ÄGARNA. Lexbases grundare Jonas Häger och styrelseordföranden Magnus Gröndal planerar att hänga ut prickade läkare och tandläkare. Foto: Suvad Mrkonjic
ÄGARNA. Lexbases grundare Jonas Häger och styrelseordföranden Magnus Gröndal planerar att hänga ut prickade läkare och tandläkare.  Foto: Suvad Mrkonjic

Här är kontroversiella sajten Lexbases plan

Publicerad

Den kontroversiella sajten Lexbase är tillbaka.

Nu kan Expressen avslöja att företaget planerar att hänga ut läkare och tandläkare som prickats av HSAN.

Samtidigt berättar ägarna att de dragit in miljoner på den kritiserade verksamheten.

- Vi tjänade 1,8 miljoner under de första dygnen, säger Lexbases grundare Jonas Häger.

Det har snart gått ett halvår sedan Lexbase lanserade den kritiserade sajten där dömda brottslingar och personer inblandade i tvistemål hängdes ut med namn och adress och en markering på en karta så det var lätt att hitta dem.

Den kontroversiella verksamheten kritiserades omedelbart av både myndigheter och privatpersoner, och frontfigurerna i företaget fick ta emot en stor mängd hot.

Efter bara några dagar tvingades sajten stänga ner - men i mars kom Lexbase tillbaka och sedan maj finns företaget på internet med sin kritiserade kartfunktion. Och nu är verksamheten i full gång igen.

Expressen har träffat ägarna - styrelseordförande Magnus Gröndal och grundaren Jonas Häger - för en exklusiv intervju på företagets nya kontor i centrala Stockholm.

Finns själv på kartan

Magnus Gröndal och Jonas Häger avslöjar att de planerar att utöka verksamheten genom att lansera en ny tjänst där tandläkare och läkare som prickats för misstag i tjänsten ska hängas ut.

- Vi ska publicera beslut från HSAN. Sen har vi också planer på att publicera beslut från Allmänna reklamationsnämnden, säger Magnus Gröndal.

Handlingarna är - liksom de tidigare publicerade domarna - offentliga handlingar som Lexbase på det här sättet ger allmänheten enklare tillgång till.

Många av de personer som hittills hängts ut av Lexbase har anmält företaget till justitiekanslern, och hävdar att de på det här viset blir straffade på nytt.

"Blir inte straffade en gång till"

Men det är inte något som berör vare sig Jonas Häger eller Magnus Gröndal.

- De kan inte säga att de tycker... jo de kan säga det... men de blir inte straffade en gång till. Offentlighetsprincipen är inget straff, säger Magnus Gröndal.

Han fortsätter:

- Jag förstår frågeställningen men jag har svårt att se det som ett straff. Jag själv förekommer i registret - mitt hus är markerat på kartan efter en fortkörning.

De allmänna handlingarna har inneburit en stor vinst för företaget. Jonas Häger medger att de tjänat miljontals kronor:

- Vi drar inte in lika mycket nu som under de första dygnen. På två och ett halvt dygn fick vi in mellan 1,8 och 1,9 miljoner kronor, säger han.

Den nya styrelseordföranden Magnus Gröndal - en före detta advokat som var en av männen i riskkapitalbolaget Ekstranda, vars huvudägare då var H&M-arvingarna Stefan och Jan Bengtsson - tjänar sedan tidigare omkring en miljon kronor om året. Han är försiktigare i sina uttalanden om Lexbase inkomster:

- Vi berättar inte vad vi tjänar, men jag har i varje fall inte höjt min lön sen tidigare, säger han.

Hemlig finansiär

Magnus Gröndal äger tio procent av aktierna i Lexbase, övriga 90 procent ägs av Jonas Häger. Ända sedan företaget lanserade sin sajt har det förekommit uppgifter om en hemlig finansiär i bakgrunden som inte vill skylta med sitt namn.

Bland annat har den svenska företagaren Victor Reynolds, numera boende i S:t Petersburg, pekats ut. Han dementerar dock dessa uppgifter:

- Jag har inga ägarförhållanden i Lexbase, jag sitter inte i styrelsen. Jag känner däremot Jonas Häger och Magnus Gröndal och jag har varit behjälplig med kontakter, säger Victor Reynolds.

"Sliter som ett svin"

Det har även förekommit spekulationer om att Jonas Häger enbart är en så kallad målvakt för Lexbase och i realiteten inte har något inflytande över verksamheten.

- Det är oförskämt, han är här varje dag. Jobbar och sliter som ett svin, har designat hemsidan... det är otillständigt att påstå något sådant, säger Mikael Gröndal.

Samtidigt håller sig Jonas Häger hela tiden i bakgrunden under intervjun, ger korta svar och tittar emellanåt osäkert på Gröndal. Han beskriver svävande sina dagliga arbetsuppgifter:

- Mycket administrativt, mycket fakturor att betala, fila på nya idéer och nya layouter.

Livstidsdomar försvinner inte

Det är ingen tvekan om vem som bestämmer i Lexbase. När företaget beslutade hur länge de domar som redan i nuläget publiceras på sajten ska vara kvar - en fortkörning tas bort efter fem år, brott som har ett straffvärde på mer än två år är kvar i 20 år medan livstidsdomar aldrig försvinner - var diskussionen obefintlig.

Vem bestämde dessa regler?

- Det gör jag. Jag har kommit fram till att detta är rimligt, säger Mikael Gröndal.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida