Enligt polisens misstankar planerade svenskarna Mounir Dhahri, Omar Abdalla Aboelazm och Munir Awad att slå till mot tidningen Jyllandspostens redaktion i Köpenhamn med automatvapen och pistol.
Det planerade attentatet - bara 18 dagar efter självmordsbombaren Taimour Abdulwahabs attentat på Bryggargatan i centrala Stockholm - stoppades.

Höjd beredskap

Men hotet mot Sverige är inte över, menar terrorexperter.
- Det är rimligt att tro att Sverige kommer att utsättas för nya hot, säger Gunnar Jervas, terrorexpert och docent på Åbo akademi.
Sedan tre månader tillbaka har Säpo höjd beredskap, när terrorhotsnivån höjdes upp från två till tre på en femgradig skala. De nya gripandena har inte sänkt hotnivån, enligt Säpo.
- I nuläget gör vi den bedömningen, men det kan ändras. Bedömningen görs löpande, säger Sara Kvarnström, pressekreterare på Säpo.

Gåtan måste lösas

De tre svenskarna som greps i Danmark är nu - liksom Sahbi Zalouti som greps i sin lägenhet i Järfälla - häktade misstänkta för förberedelse till terrorbrott. De kommer nu att förhöras av polisen.
- Men de kommer förmodligen inte att säga någonting trots alla bevis. De här personerna misstror polisen och anser att de inte har något att förlora, säger terrorexperten Hamdi Hassan som skrivit en bok om al-Qaida.
Nu kartläggs nätverken kring de misstänkta terrorbrottslingarna i jakten på potentiella medhjälpare.
- Eftersom Säpo har varit dem på spåren och övervakat dem i månader så har de förmodligen ett ganska bra begrepp om kärngruppen, säger Gunnar Jervas.
I Awads nätverk finns 23-åringen och 26-åringen som för tre veckor sedan dömdes av Göteborgs tingsrätt för stämpling till terroristbrott i Somalia. De tre har delat lägenhet i Spånga.
Men en gåta som Säpo måste lösa är vem som har rekognoscerat på platsen. Eftersom kärntruppen har bevakats är det mindre troligt att de har kunnat spana på den tilltänkta attentatsplatsen själva.
- De har nog saknat tydliga kopplingar till dem, säger Gunnar Jervas.

"Väldigt flytande"

Om att terrorplanerna kan ha kopplingar till flera skilda nätverk, som al-Qaida och al-Shabab, säger Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi:
- Det finns en tendens att uppfatta i synnerhet al-Qaida som en fast organisation. Men det är tillfälliga nätverk som kommer till och försvinner, byter namn, eller enskilda som uppger sig att vara en grupp. Det är väldigt flytande. Och det som gör det möjligt är nya medier.