Den här helikoptern hette i svensk tjänst Y76, och var av typen Hkp4D - modifierad för ubåtsjakt. På bilden från i fjol är den på väg till Columbia Helicopters i USA, dit den såldes av svenska försvaret.
 Den här helikoptern hette i svensk tjänst Y76, och var av typen Hkp4D - modifierad för ubåtsjakt. På bilden från i fjol är den på väg till Columbia Helicopters i USA, dit den såldes av svenska försvaret.
Den svenska marinen använde sig tidigare av Hkp4.
Den svenska marinen använde sig tidigare av Hkp4.
Hkp4 i räddningsaktion vid Estonia-katastrofen 1994. Foto: Patrik Dahlberg
Hkp4 i räddningsaktion vid Estonia-katastrofen 1994. Foto: Patrik Dahlberg
Svenska Hkp4 vid aktiv ubåtsjakt i Hårsfjärden 1982. Foto: Örjan Björkdahl
Svenska Hkp4 vid aktiv ubåtsjakt i Hårsfjärden 1982. Foto: Örjan Björkdahl
Expressen under ubåts-jakten i Hårsfjärden.
Expressen under ubåts-jakten i Hårsfjärden.

Här är helikoptrarna som Sverige sålde

Publicerad

NEW YORK/AURORA. De svenska helikoptrarna som efterlysts i jakten på ubåten såldes.

Expressen hittade köparen i amerikanska Aurora - som räknar helikoptrarna som flygdugliga i många år till.

- Alla hade under 10 000 flygtimmar vilket är väldigt lite, säger företagets PR-ansvarige Dan Sweet.

I 48 år var Helikopter 4 en trotjänare inom den svenska Försvarsmakten. Den tvåmotoriga helikoptern med dubbla rotorer användes bland annat vid sökarbeten, räddningsinsatser, stora skogsbränder - och för att leta efter just ubåtar.

Flera gånger spelade de en avgörande och historisk roll, som under ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982 eller efter Estoniakatastrofen 1994. Men i början på 2010 meddelade försvarsminister Sten Tolgfors att regeringen hade planer på att avveckla Hkp4 till förmån för de modernare Hkp14.

Senare samma år fattades beslut om totalavveckling och i februari 2013 offentliggjordes en affär där Försvarsexportmyndigheten sålt tio av landets fjorton Helikopter 4 till det amerikanska privata företaget Columbia Helicopters. De resterande fyra helikoptrarna hamnade på flygvapenmuseet i Linköping och flygmuseet Aeroseum utanför Göteborg.

Bildt: "Lite sorgligt"

Beslutet möttes snabbt av kritik. De nya helikoptrarna var inte på plats och många befarade att avvecklingen skulle drabba Sverige hårt. Sedan dess har den nya modellen gång på gång blivit försenad och de Blackhawkhelikoptrar som försvaret köpt in kan inte användas till ubåtsjakt. I går twittrade före detta utrikesministern Carl Bildt: "Här flyger våra gamla ubåtsjakthelikoptrar Hkp4 vidare efter det att försvaret inte vill ha dem kvar. Lite sorgligt" och länkade till det amerikanska företagets hemsida. Även den pensionerade kommendörkaptenen Roger Eliasson som nu driver Aeroseum är inne på samma spår och säger till DN att det var ett stort misstag att avveckla helikoptrarna i förtid när de var flygdugliga i minst 8-10 år till.

Frågan väcktes redan i somras när det i samband med de kraftiga skogsbränderna visade sig att Sverige efter försäljningen bara har tre helikoptrar som klarar att vattenbomba och att man därför tvingades kalla in hjälp från Italien.

"Väl underhållna"

Den amerikanska bloggen Fire Aviation som rapporter nyheter inom brandflyg, skrev om affären mellan Columbia Helicopters och det svenska försvaret i april i förra året efter att Columbia Helicopters tagit emot de första tre helikoptrarna. Köpet omfattade totalt sex stycken Boeing Vertol 107-II, som modellen kallas i USA, och fyra Kawasakitillverkade helikoptrar av samma modell. Helikoptern är sällsynt vilket fick Columbia att slå till.

- Samtliga helikoptrar var väldigt väl underhållna och de hade alla under 10 000 flygtimmar, vilket med vår höga användningstid, är väldigt lite, sa företagets PR-ansvarige Dan Sweet till Fire Aviation.

- Eftersom modellen 107-II inte är lätt att få tag på på den internationella marknaden var det här ett utmärkt tillfälle för oss att köpa fler helikoptrar av samma typ som vi redan använder.

Det amerikanska företaget har huvudkontor och sin hemmabas i den lilla staden Aurora i Oregon men erbjuder helikopterflyg över hela världen för allt från skogsarbete till oljeborrning, brandflyg och filminspelningar. Deras helikoptrar har synts i filmer som "Demolition Man" och "X-Men United".

Varit i tjänst i Darfur

På deras flygfält, insprängt mellan fruktfarmer och vingårdar, står två helikoptrar av samma typ man köpte från Sverige parkerade framför företagets lokaler när Expressen är på besök.

Katastrofhjälp i Darfurprovinsen och byggnationen av oljeborrar i Papua Nya Guinea hör också till uppdragen de senaste åren.

I Sverige var åtminstone fyra av helikoptrarna specialanpassade för just ubåtsjakt och driften för dem hade övertagits av marinen. Men sedan dess har Columbia Helicopters byggt om dem igen och anpassat dem för nya typer av uppdrag, framför allt att för att kunna lyfta tunga föremål och bekämpa bränder från luften.

- Modellen är ryggraden i vår flotta. Vi använder dem för militärt understöd, skogsarbete, brandbekämpning, byggnadsprojekt och för oljeutforskning runtom i världen, sa vd:n Stan Wilson i ett pressmeddelande när köpet gick igenom.

Det är heller inte de första helikoptrar man köpt från den svenska staten. Redan 1991 såldes fyra stycken Helikopter 4 till företaget.

När Expressen kontaktar Columbia Helicopters vill företaget inte kommentera affären med den svenska regeringen eller hur helikoptrarna används i dag.

- Med all respekt avböjer vi att kommentera. Det är ett affärsbeslut, skriver företagets PR-ansvarige Dan Sweet i ett mejl.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida