1958 skrev en ung Rupert Murdoch, då ägare och redaktör för tidningen The News i Adelaide: "I kapplöpningen mellan sekretess och sanning verkar det oundvikligt att sanningen alltid kommer att vinna."
Hans iakttagelse kanske återspeglade hans far Keith Murdochs avslöjande att australiska trupper offrades i onödan av inkompetenta brittiska befälhavare på Gallipolis stränder. Britterna försökte få tyst på honom men Keith Murdoch lät sig inte tystas och hans insatser ledde till att det katastrofala fälttåget mot Gallipoli fick sitt slut.
Nästan ett århundrade senare publicerar också Wikileaks utan fruktan fakta som måste göras offentliga.

Jag växte upp i en stad på landsbygden i Queensland där folk sa rent ut vad de tyckte. De misstrodde regeringen som var någonting som kunde korrumperas om den inte bevakades noggrant.

Korruptionens mörka dagar i Queensland, innan Fitzgeraldutredningen, vittnar om vad som händer när politikerna hindrar media från att rapportera sanningen.
De här sakerna har jag burit med mig. Wikileaks skapades kring de kärnvärderingarna. Idén, som tänktes ut i Australien, var att använda internetteknik på nya sätt för att rapportera sanningen.

Wikileaks myntade en ny sorts journalistik: vetenskaplig journalistik. Vi arbetar med andra mediekanaler för att få ut nyheterna till folk, men bevisar också att det är sant. Vetenskaplig journalistik ger dig möjligheten att läsa en nyhet och sedan klicka online för att se originaldokumentet som den är baserad på. På det sättet kan du själv avgöra: Är storyn sann? Rapporterade journalisterna den riktigt?
Demokratiska samhällen behöver stark media och Wikileaks är en del av detta media. Medierna hjälper till att hålla myndigheterna ärliga. Wikileaks har blottlagt en del tuffa sanningar om krigen i Irak och Afghanistan och varit först med nyhetsstorys om företagskorruption.

Folk har sagt att jag är emot krig: det bör noteras att det är jag inte. Ibland måste nationer gå i krig, och det finns befogade krig. Men det finns inget större fel än en regering som ljuger för sitt folk om dessa krig, och sedan ber samma medborgare att sätta sina liv och skattepengar på spel för dessa lögner. Om ett krig är berättigat, berätta i så fall sanningen så kan folket avgöra om det vill stödja det.
Om ni har läst någon av krigsdagböckerna från krigen i Afghanistan eller Irak, något av telegrammen från USA:s ambassader eller någon annan nyhetsstory om det som Wikileaks rapporterat, tänk på hur viktigt det är för all media att kunna rapportera om de här sakerna fritt.

Wikileaks är inte den enda utgivaren bakom de amerikanska ambassadtelegrammen. Andra mediekanaler, brittiska Guardian, New York Times, El País i Spanien och Spiegel i Tyskland inkluderade, har publicerat samma redigerade telegram.

Ändå är det Wikileaks, som de här andra gruppernas koordinator, som fått utstå de illvilligaste attackerna och anklagelserna från den amerikanska regeringen och dess hängivna anhängare. Jag har anklagats för landsförräderi, fastän jag är australier, inte amerikansk medborgare. I USA har dussintals allvarliga krav väckts på att jag ska "släckas" av amerikanska specialstyrkor. Sarah Palin säger att jag borde "fångas in som Usama bin Ladin", ett republikanskt förslag om att utse mig till ett "transnationellt hot" och behandla mig därefter väntar i amerikanska senaten. En rådgivare vid Kanadas premiärministerns kansli har krävt i nationell tv att jag ska avrättas. En amerikansk bloggare har uppmanat till att min 20-årige son, här i Australien, ska kidnappas och skadas enbart för att man ska komma åt mig.

Och australier borde utan stolthet lägga märke till hur premiärminister Gillard skandalöst gett efter för de här känslorna. Amerikanska utrikesministern Hillary Clinton har inte yttrat ett enda kritiskt ord om de andra nyhetsorganisationerna. Det beror på att Guardian, New York Times och Spiegel är gamla och stora, medan Wikileaks fortfarande är ungt och litet.
Vi är utmanarna. Gillardregeringen försöker skjuta budbäraren eftersom den inte vill att sanningen ska uppdagas, information om dess diplomatiska och politiska förehavanden inkluderat.

Har den australiska regeringen på något sätt svarat på de åtskilliga offentliga hoten om våld riktade mot mig och annan Wikileakspersonal? Man kunde ha trott att en australisk premiärminister skulle försvara suna medborgare mot något sådant, men det enda som förekommit är helt ogrundade påståenden om lagbrott. Premiärministern och särskilt justitieministern ska fullgöra sina plikter med värdighet och hålla sig goda för enskilda diskussioner. Var så säkra, de här två försöker rädda sina egna skinn. Det kommer de inte att klara.

Varenda gång Wikileaks publicerar sanningen om övergrepp som amerikanska myndigheter begått skanderar australiska politiker i falsk kör med utrikesdepartementet: "Ni riskerar liv! Inrikes säkerhet! Ni försätter trupper i fara!" Sedan säger de att det inte finns något av vikt i det som Wikileaks publicerar. Det kan inte vara både och. Vilket av dem är det?

Det är varken eller. Wikileaks har en fyraårig publiceringshistorik. Under den tiden har vi förändrat hela regeringar, men inte en enda person har, såvitt någon vet, skadats. Men USA har, med Australiens tysta medgivande, dödat tusentals enbart de senaste månaderna.

Amerikanske försvarsministern Robert Gates har medgett i ett brev till amerikanska kongressen att inga känsliga underrättelsekällor eller underrättelsemetoder har äventyrats i och med avslöjandet av krigsdagboken från Afghanistan. Pentagon har uppgett att det inte finns några bevis för att Wikileaksrapporterna lett till att någon har skadats i Afghanistan. Nato i Kabul sa till CNN att de inte kunde hitta en enda person som behövde skydd. Australiska försvarsdepartementet sa samma sak. Inga australiska trupper eller källor har tagit skada av vad vi publicerat.
Men våra publiceringar har varit långt ifrån utan vikt. De amerikanska diplomattelegrammen blottlägger en del skrämmande fakta:

USA bad sina diplomater stjäla kroppsprover och information från FN-representanter och organisationer för mänskliga rättigheter, DNA, fingeravtryck, irisskanningar, kontokortsnummer, lösenord till internet och id-foton inkluderat, i strid med internationella överenskommelser. Förmodligen har även australiska FN-diplomater varit måltavlor.

Saudiarabiens kung Abdullah, liksom Bahrain, bad amerikanska representanter att stoppa Irans kärnkraftsprogram med alla medel.
Storbritanniens Irakutfrågningar fixades för att skydda "amerikanska intressen".
Sverige är en hemlig Natomedlem och dess underrättelsesamarbete med USA hålls dolt för riksdagen.
USA kör med hårda puckar för att få andra länder att ta emot frigivna Guantánamofångar. Barack Obama gick bara med på att träffa Sloveniens president om Slovenien tog emot en fånge. Vår granne i Stilla havet, Kiribati, erbjöds miljontals dollar för att ta emot interner.

I sitt vägledande avgörande om fallet med Pentagonpapperen slog USA:s högsta domstol fast att "endast en fri och ohämmad press kan avslöja lögner inom regeringen på ett effektivt sätt". Den virvlande stormen kring Wikileaks i dag förstärker behovet av att skydda rätten för all media att avslöja sanningen.

JULIAN ASSANGE
Publicerad i överenskommelse med tidningen Australian