Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix
 Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix

Här är förmånerna för riksdagens ledamöter

Publicerad

Vill du bo i en lägenhet i Gamla stan helt utan kostnad, ta ledigt två och en halv månad på sommaren och slippa trängselskatten?

Kräver du att din arbetsgivare ger dig ett guldkort på SJ och låter dig åka på tjänsteresor vart du vill i världen?

Har du lönekrav på 58 000 kronor i månaden, vill ha betalt även när du är sjuk och tar inga jobb utan en generös fallskärm?

Då är detta jobbet perfekt för dig: riksdagsledamot.

Expressens politiske reporter Karl-Johan Karlsson har detaljgranskat våra folkvaldas ekonomiska villkor - och hittat en flod av förmåner som de flesta bara kan drömma om.

Riksdagsledamöterna ska representera väljarna. Men ledamöternas ekonomiska villkor skiljer sig markant från de flesta väljares. Och det gäller inte bara riksdagsarvodet, som ligger på över 58 000 kronor i månaden.

I praktiken är nämligen riksdagsledamöternas inkomst högre än så, om man räknar in värdet av alla tillägg och förmåner.

Jens Holm (V)
Expressen har granskat alla förmåner som ledamöterna har, många av dem långt mer generösa än vad en vanlig löntagare är van vid. Och till skillnad från andra yrken har ledamöterna i vissa fall beslutat om sina egna förmåner.

Ett av de mest tydliga exemplen är trängselskatten. När en sjuksköterska från Farsta vid 07-tiden tar bilen in till Södersjukhuset, eller när ett butiks­biträde åker bil hem till Enskede vid 18-tiden efter en arbetsdag i Stockholms innerstad - då betalar båda trängselskatt.

Men en riksdagsledamot som sam­tidigt åker bil till jobbet betalar ingen trängselskatt. När riksdagen i juni 2007 röstade ja till trängselskatt i Stockholm, så fick lagen inte samma effekt för dem som tryckte på knapparna i kammaren som för väljarna utanför riksdagshuset.

En ledamots bostad, oavsett om det är en övernattnings­lägenhet i Stockholm eller bostaden på hemorten, räknas som "tjänsteställe". Alla resor mellan riksdagen och bostaden, eller mellan den egna bostaden och övernattningslägenheten, blir därmed tjänsteresor. En tjänsteresa bekostas helt av riksdagen, som även betalar eventuell trängselskatt.

När Expressen ringer runt till riksdagsledamöter visar det sig att alla utom en inte känner till att de slipper trängselskatten om de tar bilen till jobbet.

- Jag visste inte ens om det, säger Jens Holm, riksdagsman för Vänsterpartiet.

- Det hade jag ingen aning om, säger M-ledamoten Annicka Engblom.

Och ingen ledamot som Expressen pratat med tycker det är en bra ordning.

- Det är fel och det borde vi ändra på. Det måste vara lika för alla. Jag kan tänka mig att motionera om det, säger C-ledamoten Johan Hedin.

 

Annelie Enochson (KD)
Många ledamöter bor dock väldigt nära riksdagen och behöver inte ta bilen. Anledningen är en annan förmån.

Det handlar om övernattningslägenheterna. Bor man mer än fem mil från riksdagen har man rätt till en övernattningslägenhet. 255 av riksdagens 349 ledamöter utnyttjar den möjligheten.

Riksdagens lägenheter ligger på attraktiva adresser, där det normalt sett är väldigt svårt att få ett hyreskontrakt.

De flesta riksdagslägenheterna ligger i Gamla stan. Här kostar en etta på 40 kvadratmeter i genomsnitt 5 200 kronor i månaden att hyra, enligt siffror från Hyresgästföreningen.

Lägenheterna har normalt en yta på mellan 25 och 50 kvadratmeter. Den minsta är 15 kvadratmeter - men där bor ingen - medan den största ligger på 90 kvadrat. Med ett snittpris på 70 000 kronor per kvadratmeter i Gamla stan skulle den sistnämnda lägenheten kosta över sex miljoner att köpa, enligt siffror från SBAB.

Men det här är inget som politikerna i riksdagshuset behöver fundera på. Övernattningslägenheterna är helt gratis för ledamöterna.

För att få en bild av hur svårt det är för dem som inte sitter i riksdagen att hitta en lägenhet så centralt kan man titta på statistik från Stockholms stads bostadsförmedling.

Av de ettor i innerstan som förmedlades av bostadsförmedlingen under 2012 hade den som stått kortast tid i kön väntat sex år. De flesta hade väntat i 8-14 år. Vissa stod i kö i nästan 30 år.

Och trots den långa väntan fick ingen en lägenhet i Gamla stan.

- Det finns väldigt få lägenheter i Gamla stan överhuvudtaget, säger Maria Palme, förhandlingschef på Hyresgästföreningen i Stockholm.

Annicka Engblom (M)
Om ledamoten inte vill bo i någon av riksdagens lägenheter kan han eller hon skaffa sig en egen och få hyran betald, dock max 8 000 kronor i månaden.

Jens Holm är kritisk till att lägen­heterna ligger på så exklusiva adresser.

- Jag tycker det är för många lägen­heter i Gamla stan och på fina, dyra adresser. Man skulle kunna ha lägen­heter i närförorter, som i Enskede eller Hägersten, säger han till Expressen.

Annicka Engblom, som bor i Blekinge och har en övernattningslägenhet i Gamla stan, menar tvärtom att det är nödvändigt att lägenheterna ligger nära riksdagen.

- Innan den här möjligheten fanns bodde vi på vårt kontor, med utdragssoffa och ett litet trinettkök, så det är en rimlig avvägning att vi har nära till arbetsplatsen. Vi är ofta på jobbet från tidigt på morgnarna till väldigt sent på kvällarna, säger hon.

 

När man slutar i riksdagen blir man av med sin lägenhet. Men inkomsten där­emot får man till viss del behålla.

Den så kallade inkomstgarantin ger de lagstiftande politikerna en mjuklandning efter att de lämnat riksdagen.

Johan Hedin (C)
Har man suttit tre år i följd får man 80 procent av sitt arvode i ett års tid. Det innebär att en ledamot får minst 46 640 kronor i månaden under ett år - utan motkrav på att söka jobb eller ens anmäla sig till arbetsförmedlingen.

Garantin är baserad på inkomsten, vilket ger ett högre belopp om man till exempel leder ett utskott. Ju längre man suttit i riksdagen, desto längre får man inkomstgaranti. Beloppet minskar dock med åren.

Som längst kan man få pengar från garantin i 15 år.

Efter kritik utreds nu inkomstgarantin. Enligt en promemoria från utredningen är en skärpning på väg att föreslås, där man får 85 procent av arvodet i högst två år - vilket villkoras med att ledamoten söker jobb.

Förra året slog kostnaderna för inkomstgarantin rekord. Då betalade skattebetalarna över 63 miljoner kronor till före detta riksdagsledamöter. I november var de 80 stycken som tog emot pengar från garantin.

Ett exempel är Agneta Ringman, S-ledamot i tolv år fram till 2006. Under de sex åren som gått sedan hon lämnade riksdagen har hon inte jobbat, utan levt på drygt 34 000 kronor i månaden från inkomstgarantin.

Hon tycker själv att det är orimligt.

- Jag tycker det är bra att man ser över inkomstgarantin. Men det är inte så lätt att få ett nytt jobb när man har varit länge i riksdagen och inte har ett jobb att gå tillbaka till, säger Agneta Ringman.

Miljöpartiet har länge varit kritiskt mot inkomstgarantin.

- Det där måste begränsas kraftigt. Ett fåtal före detta heltidspolitiker som lever på ganska goda villkor utan att jobba, de förstör förtroendet för alla politiker, säger MP:s partisekreterare Anders Wallner.

Han ser helst att inkomstgarantin slopas och ledamöterna i stället går samman och bildar en egen a-kassa, så att de själva får finansiera sin ersättning efter att de slutat i riksdagen.

 

Vissa av dem som sågar inkomstgarantin är också kritiska mot riksdagsledamöternas arvoden.

En riksdagsledamot har ett arvode på 58 300 kronor i månaden. Sitter man som ordförande eller vice ordförande i ett utskott har man närmare 70 000 kronor.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet brukar motionera om att sänka riksdagsarvodet.

- Vi riksdagsledamöter ska leva under så liknande förutsättningar som möjligt som vanligt folk lever under. Man ska inte bli rik på sitt uppdrag, säger Jens Holm.

Han får mothugg av kristdemokraten Annelie Enochson, som tycker att arvodet måste ligga på en ganska hög nivå om man ska kunna locka akademiker och hög­inkomst­tagare till riksdagen.

- Ska vi ha folk i riksdagen som är annat än ombudsmän och undersköterskor, då måste vi också ha en lön som motiverar någon som varit professor eller haft ett eget företag att sitta i mer än 2-3 år. Sänker vi arvodet får vi folk som tycker att det här är en jättehäftig lön, för de kommer direkt från studier eller låglöneyrken, säger hon.

 

Den ledamot som dessutom sitter i EU-nämnden får 700 kronor extra per sammanträde - om det äger rum på en fredag. För de andra ledamöterna är det inga sammanträden på fredagar.

Då åker de hem och deltar i aktiviteter i den egna valkretsen. Men eftersom förhandlingarna i Bryssel ofta inte är klara förrän sent på torsdagen tvingas EU-nämnden att sammanträda på fre­dagar.

Börje Vestlund, S-ledamot i EU-nämnden, kan förstå att det låter konstigt att man ska få extra betalt för att jobba på en fredag, men menar att nämndens ledamöter gör skäl för pengarna.

- Att sitta i EU-nämnden innebär ett väsentligt merarbete. Det ligger i nivå med att sitta som ordförande eller vice ordförande i ett utskott, säger Vestlund.

Förutom arvodet kan ledamöterna precis som alla andra få traktamente. Men riksdagspolitikerna har ett specialtraktamente, ett så kallat "Stockholmstraktamente".

När ledamöterna med över­nattningslägenhet i Stockholm sover där på vardagarna får de 110 kronor skattefritt per natt, vilket kan ge flera tusen kronor extra i månaden.

 

När ledamöterna åker till Stockholm efter helgen tar de ofta tåget.

Men de kliver inte på samma vagn som de flesta andra tågresenärerna.

Riksdagen ger nämligen ledamöterna det finaste årskortet som SJ har att erbjuda, ett så kallat guldkort, vilket gör att politikerna kan resa obegränsat i första klass med trerätters middag och gå före köerna i SJ:s resebutiker runtom i landet. Varje sådant kort kostar skattebetalarna 71 000 kronor per år.

Om riksdagspolitikerna har långt hem kan de i stället välja flyget och får då ett destinationskort på SAS.

Ledamöterna har också möjlighet att åka taxi. Expressen har undersökt hur mycket taxi de åker. Det handlar om många tusenlappar per ledamot och år. Ett exempel är centerpartisten Fredrick Federley, som i fjol åkte taxi 198 gånger, mer än varannan dag i snitt, till en total kostnad av 42 738 kronor.

Samtidigt ska nämnas att taxiresorna i flera fall, bland annat i fallet Federley, handlar om att skydda våra politiker. Vissa ledamöter uppmanas av säkerhetsskäl att ta taxi.

Riksdagsledamöterna reser också utomlands, vilket kostar miljonbelopp varje år. Dels har varje ledamot en pott för utlandsresor på 50 000 kronor per mandatperiod. Hur många resor och vart ledamoten ska resa bestämmer politikern själv. Utöver det reser leda­möterna utomlands i tjänsten med sina utskott. För denna mandat­period har utskotten fått en resebudget på över 20 miljoner kronor.

 

Men det är inte alltid som ledamöterna är friska nog att ta sig utomlands - eller ens till riksdagen. Precis som alla andra blir de i bland sjuka. Och precis som alla andra ska de då sjukskriva sig.

Men det är mer komplicerat än så. En riksdagsledamot är alltid i tjänst och ska därför alltid sjukskriva sig vid sjukdom, även om politikern blir sjuk på en helgdag.

Men många ledamöter sjukskriver sig inte - trots att de är sjuka. TV3:s "Insider" avslöjade 2008 att ledamöter bloggar om att de ställt in möten för att de är sjuka, utan att sjukskriva sig. Försvaret de flesta hade var att de jobbade ändå, fast hem­ifrån.

Flera ledamöter som granskades hade aldrig sjukskrivit sig, trots att de suttit i riksdagen i många år. Genom att inte sjukskriva sig när de är sjuka och på så sätt slippa karensdagen sparar leda­möterna nästan 2 000 kronor.

Och ledamöterna stannar fortfarande hemma utan att sjukskriva sig. När Expressen pratar med Johan Hedin berättar han hur han gjort precis så - utan att inse att han då bröt mot reglerna.

- Jag hamnade på sjukhus, men då var det så lyckosamt att det skedde på en fredag direkt efter EU-nämnden. Sedan opererades jag på måndagen och var tillbaka på onsdag när jag skulle ställa en fråga till statsministern, säger han.

Sjukskrev du dig då?

- Nä, det var ju i princip över helgen.

När han får reda på att han enligt reglerna skulle ha sjukskrivit sig, och att han sparat flera tusen genom att inte göra det, blir han förvånad.

- Det är fel i så fall. Då måste jag korrigera det, säger Johan Hedin.

 

Det finns fler sätt att vara frånvarande än att vara sjuk. Även om ledamöterna formellt alltid är i tjänst, så ser det inte ut så i praktiken. Vissa jobbar kvällar och helger, medan andra tar det lite lugnare.

Riksdagen stänger för sommaren i slutet av juni och öppnar inte igen förrän i mitten av september.

Det är alltså två och en halv månad då arbetet i riksdagshuset i stort sett upphör.

Folkpartisten Fredrik Malm menar att det finns ledamöter som inte gör många knop under den här långa perioden.

- Vi har rätt långa sommarlov och det finns säkert en och annan som tar det lite lugnare då, men samtidigt finns det en hel del som jobbar på rätt bra även på sommaren. Det är väldigt individuellt, säger han.

 

Expressens granskning visar att riksdagsledamöterna har ett stort antal förmåner som ligger långt ifrån de flesta svenskars yrkesvardag. Vissa förmåner är så fördelaktiga att till och med ledamöter i riks­dagen själva vill slopa dem.

Men är våra politiker bortskämda? Inte om man jämför med andra länder. Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att svenska politiker i en internationell jämförelse inte har särskilt gynnsamma villkor.

- Alla riksdagsledamöter tillhör förvisso någon slags elit. De har bättre utbildning, tjänar mer och bor bättre, men gör man en internationell utblick så brukar man ändå säga att Sverige är landet där politiker är som folk är mest, säger han.

Frågan är också vilken typ av politiker folket vill ha. Om vi vill ha kompetenta och kunniga människor i riks­dagen, då får vi räkna med personer som kräver en viss standard, menar Mikael Gilljam.

- Många vill ha politiker som är "bättre" än dem själva, som är lite slugare och pålästa. Ska man ha de politikerna, så kommer de också vilja ha sådana här förmåner. Och så finns det dem som menar att politik inte är ett yrke, utan ett kall, och att politikerna därför inte ska ha några förmåner. Men då kanske man inte får de bästa politikerna. Så det gäller att hitta en avvägning, säger han.

När ledamöterna väl är på plats, då är det svårt att få bort dem innan nästa val. Den som kan ge en ledamot sparken är bara väljarkåren, som kommer till tals vart fjärde år. Undantaget är om personen "genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget", som det står i Regeringsformen.

I teorin skulle alltså en laglydig ledamot kunna hålla sig borta från jobbet i fyra år, men ändå plocka ut lön och behålla sina förmåner, utan att någon kan göra något åt det.

Så ser det förstås inte ut i praktiken. Många ledamöter jobbar från tidig morgon till sen kväll, ofta även på helger.

- Vi är alltid i tjänst, så slår man ut vårt arvode på arbetstid, så kostar vi ungefär 15 kronor i timmen. Det är rätt billig arbetskraft, säger Annicka Engblom.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag