Hänger du inte med? Lugn. Expressen.se ska, med hjälp av Tony Pansell vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, reda ut sanningen bakom den optiska synvillan.
– Det som händer när man flyttar sig fram och tillbaka är att det centrala seendet, där vi ser allra bäst, hamnar utanför de röda romberna. Hade de inte lutat så hade vi inte erhållit det här fenomenet, förklarar Pansell och lägger till:
– Och när de röda romberna går in i nya receptiva fält så upplever du en rörelseeffekt.
När du tittar på getingen och för huvudet fram och tillbaka så rör sig den yttre ringen moturs, och den inre medurs.
– Hade du vänt på rombernas lutning hade det ändrat rörelseriktningen, fortsätter Tony Pansell.

Receptiva fält

Fenomenet kan jämföras med leken bulleri bock, för även där handlar det om receptiva fält. Sätter du två fingrar nära varandra i ryggen är det svårt att känna hur många fingrar det handlar om, eftersom de hamnar i samma receptiva område som är försörjda av samma nerv. Du känner lättare att det handlar om två fingrar om de sätts i ryggen längre ifrån varandra.
– Men i grund och botten bygger denna optiska synvilla på vinklarna på romberna och hur de förskjuts över näthinnan och de receptiva fälten. Det är jättespännande, säger Tony Pansell.