Senaste numret av Aluma.
Senaste numret av Aluma.

Här är hela artikeln som fick scientologerna att se rött

Publicerad
Uppdaterad
För ett år sen sände SVT:s "Uppdrag granskning" ett reportage om behandlingshemmet Narcononi Eslöv. I programmet dömdes deras behandlingsmetoder ut som ovetenskapliga och direkt farliga för de intagna. Man pekade också på Narconons kopplingar till scientologerna och hur svenska kommuner betalat miljontals kronor till verksamheten.
Nu, drygt ett år efter granskningen, hävdar Narconon att affärerna blomstrar och att intresset för att göra nya placeringar är stort från landets kommuner.
- Efter programmet sändes har vi haft fullbelagt hela tiden. Vi har till och med kö till de 18 platser som vi har, säger Birgitta Gustafsson, informationschef på Narconon i Eslöv.
Utanför Eslöv några kilometer från E22 lyser ett varmt ljus från Narconons vita herrgård upp de annars mörka och vindpinade åkermarkerna. Herrgården har två flyglar och det är skymning.I industriköket stuvas blomkål och snart är det middag.
Birgitta Gustafsson är informationschef och visar runt.
I ett rum, bakom en vägg av glas, sitter flera av de intagna och läser för varandra ur tjocka böcker.
- De som vistas här är inte klienter - de är studenter. Här studerar vi livet,säger hon.
Kurserna Narconon använder är skrivna av scientologernas grundare L Ron Hubbard och har en kognitiv inriktning. Det kan handla om att lära sig att kommunicera bättre med varandra, till exempel att ge varandra bekräftelse och lära sig att våga titta den man pratar med i ögonen.

Studieprogrammet är
de samma som de kurser nya medlemmar i scientologikyrkan måste genomgå och betala för.
- När människor kommer hit på intervju fokuserar vi på deras oförmågor, vi försöker se vilka svagheter de har. På det sättet kan vi lyckas få dem drogfria. Det är lite av en omlärande terapi det här,säger Birgitta Gustafsson.
- Ju mer scientolog du blir desto vettigare blir du, säger föreståndaren Håkan Larsson. Han är själv före detta missbrukare och har varit scientolog i 30 år. Han är noga med att påpeka att Narconons arbete är avskilt från den religiösa delen av scientologin.
- Kurserna utgår från scientologi, men det är den sekulariserade versionen,säger han.
Behandlingsformen kommer från Arizona och är skapat av den före detta missbrukaren William Benitez. Hanutvecklade metoden utifrån L Ron Hubbards läror. Nu finns Narconon i 40 länder över hela världen.

1971 öppnades Narconons
första behandlingshem i Vårby Gård i Stockholm.
Även i Knutby bedrev man ett behandlingshem. Lokalerna såldes ironiskt nog senare för att användas av frikyrkopastorn Helge Fossmos bibelskola.
Några rum bort från studierummet ligger den bastu som används i behandlingen. Och det är just Narconons bastuprogram - det så kallade purification rundown - som vållat stort huvudbry för socialstyrelsen.
I behandlingen ingår att man under långa perioder bastar för att rensa ut kroppen från gifter, samtidigt som man äter en mängd vitaminer och kosttillskott. Det kan handla om att basta i fem-sex timmar om dagen.
Narconon har hävdat att man på det här sättet till och med kan driva ut radioaktivitet ur kroppen.

- Jag är förvånad över
att kommuner fortfarande gör placeringar på Narconon, säger Folke Sjöqvist, professori klinisk farmakologi.
I mitten av 90-talet gjorde Sjöqvist på uppdrag av socialstyrelsen en utvärdering av Narconons behandlingsprogram. Han kom då fram till att metoden var ovetenskaplig och att den absolut inte borde tillåtas inom svensk sjukvård.
Enligt Narconon så har Folke Sjöqvist missuppfattat hur de bedriver vården.
- Han har fått för sig att vi låter missbrukare som precis lagt av med droger gå behandlingen, men vi väntar alltid tills den personen är redo att gå den. Vi ser mer på det som en hälsokur, säger Birgitta Gustafsson. Men Folke Sjöqvist är skeptisk.
- Jag har gått igenom allt deras material och det där stämmer inte. Det står klart och tydligt i deras handlingar att detta är en avgiftningskur, säger han.

Trots att det var
över tio år sen han gjorde utlåtandet så känner han fortfarande i dag obehag kring det som hände efteråt. Enligt honom skickade internationella scientologikyrkan en person till hans kontor som försökte rota igenom hans meriter och handlingar som rörde rapporten. Han var själv inte på plats, men hans sekreterare lyckades stoppa mannen. Något som tillbakavisas av scientologerna.
När sedan "Uppdrag Granskning" sände sitt reportage förra hösten blev han ännu en gång uppvaktad.
- Det har varit så mycket bekymmer och obehag med det här, jag vill inte ha med ärendet att göra längre, säger Folke Sjöqvist som nu bett socialstyrelsen om rättsligt skydd.
1991 anländer Rolf Nilsson till Narconon efter att ha gått på heroin i sex år. Socialförvaltningen rekommenderade då honom dit och efter ett introduktionsmöte var allt klart. Efter en vecka skulle han flytta in. Han hade då bestämt sig för att sluta med drogerna.

- När jag väl kom
dit var mottagandet ett helt annat. De hade ett helt annat förhållningssätt. De sa att jag inte fick prata eller ringa någon utanför. Inte ens till flickvän eller till familjen. De övervakade varenda steg, de skulle till med vara med om man skulle gå till kiosken så att man inte skulle kontakta någon.
Rolf Nilsson beskriver vistelsen som otäck. Överallt fanns scientologlitteratur och han berättar att personalen försökte dyvla på honom dyra scientologikurser.
- Det kändes som att de behandlade mig som en gammal disktrasa som man kan behandla hursomhelst, säger han.
Efter en månads avgiftning i bastuprogrammet lämnar Rolf Nilsson Narconon. Redan samma kväll tar han sig ett återfall.

Enligt föreståndaren Håkan
Larsson på Narconon i Eslöv var det många barnsjukdomar på Narconon fram till 1992.
- Vissa kritiker säger att detta bara är enrekryteringsstation för scientologerna, och visst har det hänt. I början på 70-talet var det en direkt linje härifrån till scientologikyrkan, varenda klient kom till kyrkan efteråt. Men det slutade ju med fullständigt kaos,säger Håkan Larsson.
- 1992 gjorde vi en stor omvandling. Vi tog bort scientologlitteraturen från bokhyllorna, vi rensade ut det religiösa från Narconon för att sekularisera det, säger han.
Det finns ingen dokumentation på hur många som lyckats hålla sig drogfria efter att ha gått Narconons program. Men enligt dem själva har de en hög lyckandeprocent. Just nu genomför de en utvärdering, men den är inte klar än.
2007 gav socialstyrelsen ut sina nationella riktlinjer.
I underlaget har man granskat en större del av forskningen som finns kring olika behandlingsmetoder.

- Det finns inget
som helst stöd för metoderna som Narconon använder, säger Ulf Malmros, samordnare av missbruksfrågor på socialstyrelsen.
- Det är allvarligt att de fortsätter sin verksamhet, men vi kan inte stoppa dem. Vi kan bara göra våra rekommendationer i form av de här riktlinjerna, säger han.
Det är alltså upp till varje kommun att avgöra om man ska använda sig av Narconon, trots att de inte följer socialstyrelsens riktlinjer.
Alla skånska kommuner förutomVellinge och flertalet av kommunernai Halland har slutit ett avtal med Narconon om behandling. Behandlingen kostar 1 450 kronor per dygn och intagen.
I Malmö har man de senaste fem åren haft 20 placeringar på Narcononi genomsnitt 70 dagar vardera.
- Jag har inga synpunkter på att vi anlitar Narconon. Det finns de som blivit drogfria där, ibland på helt outgrundliga vägar, säger Karin Andersson, utvecklingssekreterare på stadskontoreti Malmö.
Hur ser du på att deras metoder anses vara ovetenskapliga och kan vara direkt farliga för individen?
- Det handlar mycket om att den enskilda individens vilja, det finns ett stort intresse för Narconon, så vad ska vi göra? Det är ju så här det fungerar, säger hon.
Trots all kritik mot Narconon ser ändå framtiden ljus ut för verksamheten.
- Vi hade det lite svårare att fylla platserna innan kritiken fördes fram i "Uppdrag granskning". Men efter det har vi till och med kö till de platser vi har,säger informationschefen Birgitta Gustafsson.
- Vi får se vad framtiden har att erbjuda, just nu ser vi över möjligheten att öppna fler behandlingshem.

Mikael Funke
Expressen redaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag