15.31

Advokat Per-Ingvar ställer några kontrollfrågor, men hade fått det mesta utklarat av åklagaren och målsägarbiträdenas frågor.
När rätten rett ut vilka kostnader det sista vittnet haft är det därmed slut på dagens förhandlingar.
Västmanlands tingsrätt återupptar Arboga-målet på tisdag morgon klockan 09.00.

15.27

I polisförhör har vännen sagt att han trodde att tyskan hade mörka promenadskor med vitt inslag på sig. Nu minns han inte.
– Vid polisförhöret var det två månader efter, nu är det fem månader efter, påpekar vännen.
Åklagare Johan Fahlander är klar med sina frågor, och målsägarbiträdet frågar nu även detta vittne om han såg att tyskan bar på någonting.
– Hon har någon väska.
Även Kari Skönebrant har ett par frågor, varav den första handlar om de olika jackor som vännen har sett på tyskan.
När säger att jackan går till midjan men ställer sig upp och visar till höften, får han en skämtsam tillsägelse från rättens ordförande Johan Fahlander som påpekar att han trots allt är medicinstuderande. Spridda skratt hörs i rättssalen.

15.18

Efter samtalet klev vännen av vid Gullmarsplan och åkte hem.
– Jag fick ett sms på natten men sov då och såg det först morgonen efter. Hon hade blivit av med sin väska, säger vännen i tingsrätten.
De två hade kontakt även dagen efter.
– Jag frågade henne om hon ville följa med om vi skulle göra något. Då sa hon nej och att hon inte kände för det, med tanke på vad som hänt natten innan.
– Nästa kontakt var på söndag. Då ringde hon någon gång på eftermiddagen och mad om en tjänst, om jag hade råd att låna henne pengar. Hon skulle resa till Tyskland två dagar efter.
– Jag sa att det lät rimligt, med tanke på vad som hade hänt när hon blivit av med alla pengar och sina kort. Jag hade råd att ge henne beloppet hon frågade efter, det var
1 000 kronor, säger vännen.
Dagen efter, den 17 mars, åkte tyskan till Danderyds sjukhus där den läkarstuderande vännen arbetade.
– Vi träffades bara tre minuter. Jag gav henne pengarna och frågade henne vad hon skulle göra. Sen gick jag tillbaka in.

15.12

Fredag den 14 mars ska vännen ha träffat tyskan.
– Jag var ute och fick ett sms av NN och hon frågade om jag hade lust att följa med ut. Jag försökte ringa henne men det gick inte. Jag fick ett sms till och runt kvart i nio ringde hon och sa att hon satt på tåget. Hon hade just suttit på tunnelbanan och skulle snart vara framme vid Slussen. Jag var i närheten och hoppade in i tåget. Jag tänkte träffa henne vid Slussen, men hon var på väg mot Skarpnäck.
– Jag hoppade in på tåget och vi satt tillsammans och pratade lite. Hon sa att hon skulle hem först och duscha och sen komma tillbaka till stan.
– Hon sa att hon hade besökt några kompisar på landet. Hon verkade lite trött.
– Om jag minns rätt var det någon gång i början av mars. Den 3 mars när vi träffades sist.
.....
• Kan du berätta någonting om henne?
– Det vanligaste vi pratade om var fotboll och musik. Hon gillade fotboll och vi hade samma musiksmak. Mest pratade vi om de ämnena.

15.05

Vännen har ingen aning om tyskan haft någon pojkvän eller inte. Han har heller inte sett om hon haft fler än en mobiltelefon. Hon påstod att hon haft tre telefoner och fem SIM-kort som hon bytte med.
Vännen fick ett sms den natten som tyskan försökte ta livet av sig.
– Hon kallade helt enkelt efter hjälp. "Call them, I´m at the hospital", skrev hon. Och att hon inte kunde röra sig, säger vännen.
Vännen ringde sedan ett telefonnummer han hittade på Södersjukhusets hemsida och berättade om sms:en han hade fått. Förklarade för läkaren han pratade med att han inte visste om det stämde, men bad dem kolla upp det.
.....
Vännen uppger att fotboll är ett av tyskans intressen, även musik var hon intresserad av.
Åklagaren frågar om vännen märkt något historieintresse hos tyskan.
– Inte vad jag kan komma ihåg, säger vännen.

14.59

Den sjunde dagens sista vittne har tagit plats och nu är det en av tyskans vänner som för första gången ska höras.
– Först träffade jag henne förra året. Jag kom inte ihåg vilken månad men det var på våren. Jag lärde känna henne via en bekant som hade träffat henne först.
– Jag kommer inte ihåg hur många gånger vi har träffats under sommaren 2007, men det är några gånger, säger tyskans vän.
När tyskans och vittnets gemensamma vän flyttade till Uppsala träffades han och tyskan oftare, berättar han. Men det är ändå inte oftare än några gånger i månaden.
De har huvudsakligen träffats på caféer, krogar eller nattklubbar. Tyskan har även varit hemma hos honom och kollat på fotboll
....
• Det har förekommit uppgifter att hon fött barn. Vad tror du om det?
– Jag tvivlar på det. Så vitt jag kommer ihåg var hon inte gravid de tillfällen vi träffats.
– Om det var så att hon födde barnet i september skulle det varit synligt att hon var gravid, säger vännen i tingsrätten.

14.44

Efter en halvtimmes paus har ännu ett nytt vittne tagit plats och åklagare Fahlander ställer frågorna. Vittnet har mött en tysk kvinna i skogen - men är osäker på när.
– Jag har svårt att tidsbestämma det, men till polisen jag sa en till två månader bakåt. Det var när det där hemska hände.
– Hunden gick lös och reagerade på något. Det kom fram en kvinna på stigen 50 meter längre fram. Hunden sprang emot kvinnan och ställde sig fem meter där ifrån och började skälla. Kvinnan bara tittade på kvinnan och vände sig om och gick.
– Jag kom ifatt kvinnan efter hundra meter. Frågade kvinnan om jag hade skrämt  henne. Hon sa: "Det gjorde du faktiskt" och bröt på tyska då.
– Jag minns lite av kläderna. Kommer ihåg att hon hade gröna gummistövlar, blåa jeans och fritidsjacka, grön eller blå. Hår som var mörkt men inte svart och räckte ner till ryggen. Var ungefär lika lång som jag. Normalbyggd och breda höfter. Jag är ungefär 1.77-1.78.
• Hur säker är du på att det var en tyska?
– Det är jag mycket säker på. Det hör man ju, kanske österrikiska möjligen. IMen det är i alla fall det tyska språket.
När han tittar på den tilltalade kan vittnet inte säga om det var henne han mötte i skogen någon gång i januari eller februari.

13.57

Varken målsägarbiträdena eller försvarsadvokaten har några ytterligare frågor till vittnet som får ge plats åt sin kompis som ska höras härnäst.
Personen som tagit plats är den som äger huset där det förra vittnet sett en person smyga runt. Huset ligger inte långt bort från Emma Jangestigs och styvpappans hus.
– Vi hade spenderat kvällen ihop. Skulle gå ut och rasta min hund och då kommer en person och stannar vid varje hus och kollar in i varje hus. Personen uppträder misstänksamt eftersom den kollar in i alla hus, säger vittnet.
Vittnet beskriver personen som mellan 1.65 och 1.80, med mörk jacka med luvan uppdragen och pälskant på. Personen passerade 10 till 15 meter från vittnet. Han tycker att såg ut som en kvinna.
– Det var väl på grund av kroppsformen och kläderna. Hon gick också lite underligt. Som om hon var påverkad. Ungefär som om hon linkade fram. Lite som alkoholpåverkad, säger mannen om personen han sett.

13.45

En manlig person som också bor i närheten av huset i Arboga berättar nu om en person som han sett när han hälsade på sin kompis. Han mötte även personen när han var på väg hem. Åklagare Johan Fahlander sköter utfrågningen.
– Med tanke på kroppshållning och storlek på kropp var det i alla fall ingen karl, det syntes ju.
• Du fick intrycket att det var en kvinna?
– Ja, det fick jag.
Han beskriver en person med svart eller mörkblå kappa som gick runt med luvan uppdragen. Personen letade eller kikade runt efter något, enligt vittnet.
– Den tittade bara runt på omgivningen, säger han.
– När personen gick nedför gatan gick den lite underligt. Först trodde vi att det var någon äldre som var ute och gick, fortsätter vittnet.

11.11

I poliens förhör den 17 mars ska grannen ha sagt att det var i går hon såg mannen, alltså den 16 mars. I dagens vittnesmål har hon fastslagit att hon var säker på att det var den 12 mars hon såg personen. Hon förklarar det med att polisen missuppfattade henne och att hon var i chocktillstånd när hon godkände förhörsprotokollet.
Försvarsadvokaten påpekar även att i ett förhör med polisen kunde grannen inte avgöra om det är en kvinna eller man som hon har sett.
I de två första förhören har grannen inte sagt att det var hennes känsla att det var en kvinna. Först i det tredje förhöret den 27 mars hade hon påpekat det, upplyser advokaten. Då visste hon om att en kvinna satt anhållen för morden.
.....
Rätten tar lunch och ska återsamlas 13.30 för dagens resterande vittnen.

11.02

Efter att grannen observerat personen tog hon bilen och åkte runt kvarteret.
– Man fick ju till det sen att det var en man. Min första tanke var att det var en kvinna. Men när jag tänkte på inbrott och det. En tjuv förknippar man med en man, säger grannen som inte såg ansiktet på personen.
– En lång smal kropp. Minns bara de långa benen, säger grannen.
Jackan beskriver hon som mörk med stor luva och hon uppskattar personen till 1.80. Åldern sade hon direkt var runt 30.
– Hon stäckte ut armen precis utanför här och hade något i handen. Vet inte vad det var, men något i A4-storlek, säger grannen när målsägarbiträdet Marie Fredborg ställer ett par frågor.

10.55

Ytterligare en person som bor i närheten och gjort vissa iakttagelser har nu avlagt vittneseden. Hon har bott i sitt hus i sju år. Hon märkte när Emma och styvpappan flyttade in och var sedan tidigare bekant med Emma.
Hon var själv till polisen och berättade om de saker hon sett. Något hon nu upprepar i rättssalen
– Onsdagen den 12 mars, då slutade jag vid två. Efter att jag slutat jobbet hämtar jag min son från skolan. Kommer hem vid halv fyra, fyra. Tittar ut genom fönstret och ser en person som går på vägen. Reagerar på att personen går onormalt nära min tomtgräns.
– Tittar och uppfattar att det är en kvinna och att hon gick otroligt nära mina soptunnor. Tänkte inte mer på det. Sedan är jag ute med min son och då kommer personen igen. Personen har gått upp och gått runt gatan.
Grannen har mött den okända personen på cirka tio meters avstånd.
– Tänkte att det var den konstiga personen jag sett tidigare. Jag fick en obehaglighetskänsla. Hon hade en mörk jacka med luva på sig. Personen vill liksom gömma sig för mig och inte visa sig. Då tyckte jag att det var jätteobehagligt. Tänkte att det kommer någon som ska göra inbrott i min bil, säger grannen i rättssalen.
När hennes son ville ut och cykla runt kvarteret lät hon honom inte göra det utan att följa efter eftersom "en skum gubbe går runt här".

10.44

Marie Fredborg ställer frågan var den här personen grannen sett hade händerna någonstans.
– Jag tänkte inte på det.
Kari Skönebrant frågar om hon kan säga om personen har glasögon eller inte.
– Nej, det kan jag inte säga, säger grannen.
.....
Försvarsadvokaten Per-Ingvar Ekbland påpekar att grannen i förhör flera gånger pratat om personen som "han" och "mannen".
– Det var på grund av hållningen och sättet att röra på sig, säger grannen.
Försvarsadvokaten påpekar att grannen i förhör sagt att det lika gärna kunnat vara en kvinna. Polisen ska ha frågat grannen hur hon kunde vara så säker på att det var en man, och det kunde hon inte förklarade utan medgav att det lika gärna kunde vara en kvinna.

10.38

– När jag låser bilen så tutar det och då vänder sig om och ser mot mig. Personen går på samma konstiga sätt som jag reagerade på innan. Det är en person som jag aldrig sett tidigare. säger grannen.
Hon fortsätter:
– Just det här märkliga beteendet som jag tyckte. Sättet att gå och att personen går så nära staketet. Dels lite långsamt, inte normalt liksom. Lite vingligt, inte som en full person men inte stadigt. Jag tänkte att det kan vara någon som är sjuk eller påverkad - förvirrad kanske.
– Det är en lång person. Längre än vad jag är. Det kände jag mig säker på då. Delvis tror jag att anledningen till att jag upplever det som en lång person är för att personen är lite kutig. Lite framåtlutad med axlarna framåt. Lite ihopsjunken men ändå ser jag att det är en lång person. Och smal, en smal person i en lång jacka, säger grannen.
– Det kan lika gärna vara en kvinna som en man.
Hon berättar att hon sett personen men inte på något sätt bra. Det är för mörk och skumt och grannen kan inte se vem det är.

10.26

Nu har en granne tagit plats och avlagt vittneseden. Men tekniska problem sköt på utfrågningen ett par minuter. Åklagare Fahlander ställer de första frågorna till den kvinnliga grannen. Hon får i rätten peka ut å en karta vart hon bor och uppger att hon bott där i tio år.
• Hann du bli bekant med NN och Emma?
– Ja, jag krockade med deras bil, svarar hon till en smått road rättssal.
.....
Hon får sen frågor om morddagen.
Grannen berättar att hon tittade på klockan när den var 18.30 därefter har hon ingen precis uppfattning om tid. Hon hade hämtat sin dotter från stallet då.
– Vi kommer hem och jag plockar ur saker jag handlat och en påse med smutsiga kläder ur baksätet. Blir kvar där och fipplar med sakerna och med nyckeln.
– Ser den här personen mitt emot min garageuppfart, säger grannen.
Hennes och Emmas och styvpappans garageuppfart ligger mitt emot varandra.
– Den här personen står mitt för deras garageuppfart och går mitt ner på gatan. Går väldigt långsamt och jag reagerar direkt att det är något märkligt. Personen går väldigt nära staketet till XX (husnumret) hus. Går förbi entréingången och går sedan upp på XX garageuppfart, säger grannen.
– Hon måste ha gått med benen emot staketet.

10.15

Åklagaren har riktat uppmärksamheten mot den 14 mars. Många frågor handlar också om inbjudningar till olika arrangemang på Smedjan som sköttes via Facebook.
– Han kom ner och lämnade en del ljudprylar. Sa att Emma inte mådde så bra men eventuellt så skulle han komma ner senare. Antingen skulle han komma ner och arbeta eller så skulle han bara komma och titta, säger kompisen.
Målsägarbiträdet Marie Fredborg ställer fortsatta frågor om Smedjan och dess profilerande på Facebook.
– Det står på Facebook vilka gäster som kommer, säger vännen. Åklagaren frågar vidare om man på Facebook kunde se om styvpappan skulle komma till Smedjan den 14 mars.
– Jag tror att han hade bekräftat det, säger kompisen.

10.08

Förhandlingarna har återupptagits och turen har kommit till en av styvpappans vänner som hade kontakt med honom på morddagen. Precis som alla andra vittnen lovar och försäkrar han att säga hela sanningen. Han och styvpappan jobbade tillsammans bland annat med arrangemang vid den ideella föreningen Smedjan i Köping.
– Vi är bekanta och har träffats på en del fester sedan fem år tillbaka. Har de senaste två åren arbetat tillsammans på Smedjan, säger kompisen.
Åklagare Johan Fahlander har tagit över utfrågningen och låter vittnet berätta om den 17 mars.
– Hade telefonkontakt vid fem sex-tiden. Träffade honom vid halv, tjugo i sju. Jag träffade honom vid Smedjan i Köping, säger vännen.
Styvpappan har hjälpt till med många olika saker vid Smedjan berättar kompisen. Det har varit allt från att vara artistkontakt till att sälja fika.

09.23

Näste polis Bjarne Graflund ska berätta om de tidtagningar man gjort mellan Köping och Arboga för att se hur lång tid det tagit för styvpappan att åka.
– Gjorde tidtagningen för att bekräfta brottstiden. Anledningen var att se när NN (stypappan) kom fram till bostaden. Vi kör två vägar fram till bostadsadressen och det skiljer i stort sett bara mellan 30 sekunder och en minut. NN borde ha kommit hem 19.18. Har räknat med tillägget en minut för att vara på den säkra sidan.
• Vilken hänsyn har tagits till hastigheter och väglag?
– Tror inte att han kör under gällande hastighet eller alldeles för fort heller. Så kort sträcka så skillnaden i tid blir inte så stor heller. Tiden vi kommit fram till har vi lagt in i en tidslinje som också finns med i förundersökningen, säger Graflund.
Polisen har med hjälp av mobilsignaler till olika master kunnat räkna ut var styvpappan har befunnit sig och kunnat placera honom i Köping på de tider han uppgett att han varit där.
Förhöret med Graflund avslutas och förhandlingarna återupptas först klockan 10.00.

09.16

Kriminalinspektören berättar nu om kameran man funnit hos tyskan.
– Det var ett minneskort i kameran. Ett satt i och så fanns det två lösa. Det fanns raderade bilder som du kan ta fram. De kan man ta fram om de inte är överskrivna, säger Peter Röstwall.
– Om man raderar en bild finns ju bilden kvar. Det är bara sökvägen till bilden som är borta. Är det fullt så är det fullt, då kan man inte ta fram de raderade bildern, förtydligar Peter Röstwall när åklagarbiträde Kari Skönebrant får chansen att ställa en fråga.
Förhöret med Röstwall är slut och nu kallas i stället Bjarne Graflund in.

09.10

Kriminalinspektör Peter Röstwall har tagit plats i vittnesbåset och ska prata om de undersökningar han gjort utav den dator man beslagtagit från tyskan.
Åklagare Frieda Gummesson sköter utfrågningen och ska ställa frågor om dels tyskans dator, och dels datorn hemma hos Emma och styvpappa.
• Vill veta hur undersökningen gått til och vad man dragit för slutsatser av det, säger åklagaren.
– Läser in den beslagtagna hårddisken, sen görs en undersökning eller analys av den.
Polisen berättar om de träffar på olika sökord man hittat på datorn.
– Sökorden letar igen hela hårddisken. Du kan ha varit inne på en tidning eller artikeln och orden kan vara hämtade därifrån, säger Röstwall.