportage, tror på att genomslaget är viktigt så debatten fortsätter.

– Den behöver föras även i skolor, säger han till Expressen.se

"Finns mot män"

Trots de genomgående positiva kommentarerna Ann-Charlotte Marteus och Frida Jönsson har fått finns det en del som tycker man även borde ta upp näthatet mot män.

– Näthat mot män finns också. Men jag tror kvinnor är mer utsatta för sexism. Män får mer kommentarer av stilen "du är så dålig". Jag har märkt att kvinnor som har barn får fler kommentarer om det än män som har det, säger Fridah Jönsson.

Men näthatet har även visat sig igen. Efter flera tusen kommentarer till den Youtube-video som SVT lade upp stängdes möjligheterna att skriva.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag