9.07: Rättegången inleds med en genomgång av tyskans personalia.
Belastningsregistret är blankt för kvinnan.
En paragraf sju-undersökning, en så kallad liten rättspsykiatrisk undersökning, av tyskan visar att tyskan kan ha haft en allvarlig psykisk störning vid det misstänkta brottet och vid den rättspsykiatriska undersökningen.
Genomgången av psykundersökningen sker under sekretess bakom lyckta dörrar.

9.08: Rättegången får stängda dörrar.

9.20: Förhandlingarna är offentliga igen.

9.21: Åklagare Frieda Gummesson inleder sin slutplädering.

9.23: Frieda Gummesson säger att målet framställts och refererats som en fotbollsmatch, med vinnare och förlorare.
- Det här målet handlar om Saga och Max, säger åklagaren.
Åklagaren talar om hur brotten påverkat Arbogafamiljens omgivning.
- Det finns inga vinnare och förlorare.

9.26: Åklagaren kallar brottet kallt och beräknat:
- Man kan inte kalla förövaren besinningslös för besinning har förövaren, säger Frieda Gummesson.
- Det finns absolut inga tecken på ömsesidig strid.

9.30: Enligt åklagaren är det fastställt i tid när brotten begåtts och att tyskan hunnit begå brotten och ändå hunnit i god tid till tåget mot Stockholm klockan 19.34.
Fotavtrycket från en Vans-sko, en likadan sko som tyskan har, kommer enligt åklagaren från gärningsmannen.

9.37: Frieda Gummesson redogör för tyskans egen berättelse om tiden kring morden. Tyskan menar att hon rest till Arboga för att titta på fornlämningar, en ganska tidskrävande resa ut på landsbygden. Enligt tyskan lämnade hon Arboga redan vid tvåtiden på eftermiddagen.
- Tiden räcker absolut inte till, säger Frieda Gummesson.
Åklagaren påpekar också att det inte finns några spår i tyskans kamera efter de foton hon påstår sig ha tagit under dagen.

9.39: Frieda Gummesson sammanfattar åklagarsidans syn på tyskans berättelse:
- Det här är lögn.

9.44: Runstenen som tyskan skulle titta på är mycket speciell, med en tillagd förfalskad inskrift. För det har tyskan inte kunnat redogöra i förhör, vilket enligt Frieda Gummesson är ytterligare bevis för att hon inte har varit där.
- Hon har inte hunnit ut till den, säger Frieda Gummesson, som säger att tyskan istället varit vid Arbogafamiljens hem.

9.52: Åklagaren menar att tyskans uppgifter om sina skor visar på att hon inte är trovärdig.
Tyskan sa inte att hon hade ett par Vans-skor förrän hon fick se polisens fotobevis:
- När hon konfronterades med den här bilden när hon halsar öl vid bardisken och har de här skorna på sig har hon berättat att hon förlorat dem, säger Frieda Gummesson.

9.54: Frieda Gummesson läser ur tyskans dagbok för att visa att tyskan varit besatt av sitt ex, Emma Jangestigs sambo.
Åklagaren ifrågasätter också tyskans självmordsförsök. De ska ha varit sätt att knyta sambon till sig, enligt åklagaren.

9.58: Åklagaren ifrågasätter varför tyskan flyttat till Sverige. Tyskan har knappt sökt några jobb och studierna avbröts fort, enligt åklagaren:
- Åklagarsidan menar att hon flyttade hit för att vara närmare [EMMA], säger Frida Gummesson.

10.00: Åklagaren ber rätten att bortse från tyskans berättelse:
- Hennes uppgifter förtjänar inte något avseende eller beaktande, säger Frieda Gummesson.
Frieda Gummesson säger att tyskan inte är skyldig bara för att hon, som hon själv har erkännt, har ljugit i förhör.
- Men när man gör en bedömning av den samlade bevisningen måste man ställa sig frågan: Varför finns det inget intresse från [TYSKAN] att berätta sanningen?

10.02: Frieda Gummesson går över till att tala om Emma Jangestigs trovärdighet, som är mycket hög enligt åklagaren.
Emma Jangestig, som pekat ut tyskan som den som överföll henne, beskrivs som samlad och noggrann.
- Emma har inte något intresse av att fel person fälls för detta, säger Frieda Gummesson.

10.07: Minnesexperten Sven Å Christianson har haft en rad invändningar mot Emma Jangestigs vittnesmål, där hon pekar ut tyskan.
Åklagaren går igenom minnesexpertens invändningar en efter en, bland annat ett fotografi på tyskan som kan ha påverkat Emma Jangestigs minnesbild och längden på förhöret där hon pekade ut tyskan, och invänder mot experterns invändningar.
Sven Å Christianson menar också att Emma Jangestig kan ha påverkats av omgivningen, men enligt åklagaren har omgivningen inte påverkat:
- Inga bekräftelser, inga dementier, är Frieda Gummessons beskrivning av hur Emma Jangestig upplevde omgivningens reaktioner på hennes uppgifter tiden efter brotten.

10.17: Åklagaren går igenom tyskans misstänkta motiv - hennes besatthet av Emma Jangestigs sambo.
- Hon har vetat att han inte velat ha kontakt men hon har fortsatt.
Åklagaren redogör också för hur tyskan berättat för en vän om hur svartsjuk hon är på sambons nya liv och att svartsjukan fått henne att försöka ta livet av sig.

10.20: Åklagaren redogör för hur tyskan sett Emma Jangestig som en bifigur i sitt misslyckade förhållande till Emma Jangestigs sambo - i sin egen olycka och hans lycka.
- Vad ska man göra om man vill eliminera den orättvisan? Jo, ett sätt kan vara att ta bort det som får [SAMBON] att må bra, nämligen Emma och Emmas barn, säger åklagaren.

10.22: Frieda Gummesson talar om bristen på tekniska bevis. Åklagaren menar att sådana kan ha funnits, men att de förstörts. Bland annat kan tyskan ha kastat sina kläder.

10.30: Åklagaren menar att det är uteslutet att någon annan än tyskan är skyldig:
- Man har inte hittat någon, varken teoretiskt eller praktiskt, möjlig gärningsman.
- Visst, det saknas biologiska bevis på brottsplatsen och hos [TYSKAN], men i det här fallet måste man titta på helheten av bevisningen, säger Frieda Gummesson.
Åklagaren påpekar också att tyskan pekats ut av Emma Jangestig.
Frieda Gummesson kräver livstids fängelse för tyskan, alternativt rättspsykiatrisk vård.

10.34: Åklagarens slutplädering är över. Rätten tar en kvarts paus.

10.55: Målsägarbiträde Marie Fredborg, som företräder Emma Jangestig och hennes sambo, börjar sin plädering med en liknelse.
- Utredningen har varit som ett stort pussel där den ena biten efter den andra fallit på plats.
Hon sammanfattar tyskans förändring:
- En kvinna som förvandlats från att vara passionerat förälskad till en stalker.
Målsägarbiträder menar att ett Kent-citat som tyskan antecknat är särskilt talande:
- "De jävlarna tog min älskling. Där från krönet av kullen kan jag se min förlorade värld." Där har vi [TYSKANS] motiv.

11.01: Målsägarbiträdet menar att Emma Jangestigs utpekande av tyskan är det bästa beviset.
Hon redogör för vad Emma Jangestig sagt om tyskan när hon vaknat upp.
- Hon var så trevlig. Hon ville bara komma in och hälsa.

11.04: Marie Fredborg talar om minnesexperterna Sven Å Christianson och Jörgen Borgs utlåtanden kring Emma Jangestigs minnen från brottstillfället.
Hon börjar med vad Jörgen Borg säger:
- Jörgen Borg har sagt att det är möjligt att komma ihåg till strax innan traumat.
Sven Å Christiansons test, som säger att Emma Jangestigs minnen kan vara falska, kritiserar hon.
Minnestestet utfördes under tidspress och medan Emma Jangestig var i ett skört tillstånd.

11.20: Om hammarslagen som dödade Max och Saga och skadade Emma Jangestig säger målsägarbiträdet när hon begär skadestånd:
- Den här hammaren har bokstavligen slagit Emmas värld i spillror.

11.23: Målsägarbiträdet:
- Det Emma blivit utsatt för - mordförsöket mot henne - är ofattbart och hänsynslöst.
- Det har varit en uppenbar avsikt att döda, säger målsägarbiträdet.

11.25: Nicklas Jangestigs målsägarbiträde Kari Skönebrant börjar sin slutplädering med vad han anser vara det värsta med brottet:
- Det är det övervåld som använts av förövaren.
Om följderna för föräldrarna säger han:
- Att som förälder uppleva en sådan en sådan här sak måste vara oerhört traumatiskt. Att komma hem och se att någon har släckt ljuset för ens barn.

11.29: Målsägarbiträdet håller med åklagarens slutsatser kring den misstänkta tyskans utsagor i rätten:
- Det finns alltså ingen som helst trovärdighet. När det framkommit besvärande uppgifter i rättegången har hon ändrat sig och försökt att lägga till rätta så att det passat hennes inställning.

11.35: Målsägarbiträdet berättar vad han anser är det tyngsta beviset:
- Det är de här Vans-skorna. Tittar man på mönstret är det väldigt specifikt.
- Det är väl väldigt osannolikt att avtrycken från just de här skorna finns i lägenheten och att just de här skorna är försvunna?
Kari Skönebrant redogör för en rad vittnesuppgifter kring Vans-skorna, som tyskan menar försvunnit en tid innan, men som enligt målsägarbiträdet fanns vid brottstillfället - på tyskans fötter i Arbogafamiljens hus.

11.37: Målsägarbiträdet lyfter fram vad han anser är tyskans motiv för att utföra brotten hon är misstänkt för:
- Det är för att skada och såra [EMMA].

11.40: Kari Skönebrant menar att fotografier på Arbogafamiljens hus som hittats i tyskans dator är graverande. Tyskan menar att det inte är hon som lagt dem på datorn.
- Men vem skulle ha intresse av att ladda ner bilderna? säger målsägarbiträdet.

11.42: Målsägarbiträdet kommer sedan till hammaren, som tyskan sagt till en vän att hon blivit av med på Skavsta flygplats.
- Att komma till Tyskland och skämta med sin vän om en hammare - varför gör man det? Det är nog det största misstaget hon har gjort.

11.44: Kari Skönebrant menar att polisen har gjort ett förträffligt arbete i jakten på en alternativ eventuell gärningsman.
- Det har inte framkommit något om någon hotbild annat än från [TYSKAN], säger Kari Skönebrant.

11.47: Målsägarbiträdet slutför sin plädering med att be rätten frångå praxis och betala ut mer skadestånd än vanligt. Bland argumenten finns att Nicklas Jangestig utpekades som gärningsman i utredningens initiala skede.
Rätten tar sedan lunchpaus. Förhandlingarna återupptas klockan 13.15.

13.17: Tyskans försvarare, advokat Per-Ingvar Ekblad, inleder sin slutplädering med att meddela de mördade barnens familj att han beklagar deras sorg:
- Det här är ett fruktansvärt brott och det kan inte beskrivas på annat sätt.
- Men den avgörande frågan är ju faktiskt: Vem ska dömas för det här brottet?

13.20: Advokaten lyfter fram grunden för det västerländska rättssystemet - att alla är oskyldiga till motsatsen bevisats.
Sedan går han över på indiciekedjan som åklagarna målat upp:
- Varje bevis ska värderas särskilt för sig, och det gäller även indicier. Varje indicium lever ett liv för sig.
- Om vi har fem bevis med värde två går de inte att lägga ihop och få en tia.
- Vi har en rad indicier med lågt värde och inget bevis.
- Inget av de här bevisen kommer i närheten av en tia.
- Man kan inte bara addera för att komma upp i styrkt bortom rimligt tvivel. En tvåa kommer att förbli en tvåa.

13.26: Advokaten talar om att tyskan aldrig dömts eller förekommit i en brottsutredning tidigare.

13.27: Inga hot har framförts från tyskan mot familjen innan brottet hon misstänks för, även om hon har varit svartsjuk.
- Det finns ingen proportion på det här, säger advokaten.

13.28: Advokaten är upprörd över hur ett av målsägarbiträdena spekulerat kring om den hammare som tyskan ska ha tagit med sig till flygplatsen var en trofé från morden:
- Finns det ingen måtta på vad man kan säga, ens under en sådan här rättegång?

13.30: Per-Ingvar Ekblad ifrågasätter utpekandet av tyskan och åklagarsidans försök att smula sönder minnesexperten Sven Å Christiansons utlåtande, som säger att Emma Jangestigs vittnesmål kan bygga på oriktiga minnesbilder, källglömska.
Advokaten menar att Emma Jangestig fått intryck från flera håll.
- Det här är väl ett paradexempel på källglömska, säger advokat Per-Ingvar Ekblad.

13.35: Advokaten menar att uppgifterna från Emma Jangestig, som antecknats av hennes sambo på polisens begäran, är färgade av att det är hennes sambo som gjort dem.
- Man hade på något sätt kunnat dokumentera de här samtalen.

13.40: Per-Ingvar Ekblad menar att mammans minnen växt fram under samtalen med sambon.
Sambon visste att tyskan var misstänkt.
- Och så sitter man och diskuterar olika alternativ och man spånade kring vad som kunde ha hänt. Och då har vi den här "knäppa tyskan", säger Per-Ingvar Ekblad.
Advokaten beskriver hur man tidigare skojat i Arbogafamiljen om tyskan, som vägrat släppa sambon.
- Det är klart att hon figurerar som en mystisk person, säger Per-Ingvar Ekblad om sin klient.

13.47: Advokaten menar att utpekandet inte har någon slags relevans.
- Det är ett felaktigt utpekande.

13.48: Advokaten:
- Motivet är bara hypoteser.
Sedan går han över på dna-bevisningen, som inte finns, trots flitigt jobb från polis och teknisk expertis på SKL.
- Man har - för att citera någon här - vänt på varenda sten.

13.49: Advokaten för hårstrån som hittats på brottsplatsen på tal - hår från en man.
Åklagarsidan menar att det kan vara hår som blåst in i huset.
- Det kan vara ett hår från gärningsmannen. Det kanske är mer sannolikt än att det blåser in hårstrån i byggnaden.

13.52: Advokaten menar att hårtussen i Emma Jangestigs hand, som man inte vet vart den kommer ifrån, kan komma från gärningsmannen.
- Det är i alla fall ett alternativ som är bättre än att det skulle blåsa in hårstrån, säger Per-Ingvar Ekblad.

13.54: Per-Ingvar Ekblad går vidare till att tala om bristen på mordvapen.
- Det är inte bara i Palme-utredningen det har betydelse. Det finns ju inget mordvapen.
Polisen misstänker att mordvapnet är en hammare men en sådan har inte kunnat hittas.
- Har man hittat ett mordvapen som kunnat knytas till min klient? Svar nej!

13.57: Tyskan ska enligt åklagarna ha planerat morden i detalj, men sedan tagit med sig mordvapnet till flygplatsen, vilket kan verka ogenomtänkt.
- Men där kommer man med lösning - det är en trofé, säger Per-Ingvar Ekblad som menar att åklagarens historia om hammaren är absurd.

14.00: Advokaten går vidare till Vans-skorna och mönstret som hittats i hallen på brottsplatsen.
- Det är inte - som någon sa - "överensstämmande". Det är "välliknande", säger Per-Ingvar Ekblad om polisens uppgifter om skomönstret.

14.04: Advokaten går igenom åklagarens påståenden, från motiv till bevisen:
- Varför ska man döda två barn om man är svartsjuk på [SAMBON]? säger han om motivet.
Om ett riktigt utpekande, dna, bevis, avgörande vittnen med mera säger advokaten:
- Finns inte.

14.07: Om att tyskan inte hjälpt till i mordutredningen säger advokaten:
- Hon kan ha sina egna motiv till det.
- Det har ingen betydelse om man inte har en hel del positiv bevisning som kan binda henne till brotten, säger Per-Ingvar Ekblad och anför ett avgörande i högsta domstolen.

14.10: Advokaten menar att det kan finnas andra möjliga gärningsmän.
Enligt advokaten har flera saker i utredningen fått honom att reagera:
- Det ena är faktiskt detta enorma surfande på olika sajter som familjen Jangestig ägnar sig åt, säger Per-Ingvar Ekblad.
Enligt advokaten har familjen lagt ut mycket information om sin familj på fem-sex sajter:
- Det är en tanke, att det i dessa tider inte är lämpligt med tanke på alla dessa dårar som är ute och surfar på internet.
En annan sak som fått advokaten att reagera är en kvinna som vid ett tillfälle visat onormalt intresse för ett av barnen.

14.17: Advokaten sammafattar åklagarnas bevisning:
- Spridda skurar. Det hade behövts ett rejält lågtryck om man skulle komma någonstans.
Per-Ingvar Ekblad sammanfattar också vad rätten behöver göra för att få en fällande dom:
- Att ställa utom rimligt tvivel att en person gjort sig skyldig till ett mycket, mycket, mycket allvarligt brott. Då krävs mycket, mycket god bevisning.
Han kräver att tyska försätts på fri fot.
Slutpläderingarna är över.

14.22: Rätten tar paus.
Sedan kommer besked om tyskan släpps på fri fot eller förblir frihetsberövad i väntan på dom.
Ett frisläppande indikerar ett frikännande, medan ett fortsatt frihetsberövande pekar mot en fällande dom.

15.57 Rätten tar beslutet att inte ge något besked i dag. Fortsätta handläggningar kommer att ske under morgondagen.
Misstänkta tyskan kvar i häkte med oförändrade villkor. Under morgondagen kommer troligtvis besked om tyskan ska släppas fri eller inte.