Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix
 Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix

Här är ledamöternas guldkantade förmåner

Publicerad

Gratis lägenhet i Gamla stan, guldkort på SJ, 58 000 kronor i månadslön och generösa fallskärmar.

Detta är bara några av riksdagsledamöternas generösa förmåner.

Expressens politiske reporter Karl-Johan Karlsson har detaljgranskat våra folkvaldas ekonomiska villkor.

Riksdagsledamöterna ska representera väljarna. Men deras ekonomiska villkor skiljer sig markant från de flesta väljares. Och det gäller inte bara riksdagsarvodet, som ligger på över 58 000 kronor i månaden.

Annelie Enochson (KD)
I praktiken är nämligen riksdagsledamöternas inkomst högre än så, om man räknar in värdet av alla tillägg och förmåner. Och till skillnad från andra yrken har ledamöterna i vissa fall beslutat om sina egna förmåner.

Ett av de mest tydliga exemplen är trängselskatten. När en sjuksköterska från Farsta tar bilen in till Södersjukhuset på morgonen eller när ett butiksbiträde åker bil hem till Enskede efter en arbetsdag i Stockholms innerstad - då betalar de bägge trängselskatt.

Men en riksdagsledamot som åker bil till jobbet betalar ingen trängselskatt. När Expressen ringer runt till riksdagsledamöter visar det sig att bara en känner till att de slipper trängselskatten.

– Det är fel och det borde vi ändra på. Det måste vara lika för alla. Jag kan tänka mig att motionera om det, säger C-ledamoten Johan Hedin.

Lägenheter på exklusiva adresser

En annan förmån är övernattningslägenheterna. Bor man mer än fem mil från riksdagen har man rätt till en gratis övernattningslägenhet. 255 av riksdagens 349 ledamöter utnyttjar den möjligheten.

Jens Holm (V)
Riksdagens lägenheter ligger på attraktiva adresser, där det normalt sett är mycket svårt att få ett hyreskontrakt.

Om ledamoten inte vill bo i någon av riksdagens lägenheter kan han eller hon skaffa sig en egen och få hyran betald, dock max 8000 kronor i månaden.

– Jag tycker det är för många lägenheter i Gamla stan och på fina, dyra adresser. Man skulle kunna ha lägenheter i närförorter, som i Enskede eller Hägersten, säger V-ledamoten Jens Holm till Expressen.

Annicka Engblom, som bor i Blekinge och har en övernattningslägenhet i Gamla stan, menar tvärtom att det är nödvändigt att lägenheterna ligger nära riksdagen.

– Innan den här möjligheten fanns bodde vi på vårt kontor, med utdragssoffa och ett litet trinettkök, så det är en rimlig avvägning att vi har nära till arbetsplatsen. Vi är ofta på jobbet från tidigt på morgnarna till väldigt sent på kvällarna, säger hon.

Generösa fallskärmar

När man slutar i riksdagen kan man luta sig tillbaka på en mycket generös fallskärm. Har man suttit tre år i följd får man 80 procent av sitt arvode i ett års tid. Här finns inget tak som i a-kassan, vilket innebär att en ledamot får minst 46 640 kronor i månaden under ett år - utan krav på att söka jobb eller ens anmäla sig till arbetsförmedlingen.

Ju längre man suttit i riksdagen, desto längre får man inkomstgaranti. Beloppet minskar dock med åren. Som längst kan man få pengar från garantin i femton år.

Efter kritik utreds nu inkomstgarantin. Enligt en promemoria från utredningen är en skärpning på väg att föreslås, där man får 85 procent av arvodet i högst två år - vilket villkoras med att ledamoten söker jobb.

Vissa av dem som sågar inkomstgarantin är också kritiska mot riksdagsledamöternas arvoden.

Annicka Engblom (M)
En riksdagsledamot har ett arvode på 58 300 kronor i månaden. Sitter man som ordförande eller vice ordförande i ett utskott har man närmare 70 000 kronor.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet brukar motionera om att sänka riksdagsarvodet.

– Vi riksdagsledamöter ska leva under så liknande förutsättningar som möjligt som vanligt folk lever under. Man ska inte bli rik på sitt uppdrag, säger Jens Holm.

Han får mothugg av kristdemokraten Annelie Enochson.

– Ska vi ha folk i riksdagen som är annat än ombudsmän och undersköterskor, då måste vi också ha en lön som motiverar någon som varit professor eller haft ett eget företag att sitta i mer än 2-3 år. Sänker vi arvodet får vi folk som tycker att det här är en jättehäftig lön, för de kommer direkt från studier eller låglöneyrken, säger hon.

Guldkort på SJ

När ledamöterna åker till Stockholm efter helgen tar de ofta tåget. Riksdagen ger dem det finaste årskortet som SJ har att erbjuda, ett så kallat guldkort, vilket gör att politikerna kan resa obegränsat i första klass med tre rätters middag och få förtur i köerna på SJ:s resebutiker runtom i landet.

Varje sådant kort kostar skattebetalarna 71 000 kronor per år.

Om ledamöterna har långt hem kan de i stället välja flyget och får då ett destinationskort på SAS.

Johan Hedin (C)
Riksdagspolitikerna har också möjlighet att åka taxi på riksdagens bekostnad. Expressen har undersökt hur mycket taxi ledamöterna åker. Det handlar om många tusenlappar per ledamot och år.

Samtidigt ska det nämnas att taxiresorna i flera fall handlar om att skydda våra politiker. Vissa ledamöter uppmanas av säkerhetsskäl att ta taxi.

Riksdagsledamöterna reser också utomlands, vilket kostar skattebetalarna miljonbelopp varje år. Dels har varje ledamot en pott för utlandsresor på 50 000 kronor per mandatperiod. Hur många resor och vart ledamoten ska resa bestämmer politikern själv.

Sjukskriver sig inte

Expressens granskning visar också att många ledamöter inte sjukskriver sig - trots att de är sjuka. Flera ledamöter som granskades av TV3:s "Insider" 2008 hade aldrig sjukskrivit sig, trots att de suttit i riksdagen i många år.

Johan Hedin berättar att han gjort precis så - utan att inse att han då bröt mot reglerna.

– Jag hamnade på sjukhus, men då var det så lyckosamt att det skedde på en fredag direkt efter EU-nämnden. Sedan opererades jag på måndagen och var tillbaka på onsdag när jag skulle ställa en fråga till statsministern, säger han.

När han får reda på att han enligt reglerna skulle ha sjukskrivit sig, och att han sparat flera tusen genom att inte göra det, blir han förvånad.

– Det är fel i så fall. Då måste jag korrigera det, säger Johan Hedin.

I slutet av juni stänger riksdagen för sommaren och öppnar först i mitten av september. Det är alltså två och en halv månad då arbetet i riksdagshuset i stort sett upphör.

Folkpartisten Fredrik Malm menar att det finns ledamöter som inte gör många knop under den här långa perioden.

– Vi har rätt långa sommarlov och det finns säkert en och annan som tar det lite lugnare då, men samtidigt finns det en hel del som jobbar på rätt bra även på sommaren. Det är väldigt individuellt, säger han.

Statsvetare: Hitta en avvägning

Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att svenska politiker i en internationell jämförelse inte har särskilt gynnsamma villkor.

– Många vill ha politiker som är "bättre" än dem själva, som är lite slugare och är pålästa. Ska man ha de politikerna, så kommer de också vilja ha sådana här förmåner. Och så finns det de som i stället menar att politik inte är ett yrke, utan ett kall, och att politikerna därför inte ska ha några förmåner. Men då kanske man inte får de bästa politikerna. Så det gäller att hitta en avvägning, säger han till Expressen.

När ledamöterna väl är på plats, då är det svårt att få bort dem innan nästa val. I teorin skulle en laglydig ledamot kunna hålla sig borta från jobbet i fyra år, men ändå plocka ut lön och behålla sina förmåner.

Så ser det förstås inte ut i praktiken. Många ledamöter jobbar från tidiga morgnar till sena kvällar, ofta även på helger.

– Vi är ju alltid i tjänst, så slår man ut vårt arvode på arbetstid, så kostar vi ungefär 15 kronor i timmen. Det är rätt billig arbetskraft, säger Annicka Engblom till Expressen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag